This study has examined the content of the Swedish Church's posts on the social network media Facebook and Instagram. The posts were published during September to November 2017, which is about 90 posts. I have also analysed if the posts could be seen as marketing in this particular media form. Rational Choice Theory has served as an overall theory in which I assumed that people make rational decisions in the choosing of their religion. Therefore, I see the content on these sites as a supply of the Swedish church religiosity that people can base their decisions on. Through an inductive approach, themes have been searched for in the posts and analysed through text condensation. The result of the study is that there are six types of published content, grief management, church operation, divinity, entertainment, religious history and informative posts about the Swedish church election that took place in September 2017. These posts can be seen as marketing because the focus in marketing has shifted from emphasis on the product to the consumer. The purpose is now to provide consumers with information that they can base their decisions on. Therefore, when people use the information on these sites in order to make a rational choice of their religion, the post can be seen as marketing of the Swedish Church, but not in cases when people read the post in other purposes.

Denna uppsats analyserar länders fertilitet i relation till deras ekonomi och arbetslöshet med anledning av den stora mängd rapportering i media om rekordlågt barnafödande i rika länder. Studiens syfte var att bidra med ökad förståelse kring drivkrafterna bakom trenderna i fertiliteten som förenas med teorin om rationella val där beslut om att skaffa barn antas vara ett resultat av rationella överväganden samt den demografiska transitionsteorin som kan förklara populationsförändringar baserat på historiska skeenden. Sambandet studeras genom linjär regressionsmodell som tillämpas för att undersöka sambandet för år 2020 för att se effekten av länders ekonomiska nivå och nivå av arbetslöshet på barnafödandet, men även över tid för att se effekten av ekonomiska förändringar och arbetslöshetsförändringar från år 2010 till 2020 och dess inverkan på förändringar i barnafödandet. Båda analyserna gjordes först för länderna ogrupperat samt för länderna uppdelat baserat på deras värde på FN:s index för mänsklig utveckling för att undersöka om effekterna skiljer sig. Resultaten av undersökningarna visade att variabeln som bäst förklarar variationerna i barnafödandet år 2020 är ekonomisk nivå medan arbetslöshetförändringar är bättre på att predicera förändringar över tid vilket visas i den longitudinella analysen. Till sist visade studien att effekterna skiljer sig mellan grupperna av länder men att en stor del av resultaten inte kan fastställas statistiskt och skillnaderna bör tolkas med försiktighet.