”Tacohyllan”, ett begrepp som kommit att utvecklas till ett intressant samhällsfenomen och Santa Maria är det märke som många på den svenska marknaden direkt kopplas till kryddor och TexMex. Santa Maria tycks dessutom vara ett av de märken som positionerar sig som störst inom taco-sortimentet i svenska livsmedelsbutiker. Det är därmed intressant att undersöka hur Santa Maria, samt ett urval av konkurrenter, på TexMex-hyllan använder sig av färg och grafiska designelement på sina förpackningar och hur det upplevs av kunder. Syftet med denna vetenskapliga uppsats är att, i en jämförande fallstudie, undersöka färgens betydelse vid kundens val av livsmedelsprodukter. 1. Vilka färger använder Santa Maria och ett urval konkurrenter inom TexMex-sortimentet? 2. Hur uppfattas färgerna på Santa Marias och ett urval av konkurrenters TexMex-förpackningar? En kvantitativ jämförande fallstudie av konkurrerande varumärken inom TexMex-området, med en digital enkätundersökning som tillvägagångssätt. Resultatet av studien visar att färg har en betydande roll vid val av livsmedel, dock att andra faktorer utöver de grafiska elementen i stor utsträckning avgör kundens val. Observationen av Santa Marias, samt urvalet konkurrenters, färgval inom TexMex-sortimentet – visar att färgerna röd, gul och grön huvudsakligen används på deras förpackningar. Statistiken från enkätundersökningen visar att respondenterna uppfattar Santa Maria, med den röda färgen, som mest tilltalande över urvalet konkurrenter med dess färger.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur och varför den mexikanska maten spred sig till och inom Sverige samt hur den svenska kulturen förändrat maten i och med resan hit. Detta görs med hjälp av en nutida historisk fallstudie där två olika typer av branscher inom samma område, det vill säga texmex-mat, undersöks. Den andra delen av uppsatsen handlar mer om skillnaden på mexikansk mat och det vi i Sverige ser som klassisk tacos. Resultatet presenteras med hjälp av nyhetsartiklar som systematiskt har framtagits med hjälp av mediearkivet för att på så sätt få fram en slags tidslinje på när saker och ting hände. Innehållet från dessa nyhetsartiklar diskuteras sedan med hjälp av den tidigare forskningen samt de två teorierna, diffusionsteorin, översättningsmodellen samt förändringen av produktion, distribution och konsumtion som presenteras. Slutsatsen blev att spridningen av den mexikanska maten till och inom Sverige skett genom både smittsam och hierarkisk diffusion. Det har även blivit tydligt att den mexikanska maten genomgått någon typ av översättning och eller synkretism i och med resan till Sverige, då det är stor skillnad på det som klassas som klassisk tacos i Sverige och autentisk mexikansk mat.