This is a biography of the scribe Butehamun. A member of a well-known family who had long lived in the village of Deir el-Medina working on the tombs in the Valley of Kings, Butehamun’s coming of age saw invasion and civil war in Thebes, and the end to the making of new tombs in the Valley, as the New Kingdom came to an end. Instead he was given the task by the High Priests of Amun to remove and rewrap royal mummies and rebury them in secret caches, while plundering them of their gold and other valuables for the coffers of the priestly rulers of Thebes. In many respects Butehamun was a tomb raider in the service of the High Priests of Amun. That project seems to have been successful: The mummy of every single king from the 18th through 21st Dynasties that has been identified and was found in a tomb was found in the two caches KV 35 or TT 320 (with the sole exception of Tutankhamun). Butehamun is unusually well-documented, leaving behind many letters, labels on coffins he worked with, graffiti, and highly unusual imagery on his own coffins. Two houses he lived in have been excavated, one with inscriptions about his family. This paper seeks to create a biography of Butehamun through the study of these things he left behind. One seems to reflect he may have suffered a crisis of faith, others may display instead a deep piety for Amun and pride in the royal mummy reburial project he carried out in the service of the god. / Detta är en biografi över skrivaren Butehamon. Han kom från en mycket känd familj som i många generationer verkat i byn Deir e-Medinah och arbetat med gravarna i Konungarnas dal. Han växte upp under en tid av invasion och inbördeskrig i Thebe, vilket ledde till slutet på det Nya riket och på byggandet av nya gravar i Dalen. Butehamons uppdrag från guden Amuns överstepräster blev istället att svepa om mumierna med nytt linne och avlägsna allt guld och andra värdesaker. Mumierna begravdes i nya hemliga förvaringsplatser, medan värdesakerna gick till Thebes religiösa härskare. Man kan beskriva Butehamon som en gravplundrare i tjänst hos översteprästerna. Projektet tycks ha varit en succé: Varenda kung från 18:e till och med 21:a dynastierna vars mumie har identifierats och som hittades i en grav fanns i ett av de två gömställena, KV 35 eller TT 320 (med Tutankhamon som enda undantag). Butehamon är ovanligt väldokumenterad, med många brev, etiketter på likkistor han arbetat med, graffiti samt de mycket ovanliga bilderna på hans egna likkistor. Två hus där han bodde har grävts ut, ett med inskriptioner om hans familj. Denna avhandling är en biografi över Butehamon baserad på studier av de saker han lämnade efter sig. En av dem tyder på en andlig kris, medan andra tycks avspegla en djup fromhet och tro på Amun och stolthet över det mumieprojekt han ledde i gudens tjänst.

The essay analyses the changes of the Opet festival procession between the regents Hatshepsut and Tutankhamun, as some changes of the procession occur during this period. The purpose of this study is to fill in some of the knowledge gaps that exist and to combine different areas that have been researched with areas ​​where little research has been done. The purpose is to provide an insight into how the environment and politics played a role in the religious contexts of the Opet festival. The approach uses the reliefs of the Opet festival found in Luxor Temple and in Karnak Temple to see how the festival changed. By examining how the festival procession evolved and analysing what the changes were due to, one can answer the main question: Why did the processions in the Opet festival change? The focus will be to analyse Hatshepsut (1479–1457 B.C.), Amenhotep III (1388–1351 B.C.) and Tutankhamun's (1341–1323 B.C.) political and religious position, and to investigate whether it affected the development of the procession of the Opet Festival and if so, how it affected the change. Furthermore, by analysing the landscape through the study of the movement of the Nile and the annual cycle of the river and using the concepts of "constructed landscapes" and "ideational landscapes" as a starting point for analysing the temples and processional ways. This study also provides something for future projects to build on, as there are currently not many studies on the processions of the Opet Festival, more research is needed in this area. Since this is an approach that has not been done before, by looking at the political and historical aspects as well as the environmental aspects and how they affect the processions of the Opet festival, will this fill some of the knowledge gaps currently present. / Uppsatsen analyserar förändringarna i Opet festivalens processioner mellan regenterna Hatshepsut och Tutankhamun, då många förändringar i processionen skedde under denna period. Syftet med denna studie är att fylla några av de kunskapsluckor som finns genom att kombinera olika områden som det har forskats mycket om för att analysera ett område som det inte har forskats lika mycket om. Syftet är att ge en inblick i hur miljön och politiken spela en roll i de religiösa sammanhangen som fanns i forntida Egypten. Tillvägagångsättet kommer vara att använda relieferna av Opet festivalen som finna i Luxortemplet och i Karnaktemplet för att se hur festivalen förändrades. Genom att undersöka och redovisa hur processionen under festivalen utvecklades och analysera vad de förändringarna berodde på, kan studien besvara huvudfrågan: Varför förändrades processionerna i Opet festivalen? Fokuset kommer vara att analysera Hatshepsut (1479–1457 f.v.t.), Amenhotep III (1388–1351 f.v.t.) och Tutankhamuns (1341–1323 f.v.t.) politiska och religiösa ståndpunkt, samt undersöka om det påverkade utvecklingen av Opet festivalens procession och i så fall hur det påverka förändringen. Samt analysera landskapet genom att studera Nilens rörelse och översvämning och även använda begreppen konstruerat -och idémässigt landskap som startpunkt för att analysera templen och processionsvägarna. Denna studie kan också ge något för framtida projekt att bygga på, då det i nuläget inte finns många undersökningar om Opet festivalens processioner, behövs det mer forskning inom detta område. Då det här är en infallsvinkel som inte gjorts tidigare, genom att kolla på de politiska och historiska aspekterna samt miljöaspekterna och hur de påverka processionerna av Opet festivalen, kommer detta fylla några av de kunskapsluckor som finns i nuläget.