Genom sin aktivitet med dammbygge och trädfällning skapar bävern produktiva våtmarker med hög diversitet. Man har funnit att vid bäverns dammkonstruktion var artantalet närmare dubbelt så stort jämfört med i dammen och i det rinnande vattnet i bäcken. Ibland väljer bävern att inte dämma upp vattendragen, utan bygger en hydda längs med strandkanten, något som också kan gynna många arter (Törnblom & Henrikson 2011). Syftet med detta arbete är att undersöka hur själva bäverhyddan, byggd intill strandkanten, påverkar förekomsten av vattenlevande evertebrater. Provtagning på vattenlevande evertebrater har gjorts intill bäverhyddor byggda intill strandkanten, samt uppströms och nedströms varje bäverhydda. Statistiska uträkningar har sedan gjort på insamlad data för att se om det råder någon skillnad i antal individer, antal organismgrupper och diversitetsindex mellan bäverhyddan, uppströms och nedströms. Resultatet visar att det fanns en skillnad i antalet individer mellan hyddan, uppströms och nedströms. Det rådde ingen skillnad i antalet olika organismgrupper eller i diversitetsindex. Vattentemperaturens roll och skyddet som ansamlingen av grenar bidrar med är två aspekter som diskuteras som bidragande faktorer till det förhöjda individantalet vid bäverhyddan. Skillnaden i artsammansättning och artantal mellan bäverdammar och bäverhyddor byggda intill strandkanten är något annat som också diskuteras. / The activity of beavers creates productive wetlands with high biodiversity. A previous study found that dam constructions of beavers contribute to a higher number of aquatic invertebrate species compared to upstream and downstream sites. In some cases beavers build their hut along the shore without damming up the water flow (Törnblom & Henrikson 2011). This report is intended to determine how the beaver hut affects the abundance of water living invertebrates.Sampling at the beaver hut, upstream and downstream, of water living invertebrates was performed. To determine differences in individual number, species number and diversity index between the sites statistical calculation was performed. The results show a difference in individual numbers between beaver huts and downstream and upstream sites and the individual number was higher at the beaver hut than the two other sites. No difference in number of species or diversity index was found. The higher temperature of the water and more nutrition is two aspects that are discussed as contributing factor to the higher number of individuals near the hut. The difference in species and species number between a beaver dam and a beaver hut build long side the shore is also discussed.

<p>Common species of freshwater mussels may, like the freshwater pearl mussel (<em>Margaritifera margaritifera</em>) have a drastic decline in number and there is several reasons, like sedimentation, a decline of host fishes, introduction of alien species, nutrition leakages from agriculture and pollutants of medic drugs and poison. Ann Gustavsson made in the year of 2007 a study over rejuventation of freshwater great mussels in nine watersystems and considered that the rejuventation within the populations were all along the line poor. This study orients from her work and points to determine if there is a connection between the poor juventation and pollution of nitrogen and phosphorous from industries and private sanitations. The study was performed with the software program ArcGIS9.2 to take out drainage areas for the concerned habitats and contact was made with the concerned authoritys. When it comes to supervision of private sanitations is it the countys and for industries is it the county administrative board. Most of the countys had a very difficult way to reach their data of the private sanitations and those who had data had great holes in their knowledge in them. The greatest emission of nitrogen was without doubt the industries, but a more even allocation could be seen in the pollution of phosphourus, where the industries and the private sanitations stood for about fifty- fifty of the pollution. The greatest emission of nitrogen and phosphourus happened in Viskan, in the drainage area for Lekvad,there it was a lack of mussels. The species of <em>Anodonta anatina </em>showed a strong positive correlation between emission of nitrogen and phosphourus with the way of juvenile mussels in the population. More studies is need to do in these areas, both when it comes to continuing mapping of rejuventation within the freshwater great mussels in several waters and template value for pollution of nitrogen and phosphourus, that is very doubtful today. Even studies concerning other factors, like predation, host fishes and the influence of poison and medic drugs is needing to do, as it is few studies concerning this today.</p>

<p>Våtmarker som anläggs på jordbruksmark kan förhindra att fosfor från åkrarna når sjöar och vattendrag och hjälper därmed till att minska övergödningen. Det är viktigt att utforma våt-marken på ett sådant sätt att så mycket som möjligt av den biotillgängliga fosforn hålls kvar. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett positivt samband mellan lerinnehåll och fosfors biotillgänglighet i en anlagd våtmarks sediment. Syftet var även att undersöka om partikelstorleken minskar gradvis med avståndet från inloppet, det vill säga om mer lera sedimenterar närmare utloppet. Prover togs längs tre transekter från sedimentet i en våtmark i västra Östergötland och fosfor- samt partikelstorleksanalyser gjordes. Genom extraktion med ammoniumklorid (NH4Cl) kunde lättillgänglig fosfor bestämmas. Partikelstorleksanalysen gjordes med en modifierad pipettmetod, baserad på att större partiklar sedimenterar fortare än mindre partiklar. Regressionsanalys visade att partikelstorleken minskade signifikant från inlopp till utlopp i våtmarken. Däremot hittades inte några signifikanta samband mellan partikelstorlek och lättillgänglig fosfor eller totalfosfor, i motsats till resultat i andra studier. Halterna av både lera och olika fosforfraktioner i sedimentet var relativt låga och likartade vid olika provpunkter i våtmarken vilket kan ha påverkat resultaten.</p>

<ul><li>Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (<em>Alces alces</em>), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga simmare, kan vara t.ex. att stranden är för brant, att de tvingas ner i vattnet av rovdjur, att skadeskjutna älgar söker sig till vatten på grund av törstkänningar i samband med blodförlust eller att de går igenom svaga isar. Utifrån teoretiska beräkningar fann jag även att en älg som dött i ett vattendrag bidrar till mycket liten del av den totala näringsbudgeten. Min hypotes är att det endast blir en lokal påverkan nedströms djuret. Hur denna påverkan ser ut och om den kommer primärproducenter och fiskar tillgodo är mycket komplext och undersöks inte i denna studie.</li></ul>

<p>The climate change is expected to affect especially alpine areas negatively, replacing the alpine flora with subalpine forest. The understanding of how vegetation influences total organic carbon (TOC) in soil, streams and lakes in alpine and subalpine areas will lead to a better understanding of the effects of climate change, and will also increase the knowledge of the ecotone as a whole. In this study plant-soil relations were examined in a subalpine and an alpine catchment in the north of Sweden, by comparing dissolved organic carbon (DOC) concentrations, 13C-DOC, 13 compared with lake and stream water DOC, as well as sediment OC from the recipient lakes in the catchments.</p><p> The results show that subalpine forests at lower altitudes, have higher DOC concentrations, higher C:N ratios, and more depleted Particulate OM in water and inlets, show that allochthonous carbon influences water properties in both catchments, as does primary production by benthic and pelagic algae, separating shallow and deep sediment Differences between the catchments are explained with the higher primary production of organic material and root exudations from trees in the subalpine forested catchment effecting the whole catchment dynamics. C-SOM and the carbon to nitrogen (C:N) ratios. The terrestrial bulk chemical properties of DOC were alsoδ13C signals in soil, and soil-solution compared to alpine areas. δ13C signals from Dissolved OM andδ13C signals.</p>

The climate change is expected to affect especially alpine areas negatively, replacing the alpine flora with subalpine forest. The understanding of how vegetation influences total organic carbon (TOC) in soil, streams and lakes in alpine and subalpine areas will lead to a better understanding of the effects of climate change, and will also increase the knowledge of the ecotone as a whole. In this study plant-soil relations were examined in a subalpine and an alpine catchment in the north of Sweden, by comparing dissolved organic carbon (DOC) concentrations, 13C-DOC, 13 compared with lake and stream water DOC, as well as sediment OC from the recipient lakes in the catchments.  The results show that subalpine forests at lower altitudes, have higher DOC concentrations, higher C:N ratios, and more depleted Particulate OM in water and inlets, show that allochthonous carbon influences water properties in both catchments, as does primary production by benthic and pelagic algae, separating shallow and deep sediment Differences between the catchments are explained with the higher primary production of organic material and root exudations from trees in the subalpine forested catchment effecting the whole catchment dynamics. C-SOM and the carbon to nitrogen (C:N) ratios. The terrestrial bulk chemical properties of DOC were alsoδ13C signals in soil, and soil-solution compared to alpine areas. δ13C signals from Dissolved OM andδ13C signals.

Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga simmare, kan vara t.ex. att stranden är för brant, att de tvingas ner i vattnet av rovdjur, att skadeskjutna älgar söker sig till vatten på grund av törstkänningar i samband med blodförlust eller att de går igenom svaga isar. Utifrån teoretiska beräkningar fann jag även att en älg som dött i ett vattendrag bidrar till mycket liten del av den totala näringsbudgeten. Min hypotes är att det endast blir en lokal påverkan nedströms djuret. Hur denna påverkan ser ut och om den kommer primärproducenter och fiskar tillgodo är mycket komplext och undersöks inte i denna studie.

Våtmarker som anläggs på jordbruksmark kan förhindra att fosfor från åkrarna når sjöar och vattendrag och hjälper därmed till att minska övergödningen. Det är viktigt att utforma våt-marken på ett sådant sätt att så mycket som möjligt av den biotillgängliga fosforn hålls kvar. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett positivt samband mellan lerinnehåll och fosfors biotillgänglighet i en anlagd våtmarks sediment. Syftet var även att undersöka om partikelstorleken minskar gradvis med avståndet från inloppet, det vill säga om mer lera sedimenterar närmare utloppet. Prover togs längs tre transekter från sedimentet i en våtmark i västra Östergötland och fosfor- samt partikelstorleksanalyser gjordes. Genom extraktion med ammoniumklorid (NH4Cl) kunde lättillgänglig fosfor bestämmas. Partikelstorleksanalysen gjordes med en modifierad pipettmetod, baserad på att större partiklar sedimenterar fortare än mindre partiklar. Regressionsanalys visade att partikelstorleken minskade signifikant från inlopp till utlopp i våtmarken. Däremot hittades inte några signifikanta samband mellan partikelstorlek och lättillgänglig fosfor eller totalfosfor, i motsats till resultat i andra studier. Halterna av både lera och olika fosforfraktioner i sedimentet var relativt låga och likartade vid olika provpunkter i våtmarken vilket kan ha påverkat resultaten.

Effects of fishery closure on perch was detected as female perch was on average 5 cm longer in closed areas compared to non-closed areas. This could be a result of larger individuals surviving as an effect of reduced fishing. No effect was detected on the reproduction rate of YOY (young of the year) perch. A zooplankton survey revealed less amounts of the most important plankton groups for YOY perch in areas with failed reproduction, though the difference was statistically insignificant. The distribution of YOY perch and YOY/adult stickleback differed completely in this study with no area where the two species are both present. It is sketchy to draw any conclusions from this data but it remains a field for further investigation. The reproduction problem is concentrated to the outer parts of the archipelago which confirms previous studies of the geographic extension.

<p>The minimum ecologically viable population size (MEVP) of a species describes the minimum size at which the species itself or another species in the same ecosystem goes extinct as a result of the loss of inter-specific interactions. The MEVP shows a good potential for use as a tool for exploring the mechanisms behind species extinctions, but presently only a small amount of research has been done that takes advantage of this. In this study the MEVP is used to investigate what properties of species can be used as good indicators of ecological importance. 100 large computer generated food webs were created with an assembly model and the reduction in density that was necessary to induce an extinction event in the web was subsequently determined for each species within the webs. This change in density was then correlated with 28 different properties, measured for each species. The results show that properties that measure how well connected a species is, as well as measures of the species role as a prey item in the web are the ones with the greatest potential to find species with high MEVP. Further, the results put emphasis on the importance of regarding the web as a whole when working with species extinctions, while also highlighting the usefulness of the MEVP concept.</p>