Utgångspunkten för studien var att Kriminalvården fick kritik från barnrättskommittén när det gäller barn till föräldrar som är frihetsberövade. Kritiken riktades bl. a. mot att barn dels reser långt för att besöka sin förälder samt dels att barn som reser långt inte med automatik får förlänga besökstiden på vissa anstalter. Uppsatsen har samtidigt pekat på utmaningar och viktiga förutsättningar för att beakta barnkonventionen inom kriminalvården. I ett svenskt sammanhang, efter att barnkonventionen blivit lag i Sverige 2020, har organisationsutvecklingen med avseende på uppfyllande av barns rättigheter inom den offentliga sektorn varit relativt outforskad. Uppsatsen fyller förhoppningsvis en del av den kunskapsluckan. Syftet med denna studie är att visa hur Kriminalvården utvecklats med avseende på uppfyllande av barnkonventionen. Frågeställningarna fokuserar på hur kriminalvården förbättrar sin verksamhet genom att ständigt beakta barnkonventionen vid ärende som rör barn. Studien genomfördes som en kvalitativ studie. Datainsamlingen till denna studie skedde genom semi-strukturerade intervjuer, nio respondenter som är barnombud på olika nivåer i hierarkin i region väst deltog. Studien visar att Kriminalvården styr sina processer centralt uppifrån genom att informera om lagstiftning och nationella riktlinjer för att förmedla hur barnkonventionen ska beaktas i regioner och lokala enheter. Sedan tolkar varje enhet riktlinjerna på det sättet som passar verksamheten såsom häkte, anstalt eller frivård. Studien visar att det krävs mer samarbete mellan olika myndigheter för att främja arbetet mot barnets bästa. Enligt studien räcker det dock inte med att beakta barnkonventionen i handböckerna eller genom utbildningar utan det ska finnas ett personligt engagemang hos medarbetarna om de ska anses vara kundorienterade. / The starting point for the study was that the Swedish Prison and Probation Service received criticism from the Committee on the Rights of the Child when it comes to children of parents who are deprived of their liberty, criticism that children travel far to visit their parents, and criticism that children who travel far may not automatically extend their visit to certain institutions. At the same time, research has pointed to challenges and important conditions for considering the Convention on the Rights of the Child in the prison service. In a Swedish context, after the Convention on the Rights of the Child becomes law in Sweden in 2020, the organizational development with regard to fulfilling children's rights in the public sector has been relatively unexplored. The research aims to fill part of that knowledge gap. The purpose of the study is to see how the Swedish Prison and Probation Service develops with regard to compliance with the Convention on the Rights of the Child. The issues focus on how the prison service improves its activities in order to constantly consider the Convention on the Rights of the Child in matters concerning children. The study was conducted through a qualitative study. Data collection for this study was done through semi-structured interviews, nine respondents who are children's representatives at different levels in the hierarchy in the region west. The study shows that the Swedish Prison and Probation Service controls processes centrally from above by informing legislation, national guidelines for communicating how the Convention on the Rights of the Child is taken into account to regions and then to local units. Then each unit interprets the guidelines in the way that suits the unit type, such as detention, institution, or probation. The study shows that more cooperation is needed between different authorities to promote work for the best interests of the child. According to the study, however, it is not enough to consider children's conventions in the handbooks or through training, but there must be a personal commitment on the part of employees considered customer-oriented. / <p>2021-06-11</p>

Att uppnå motivation bland medarbetare kräver tålamod och öppenhet från en organisation. Lyckas detta arbete blir det många fördelar för organisationen. Motivation och arbetstillfredsställelse är de två mest utforskade ämnena inom organisationsstudier. Kunskap om motivation bland medarbetare är betydelsefullt, eftersom det påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Människor i en organisation är olika, har olika behov och motiveras av olika saker, vilket även påverkar arbetstillfredsställelsen. Att arbeta med att öka motivationen bland medarbetare är ett viktigt men också ett komplext arbete. Detta arbete kan försvåras i stora statliga organisationer inom rättsväsendet, eftersom medarbetare inom rättsväsendet har ett viktigt samhällsuppdrag samtidigt som risken att utsättas för hot eller hot om våld är mer framträdande än i andra yrkesgrupper. Syfte med denna studie har varit att bidra med kunskap om hur motivation påverkar medarbetares arbetstillfredsställelse inom Kriminalvården. Studien bygger på en kvalitativ metod där 15 semistrukturerade intervjuer genomförts med kriminalvårdare som arbetar klientnära på ett säkerhetshäkte. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk analysmodell som grundar sig på Herzbergs tvåfaktorsteori och Self-determination teorin. I det empiriska materialet har det framkommit några motivationsfaktorer som inte går att förklara utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori eller Self-determination teorin. Dessa faktorer är utmaningar, mellanmänskliga relationer, trygghet och säkerhet, samhällsnytta och lön. Studiens slutsatser indikerar på att det finns flera motivationsfaktorer som är av betydelse för kriminalvårdares arbetstillfredsställelse. De mest framträdande är erkännande och bekräftelse, tillhörighet, utveckling, trygghet och säkerhet samt mellanmänskliga relationer. Avslutningsvis lyfter respondenterna systematisk återkoppling som ett viktigt verktyg för motivation och arbetstillfredsställelse. / To achieve employee motivation requires patience and openness from an organization. If this work is successful, there will be many benefits for the organization. Motivation and job satisfaction are two of the most researched topics in organizational studies. Knowledge about employee motivation is important because it affects employee job satisfaction. People in an organization are different, have different needs and are motivated by different things, which also affects job satisfaction. Working to increase motivation among employees is an important but also a complex process. This work can be made more difficult in large governmental organizations in the judicial system, as employees in the judicial system have an important social mission, while the risk of being exposed to threats or threats of violence is more prominent than in other occupational groups. The purpose of this study has been to contribute knowledge about how motivation affects employees' job satisfaction in the Swedish Prison and Probation Service. The study is based on a qualitative method where 15 semi-structured interviews were conducted with correctional officers who work close to clients at a security jail. The empirical data has been analyzed by a theoretical analysis model based on Herzberg's two-factor theory and Self-determination theory. The empirical material has revealed some motivational factors that cannot be explained by Herzberg's two-factor theory or the Self-determination theory. These factors are challenges, interpersonal relationships, safety and security, social benefit and salary. The study's conclusions indicate that there are several motivational factors that are important for correctional officer’s job satisfaction. These are acknowledgment and confirmation, belonging, development, safety and security, as well as interpersonal relationships. Finally, respondents highlight systematic feedback as an important tool for motivation and job satisfaction.