Bakgrund Artros är en av de vanligaste ortopediska sjukdomar som drabbar hundar, > 90 % av hundar över 5 år uppskattas ha sjukdomen. Målet med behandlingen är att hämma progression, minska smärta och bibehålla/öka livskvalitet. Det görs genom multimodal rehabilitering där fysioterapeutiska rehabiliteringsinsatser är en viktig del av behandlingen. Syfte Syftet var att kartlägga vilka rehabiliteringsmetoder som används som behandling vid artros hos hund på olika djurkliniker i Sverige. Vidare var det att kartlägga skillnader i vilka rehabiliteringsmetoder som används mellan kliniker, avseende hur ofta hundar med artros behandlas per månad och om legitimerad fysioterapeut jobbar eller inte.  Metod En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes och data samlades in via en egenkonstruerad enkät. Totalt svarade 64 individer från ett urval av rehabiliteringskliniker, djursjukhus samt veterinärkliniker. Data analyserades deskriptivt och gruppjämförelser med Chi2-test. Signifikansnivån sattes till p ≤ 0,05.  Resultat Vanligaste rehabiliteringsmetoderna vid besök på klinikerna var fysisk träning och som hemgångsråd viktnedgång. Kliniker som behandlade fler hundar använde oftare hydroterapi medan kliniker som behandlade färre hundar använde oftare massage. Kliniker som hade legitimerad fysioterapeut använde mer hydroterapi, akupunktur, hemträningsprogram, passiva rehabiliteringsmetoder och aktivitetsanpassning. Kliniker utan legitimerad fysioterapeut remitterade oftare. Konklusion Aktuell studie kartlägger vilka rehabiliteringsmetoder som används vid artros hos hund på svenska kliniker. Valet av metoder skiljer sig mellan kliniker som har legitimerad fysioterapeut anställda och beroende på hur många hundar med artros som behandlas på kliniken. Detta tyder på att djurägare som söker vård kan få olika rehabiliteringsinsatser beroende på val av klinik. / Background Osteoarthritis is a common orthopedic disease affecting dogs, > 90% over 5 years are estimated to have the disease. The treatment goal is to inhibit progression, reduce pain and maintain/increase quality of life. Treatment is often multimodal where physiotherapeutic rehabilitation is important.   Objective The aim was to investigate which rehabilitation methods that are used for dogs with osteoarthritis at animal clinics in Sweden. Further was to investigate differences between clinics regarding how often dogs with osteoarthritis are treated and if a licensed physiotherapist work or not.  Method A quantitative descriptive comparative cross-sectional study was conducted, data was collected through a self-constructed survey. Total 64 respondents answered who represent a selection of rehabilitation clinics, animal hospitals and veterinary clinics. Data was analyzed descriptive and group comparison with Chi2-test. Significance level was set to p ≤ 0,05.  Result The most common rehabilitation method used in clinic was physical exercise and weight loss as take-home advice. Clinics that treated more dogs used hydrotherapy more often while clinics that treated fewer dogs used massage more often. Clinics with licensed physiotherapists used more hydrotherapy, acupuncture, home-exercises, passive rehabilitation methods and activity-adjustment, while clinics without remitted more often.   Conclusion Current study maps rehabilitation methods used for osteoarthritis in dogs at Swedish clinics. The chosen methods differ between clinics with licensed physiotherapist and depending on how many dogs are treated at the clinic. This suggests that owners who seek care may receive different interventions depending on the choice of clinic.

The International Federation of Orthopedic Manipulative Physical Therapists (IFOMPT) describes Orthopedic Manual Therapy (OMT) as a specialist field in physiotherapy for the treatment of neuromusculoskeletal conditions based on clinical reasoning. The aim of this study was to explore how students in a OMT physiotherapy master programme describe their clinical reasoning. Nine participants were included in the study. Data was collected using a semi-structured interview guide and were analyzed with qualitative content analysis. The analysis resulted in one main category: “A multidimensional picture of clinical reasoning” and three categories: 1) Confidence in the role as physiotherapist; 2) Decision making, a cognitive analytical process 3) Creating alliance and involving the patient in the clinical reasoning. The participants described a multidimensional picture of clinical reasoning which gradually developed and eventually encompassed several aspects in the subcategories. The conclusion of the study is that all the parts above are needed in the clinical reasoning and it takes years to develop effective clinical reasoning. For future studies, it would be of interest to explore how recently graduated physiotherapists with a bachelor degree describe their clinical reasoning.

Background Patients with patellofemoral pain (PFS) are common in primary health care. Young women are most affected, limiting them in everyday life and in sports. There is an increased risk of PFS in case of impaired strength and motor control in proximal musculature. Consensus prevails that therapeutic physical training should be included as part of rehabilitation, where the multimodal method is the golden standard. Purpose The aim is to evaluate the efficacy of tailored physiotherapy intervention involving motor control and strength training of proximal musculature combined with education with respect to pain, strength and function in patients with patellofemoral pain. Method A single subject experimental design study (SSED) consisting of three young women with PFS was conducted. The design is an A-B design, which includes a baseline phase with repeated measurements (A) and an intervention phase with tailored physiotherapy (B). The primary outcome measures were estimated with a visual analog scale (VAS) as well as strength measurement of proximal musculature with a handheld dynamometer (HHD). The secondary outcome measure was self-perceived function, estimated with Patient Specific Functional Scale (PSFS). Results The results of this SSED show that tailored physiotherapy intervention involving motor control and strength training of proximal musculature combined with education can be effective for young women with PFS. The results are not entirely consistent in terms of pain, strenght and self-perceived function where one in three participants showed significant (alpha 0.05) reduced pain and two out of three participants showed significant (alpha 0.05) improvement of self-perceived function. Regarding strength, there was no significant (alpha 0.05) effect on the affected side of any of the participants:  Conclusion Motor control and strength training of proximal musculature combined with education may be effective for young women with PFS with respect to pain and self-perceived function.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av betydelsen av fysioterapeutens insatser i det Mobila Sjukhusteamet (MST). Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med sex patienter som varit inskrivna i MST på Skånes Universitetssjukhus i Malmö och under sin vårdtid, inneliggande på sjukhus och/eller i hemmet träffat fysioterapeuten i MST. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier med åtta underkategorier. Trygghet med underkategorierna Tillgänglighet, Bli sedd och Bemötande vilket bland annat innefattar att kunna förstå sina förutsättningar och begränsningar. Möjliggörande med underkategorierna Kompetens och Delaktighet där upplevelsen var att aktivitet möjliggjordes genom bedömning av funktionsförmåga, hjälpmedelsordination och träningsprogram. Egenvärde med underkategorierna Självständighet, Fysisk kontext och Social kontext där vardagsaktiviteter och deltagarnas kontexter sågs som viktiga för känslan av självständighet. Slutsats: Studien visar att deltagarna upplevde de fysioterapeutiska insatserna som betydelsefulla då dessa möjliggjorde för deltagarna att fungera så självständigt som möjlig utifrån sina förutsättningar i sin naturliga kontext. Det framkom även att fysioterapeutens förmåga att med yrkesspecifik kompetens och personcentrerad vård var viktig för att få deltagarna delaktiga i sin vårdprocess. För deltagarna skapade detta trygghet och en ökad tro på sin egen förmåga. Det som värdesattes högt av deltagarna och upplevdes bidra till att främja återhämtningen var att få lov att vara i den miljö de trivdes allra bäst i –sitt hem. / Purpose: The purpose of the study was to describe patients´experiences of the importance of the physiotherapist´s interventions in the Mobile Hospital Team. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with six patients who were enrolled in the Mobile Hospital Team at Skånes University Hospital in Malmö. The participants had during their period of care met the physiotherapist in the Mobile Hospital Team at the hospital and/or at home. Result: The study resulted in three categories with eight subcategories. Security with the subcategories Availability, Being seen and Reception which meant, among other things, being able to understand one´s condition and limitations. Enabling with the subcategories Competence and Participation where the experience was that activity was made possible through assessment of functional ability, prescription of assistive devices and training programs. Self-worth with the subcategories Independence, Physical context and Social context where everyday activities and the participants ‘contexts were seen as important factors for the feeling of independence. Conclusion: The study shows that the participants experienced the physiotherapeutic interventions as significant as these enabled the participants to function as independently as possible based on their conditions in their natural context. Furthermore the importance of the physiotherapist´s ability, with professional competence and patient centered care, was importing in making the participants feel involved in their situation, which created security and an increased belief in their own abilities. What was highly valued by the participants and felt contribute to promoting recovery was being allowed to be in the environment they were most comfortable in – their home.

Bakgrund: Smärta som lokaliseras till ländryggen drabbar upp till 80% av alla människor någon gång under livet och är således ett stort problem för både individ och samhälle. Manuell terapi (MT) och olika typer av träningsinterventioner (TI) är två vanligt förekommande behandlingar som fysioterapeuter världen över använder sig av. Långtidseffekten av manuell terapi är ett relativt outforskat område vilket denna litteraturstudie hoppas kunna bidra med ny kunskap till. Syfte: Att undersöka och sammanställa manuella terapiers långtidseffekter på ospecifik ländryggssmärta (LBP) i jämförelse mot olika träningsinterventioner. Kvalitetsgranska inkluderade studier med PEDro samt bedöma tillförlitligheten med GRADEstud. Metod: Genomförande av en systematisk litteraturöversikt genom formulering av PICO. Systematisk sökning i databaserna Pubmed och PEDro. Totalt inkluderades 7 studier som kvalitetsbedömdes med PEDro och granskades med GRADEstud för bedömning av resultatens tillförlitlighet. Resultat: Kvaliteten enligt PEDro varierade mellan medelgod och hög. Samtliga studier observerade positiva effekter av både manuell terapi och träningsinterventioner. 5 av 7 studier fann en signifikant skillnad vid kortidsuppföljning och 2 av 3 studier fann signifikanta långtidseffekter. Den sammanvägda tillförlitligheten till resultatet enligt GRADEstud ansågs vara av mycket låg (+) till låg (++) kvalitet. Slutsats: Resultatet i studien pekar på att både MT och TI kan ha positiva effekter gällande smärtlindring på både kort och lång sikt med svag evidens. Mer högkvalitativ och homogen forskning behövs inom området innan tydliga och välgrundade rekommendationer kan göras. / Background: Low back pain (LBP) affects up towards 80% of people during their life and constitute a problem for both the individual and society. Manual therapy (MT) and different exercise interventions are two common interventions used by physiotherapists. The long-term effect of manual therapy is a rather unstudied area, which this study aims to contribute to with new information. Objective: To research and compile manual therapy’s long-term effects on non-specific low back pain compared to different types of exercise interventions. Also examine the quality of included studies using PEDro and to assess the reliability using GRADEstud. Method: This systematic review implemented and structured questions according to PICO. A systematic search through two databases, Pubmed and PEDro. A total of 7 studies where included whose quality was assessed using PEDro. GRADEstud was used to assess the reliability. Results: The quality of the studies ranged through average to high quality. All studies observed positive effects of both manual therapy and exercise interventions. 5 out of 7 studies found significant differences on short-term outcomes while 2 out of 3 found significant long-term differences. The reliability was considered low (++) to very low (+). Conclusion: The result of this systematic review indicates that both manual therapy and exercise interventions can produce positive effects on pain in short and long-term outcomes with low quality evidence. More high-quality evidence and homogenous research is needed on this area before any clear or well-grounded recommendations can be made.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett av de större samhällsproblemen idag. Det finns i alla relationer, men kvinnor utsätts mer frekvent. När det gäller att synliggöra våldet mot utsatta kvinnor har hälso- och sjukvården en nyckelroll då många av dessa söker vård. Det finns en påtaglig kunskapslucka i hur fysioterapeuter inom primärvården identifierar, undersöker och behandlar våld i nära relation. Syfte: Att undersöka fysioterapeuter som arbetar i primärvården vad gäller deras upplevelser och erfarenheter kring att identifiera, undersöka och behandla kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Kvalitativ design i form av en semistrukturerad intervjustudie med sex deltagare utifrån ett bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys användes vid databearbetningen. Resultat: Studien visade att fysioterapeuter upplever det utmanande att identifiera våldsutsatta. Det framkom att det saknas rutiner för att upptäcka, undersöka och behandla utsatta kvinnor. Att våga fråga och skapa en förtroendefull relation till patienten ansågs vara nyckelfaktorer för identifiering. Mer utbildning inom ämnet ansågs kunna öka tryggheten och förbättra identifieringen av utsatta kvinnor. Slutsats: Identifiering av individer som utsätts våld i nära relation upplevs i många fall svårt. Studien visar att det finns en osäkerhet hos fysioterapeuter inom ämnet. Tillsammans med tidigare forskning framkom att fysioterapeuter inom primärvården har en nyckelroll i att identifiera utsatta men ytterligare utbildning, forskning och riktlinjer är nödvändigt för att fler ska få hjälp. / Background: Intimate partner violence is one of the biggest societal problems today. It exists in all relationships, but women are exposed more frequently. When it comes to making the violence against vulnerable women visible, the healthcare system has a key role as many of these seek care. There is a significant knowledge gap in how physiotherapists in primary care identify, examine and treat violence in close relationships. Objective: To examine the experiences of physiotherapists regarding identifying, examining and treating women who are exposed to intimate partner violence, within primary care. Method: A qualitative method with semi structured interviews with six participants, based on convenience sampling was used. Qualitative content analysis was used for data analysis. Results: This study showed that physiotherapists find it challenging to identify victims of violence. It emerged lack of routines for detecting, examining and treating vulnerable women. Dare to ask and create trusting relationship with the patient were considered key factors for identification. More education regarding the topic was considered by physiotherapists to increase security and improve identification of vulnerable women. Conclusion: Identification of individuals who are exposed to intimate partner violence is in many cases perceived as difficult. The study shows that there is uncertainty among physiotherapists in the subject. Together with previous research, it emerged that physiotherapists in primary care have a key role in vulnerable but further education, research and guidelines are necessary for more people to get help.

Bakgrund: Främre korsbandsskador är vanliga i idrotten och korsbandsrekonstruktion bedöms främst vara aktuellt för unga personer med höga krav på knäfunktion, till exempel elitidrottare. Rehabiliteringen är en lång och krävande process där både fysiologiska och psykologiska aspekter är viktiga. Motivation är associerat med återgång till idrott och elitidrottare återgår till idrott på samma nivå i högre utsträckning jämfört med icke-elitidrottare. Däremot är det oklart vad som motiverar elitidrottaren till rehabilitering. Syfte: Syftet var att undersöka sex elitidrottares upplevelser och erfarenheter kring motivation till rehabilitering i syfte att återgå till elitidrott efter en främre korsbandsrekonstruktion.Metod:Kvalitativ deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Totalt intervjuades sex elitidrottande män och kvinnor inom idrotterna ishockey, innebandy och basket. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: ”Rehabiliteringen är ett maraton och inte en sprint”, ”Viktigt med stöd från laget och omgivningen”, ”Olika psykologiska aspekter hos elitidrottare påverkar”, ”Att vara, eller inte vara elitidrottare”, ”Motivation är sällan svart eller vitt”, ”Fysioterapeutens viktiga roll under rehabiliteringen” samt femton underkategorier. Konklusion: Stöd från laget, anhöriga och vänner var viktigt, likaså samarbetet med fysioterapeuten som också ledde till en känsla av trygghet. Informanterna beskrev att motivation kom både inifrån och utifrån. Resultatet kan hjälpa såväl fysioterapeuter som idrottare att identifiera och applicera strategier för att öka motivationen under rehabiliteringen. / Background: Anterior cruciate ligament injuries are common in sports and reconstructions are largely considered relevant for young people with high demands on knee function e.g., elite athletes. Rehabilitation is a long and demanding process in which physical and psychological aspects are important. Motivation is associated with return to sport and elite athletes return to sport at the same level in greater extent than non-elite-athletes. However, it is unclear what motivates the elite athletes to rehabilitate.  Purpose: The aim was to investigate six elite athletes’ views and experiences about motivation to rehabilitation with the purpose to return to elite sports after an anterior cruciate ligament reconstruction.  Method: Qualitative descriptive design. Semi-structured interviews that were analyzed trough a qualitative content analysis. Six elite athletes from the sports ice-hockey, floorball and basketball were interviewed.Result:The analysis resulted in six categories: ”Rehabilitation is a marathon and not a sprint”, ”The importance of support from the team and the surrounding”, “Different psychological aspects in elite athletes influence”, To be, or not to be an elite athlete”, ”Motivation is rarely black or white”, ”The physiotherapist´s important role during the rehabilitation” and fifteen sub-categories. Conclusion: Support from the team, relatives and friends was considered important as well as collaboration with the physiotherapist which also led to a feeling of security. The informants described that motivation was both internal and external. The result may assist both physiotherapist and athletes to identify and apply strategies to increase motivation during rehabilitation.

Background: Eating disorders as term includes several diagnoses that often result in serious conditions related to eating-habits, weight and body image. Early detection, confirmed diagnosis and initiated treatment significantly increases the chance of recovery. There is a lack of knowledge regarding how physiotherapists identify and treat eating disorders in primary care. Objective: To examine the physiotherapists’ experiences of identifying and treating eating disorders as well as problems related to them, within primary care. Methods: A qualitative method with semi structured interviews with five participants, based on convenience sampling was used. Qualitative content analysis was used for data analysis. Results: This study showed experienced difficulty in both identifying and treating eating disorders among physiotherapists. They pointed out that it was important to have an awareness about the diagnoses, and that plenty of different factors can complicate the process of identifying them. They also experienced an uncertainness regarding the role of the physiotherapist. Treatment was described to be individualized and applied with a biopsychosocial approach. Conclusion: Eating disorders and problems related to them were experienced as complicated and hard to treat. This study shows an uncertainness regarding the role of the physiotherapist when it comes to these patients. Previous research indicates that physiotherapeutic methods could have a positive effect as a part of the treatment. However, further research and knowledge are needed to establish the utility of physiotherapy when it comes to eating disorders in primary care. / Bakgrund: Begreppet ätstörningar inkluderar ett flertal diagnoser och tillstånd som ofta leder till allvarliga tillstånd kopplade till ätbeteende, vikt och kroppsuppfattning. Tidig upptäckt, ställd diagnos och påbörjad behandling ökar chansen för tillfrisknande hos drabbade individer. Det finns en tydlig kunskapslucka i hur fysioterapeuter upptäcker och behandlar ätstörningar inom primärvården. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att upptäcka och behandla ätstörningar samt problem relaterade till dessa inom primärvården. Metod: I studien användes kvalitativ design i form av semistrukturerade intervjuer med fem deltagare utifrån ett bekvämlighetsurval. Databearbetning utfördes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att fysioterapeuter upplevde att det var svårt att upptäcka och behandla ätstörningar. De påpekade att det var viktigt att ha en medvetenhet om sjukdomarnas existens och att många olika faktorer kan försvåra identifieringen. De upplevde också en oklarhet i om fysioterapeuten bör ha en aktiv roll i efterföljande behandling. Gällande behandlingen fanns uppfattningen att den bör individanpassas och tillämpas med ett biopsyko-socialt synsätt. Slutsats: Ätstörningar och problem relaterade till dessa upplevs i många fall komplicerade och svårbehandlade. Studien visar på en osäkerhet i vilken roll fysioterapeuten bör ta vid mötet av dessa patienter. Tidigare forskning tyder på att fysioterapeutiska åtgärder kan ha en positiv inverkan på behandlingen. Ytterligare forskning och kunskap behövs dock för att tydliggöra fysioterapeutens roll och kompetens gällande ätstörningar inom primärvården.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Muskuloskeletal smärta är en av de främsta orsakerna till både sjukskrivning och hälso- och sjukvårdskonsumtion i de flesta västerländska samhällen. Muskuloskeletal smärta definieras som smärta i rörelseorgan såsom muskler, leder, skelettdelar eller tillhörande mjukdelar. I behandling av muskuloskeletal smärta ingår ofta fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet definieras, som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den energiförbrukning som vi har i vila. För att fysisk aktivitet skall ha önskad effekt krävs följsamhet till den fysiska aktiviteten.  Syfte: Syftet är att med hjälp av andra studiers resultat sammanställa effekt av interventioner vars syfte är att öka följsamhet till behandling med fysisk aktivitet hos patienter med muskuloskeletal smärta.  Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökning genomfördes i databaserna PUB Med, CINAHL, AMED och PEDRO. Artiklarna granskades med mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier samt att en GRADE bedömning utfördes med bedömningsunderlag från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).  Resultat: Vid litteratursökning återfanns 514 artiklar som motsvarade syfte och frågeställningar. Efter genomgång av titel samt abstract fanns 38 artiklar kvar, efter genomläsning av hela studien fanns 10 artiklar kvar som inkluderades i litteraturstudien.De 10 artiklarna hade varierande grad av kvalitet. Ingen av studierna hade fullgod kvalitet på samtliga delar som ingår vid kvalitetsgranskningen. Evidensgradering enligt GRADE visar måttligt underlag för beteendemedicinska interventioner för att öka följsamheten till fysisk aktivitet för vuxna patienter med muskuloskeletal smärta.  Konklusion: Denna litteraturstudie visar ett svagt sambandavseende om beteendemedicinska interventioner kan öka följsamhet till fysisk aktivitet hos vuxna med muskuloskeletal smärta. Vid stödjande aktiviteter fann man inte någon positiv effekt på följsamhet till fysisk aktivitet hos vuxna patienter med muskuloskeletal smärta. / ABSTRACT  Background: Musculoskeletal pain is one of the leading causes of both sick leave and health care consumption in most western societies. Musculoskeletal pain is defined as pain in organs such as muscles, joints, skeletal parts or associated soft tissues. Treatment of musculoskeletal pain often includes physical activity. Physical activity is defined as all body movement that increases energy consumption in addition to the energy consumption we have at rest. In order for physical activity to have the desired effect, compliance with the physical activity is required.  Objective: The aim is to use the results of other studies to compile the effect of interventions whose purpose is to increase adherence to treatment with physical activity in patients with musculoskeletal pain. Methods: Systematic review. The search was conducted in the databases PubMed, CINAHL, AMED and PEDRO. The studies were assessed according to template for quality review of randomized studies and GRADE from Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.  Results: A literature search found 514 articles that corresponded to purpose and issues. After reviewing the title and abstract, there were 38 articles left, after reading the entire study, there were 10 articles left that were included in the literature study. The 10 articles had varying degrees of quality. None of the studies had full quality on all parts included in the quality review. Evidence grading according to GRADE shows a moderate basis for behavioral medicine interventions to increase adherence to physical activity for adult patients with musculoskeletal pain.  Conclusion: This literature study shows a weak correlation regarding whether behavioral drug interventions can increase adherence can increase adherence to physical activity in adults with musculoskeletal pain. In supportive activities, no positive effect was found on compliance with physical activity in adult patients with musculoskeletal pain.

<p>Low back pain (LBP) is a common musculoskeletal condition that can lead to pain, functional limitations and disability. Due to the prevalence of LBP, multiple self-reported outcome measures have been developed, which have resulted in redundancy in the literature. Two frequently used outcome measures are the Roland Morris Questionnaire (RMQ) and the Oswestry Disability Index (ODI). Few authors have performed head-to-head comparison studies to determine which of these outcome measures are the most successful at measuring sensitivity to change. The purpose of this thesis was to answer the question: Is there a difference in the sensitivity to change between the RMQ and the ODI in their ability to measure pain-related functional status in persons with low back pain?</p> <p>The first part of this thesis involves a systematic review of head-to-head comparison studies to determine the difference in the sensitivity to change of the RMQ and the ODI. Five databases were searched and nine articles were located. The second part of this thesis entails the development of a quality criteria form to evaluate head-to-head comparison studies.</p> <p>The third aspect of this research was to perform a head-to-head comparison study of the RMQ and the ODI using data from the nine studies. A small but significant difference was noted in favour of the RMQ in terms of the Spearman rank correlation coefficient between its change scores and the reference standard (Z = 2.36, p = 0.018; Z = 3.28, p = 0.001) and also in the Receiver Operating Characteristic curve area (<em>X</em>²₁ = 8.58, p = 0.003).</p> / Master of Science Rehabilitation Science (MSc)