Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka om avkastningen på den svenska aktiemarknaden påverkas av terroristattacker. Delsyftet är att vid en eventuell påverkan undersöka om reaktionen skiljer sig mot landet där attacken skett samt hur lång tid det tar för de olika aktiemarknaderna att återhämta sig. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om den effektiva marknadshypotesen samt behavioral finance med fokus på flockbeteende. Avgränsningar: I studien undersöks åtta olika terroristattacker och dess påverkan på aktiemarknaden i Sverige och landet där attacken skett. Metod: Studien är kvantitativ och använder ett deduktivt angreppssätt. För att besvara frågeställningarna tillämpas en eventstudie där två eventfönster används. Ett eventfönster på en dag och ett längre på elva dagar samt en estimeringsperiod som omfattar 30 dagar. Insamlad data används för att mäta den avvikande avkastningen som eventuellt uppstår efter att en terroristattack ägt rum vilket säger om attacken haft någon påverkan. Slutsatser: Terroristattacker har en påverkan på den svenska aktiemarknaden och i de flesta fall är påverkan negativ. En slutsats som kan dras är att påverkan skiljer sig mellan Sverige och landet där attacken ägt rum men att det inte finns något tydligt mönster huruvida den svenska aktiemarknaden påverkas mer eller mindre. Slutligen kan det konstateras att påverkan av en terroristattack på aktiemarknaden är kortvarig och återhämtningen sker snabbt med undantag för attacken den 11 september 2001 i USA som hade en mer långvarig effekt.

Media and terrorism is said to have a symbiotic relationship: terrorists want publicity whilst media wants to publish. There is a consensus that threat such as terrorism increases authoritarian attitudes in societies – but studies on how the media reports on terrorism is still a relatively unexplored area of research, at least outside of the US. The events of 9/11 has contributed heavily to the research on media and terrorism, suggesting that terrorism-related reporting is dominated by an authoritarian discourse, namely George Bush’s War on Terror. However, questions on whether this trend is transferable to other countries or if there are alternative discourses remain unclear. Using critical discourse analysis on French editorials after the three major terrorist attacks 2015-2016 (Charlie Hebdo, Paris and Nice), this paper aims to bring new light to the research on media discourses about terrorism. Out of 27 editorials, six discourses were identified: three authoritarian discourses and three counter-discourses. My findings suggest that both authoritarian discourses and counter-discourses occur more or less to an equal extent and propose a framework to analyse them.