BakgrundPatellatendinopati (PT) är förekommande hos personer som tränar rekreativt och bland elitidrottare men förekomsten bland inaktiva är okänd. Forskningen på PT har huvudsakligen varit fokuserad på de fysiska begränsningarna av tillståndet med viss framgång på utfall som smärta och funktion genom olika träningsprotokoll. Men PT tenderar att bli långvarigt och långt ifrån alla blir bra. Internationellt vetenskapligt konsensus inom tendinopati menar att det saknas kunskap om tillstånden ur ett bredare biopsykosocialt hänseende. Hittills har såvitt studieförfattarna vet, inga studier utforskat vilka erfarenheter personer med PT har av att leva med och rehabilitera besväret.SyfteAtt utforska erfarenheterna av att leva med och rehabilitera PT hos personer som rekreativt tränar/idrottar.MetodDetta är en deskriptiv intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer där en kvalitativ induktiv ansats användes. En tematisk analys utfördes med en semantisk och induktiv inriktning. Totalt rekryterades tio deltagare.ResultatFem huvudteman identifierades ur datan: (1) Hot mot identiteten, (2) Att inte kunna leva sitt liv fullt ut, (3) En ogynnsam relation till smärta, (4) Att känna makt över sin situation återgav kontroll (5) Avgörande för rehab var att se helheten och inte bara ett knä.SlutsatsPT visar sig kunna vara ett tillstånd som innehåller ett större lidande utöver de uppenbara fysiska begränsningarna. Bland personerna som deltog framkom flertalet negativa kognitiva och emotionella erfarenheter och maladaptiva beteenden i relation till smärtan. Resultaten kan argumenteras ha en viktig klinisk innebörd. Omhändertagandet av PT bör ske personcentrerat med ett förhållningssätt förankrat i att smärta har en biopsykosocial inverkan. Av metodologiska skäl ska överförbarheten till en bredare population dock tolkas med viss försiktighet. / BackgroundPatellar tendinopathy (PT) is common within an active population, especially elite athletes, but less is known about the presence among sedentary people. Previous research has focused on the physical impairments with modest effect on outcomes like pain and function through different training protocols. Nonetheless, PT tends to be persistent and many fail to recover. Current international consensus highlights the lack of knowledge of tendinopathy through a biopsychosocial perspective. No studies have explored people with PT and their experiences with living and rehabilitating the condition.PurposeTo explore the experiences of living with and rehabilitating PT among people who exercise or do sports recreationally.MethodA descriptive interview study with semi-structured online interviews was performed. A total of 10 participants participated. A thematic analysis was performed with a semantic and inductive procedure.ResultsFive main-themes were identified from the data: (1) Threatened identity, (2) Not being able to live your life to the fullest, (3) A adverse relationship with pain, (4) To feel in charge over ones situation brought back control (5) To be seen as a whole and not just a knee was crucial to rehab.ConclusionPT has a larger impact beyond the physical impairments. Negative cognitions and emotions coupled with maladaptive behaviours in relation to the pain emerged to a considerable degree. These results could have an important clinical message, that the management of PT would benefit from being person-centred where the biopsychosocial impact of pain is acknowledged. Caution should be taken in regards to this study's transferability to a wider population due to methodological aspects.

Introduktion: Många idrottare drabbas av patella tendinopati, framförallt idrotter som inkluderar många hopp och snabba riktningsförändringar. Smärtan som kommer med tillståndet kan påverka en professionell idrottares prestation och karriär.  Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att studera effekten av olika behandlingsmetoder avseende på smärta och funktion hos volleybollspelare och basketspelare diagnostiserade med patellar tendinopati.  Metod: Metoden utformades och följde riktlinjerna enligt Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA). Sökningen gjordes i PubMed och SPORTdiscus med en söksträng framtagen med hjälp av personal från Medicinska biblioteket i Umeå, Sverige. Sammanlagt inkluderades 5 studier i litteraturöversikten. PEDro skalan användes för att kvalitetsgranska samtliga artiklar i litteraturöversikten.  Resultat: Totalt 5 artiklar inkluderades i denna studie. Ingen av studierna uppfyllde kriterierna för låg kvalitet. Fyra av fem studier uppfyllde kriterierna för moderat till god kvalitet och en studie uppnådde hög kvalitet vid kvalitetsgranskningen. Fyra av fem studier utvärderade träning som en behandlingsmetod för patellar tendinopati, en av fem studier utvärderade stötvågsbehandling för patellar tendinopati. Konklusion: Majoriteten av studierna i denna systematiska litteraturöversikt visar på positiva effekter på smärta och funktion av isometrisk, isotonisk och excentrisk träning. Samtliga inkluderande studier uppfyllde moderat till hög kvalitet enligt PEDro skalan. Evidensen i just denna litteraturstudie räcker ej till för att rekommendera en viss behandlingsform till volleyboll-och basketspelare diagnostiserade med patellar tendinopati. Mer forskning kring behandlingsmetoder av patellar tendinopati behövs, specifikt på aktiva volleyboll-och basketspelare.