Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett aktuellt samhällsproblem. Studenter som i sin framtida profession kan komma att möta människor som har blivit våldsutsatta ska visa på kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för att kunna ta ut en examen. Kunskapskravet trädde i kraft 2018–2019 och omfattar åtta olika examen där jurist-, psykolog-, socionom-, tandhygienist- och sjuksköterskeprogrammet finns vid Karlstads universitet. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur jurist-, psykolog-, socionom-, sjuksköterske-, tandhygienist- och lärarstudenter vid Karlstads universitet genom sin utbildning tillägnar sig kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, samt hur undervisningen uppfattas av studenterna. Metod: Intervjuer med studierektorer, programledare och studenter vid nämnda program har utförts. Respondenterna har resonerat kring examination, undervisning och inlärning av kunskapsmålet vilket sedan har transkriberats och analyserats genom en tematisk analys. För att få en djupare inblick i hur examination och undervisning av kunskapsmålet skett så har en manifest innehållsanalys av utbildningsplaner, kursplaner och litteraturlistor genomförts för respektive program. För att kunna undersöka hur kunskapskravet implementerats hos de program som berörs av det så jämfördes resultatet med lärarprogrammen, vilka inte omfattas av kunskapskravet. Resultat: Kunskapsmålet inkluderats i utbildningsplaner, kursplaner ochlitteraturlistor. Respondenterna från utbildningar med kunskapskravet beskriver att det examineras främst genom seminarier och att kunskapskravet kräver reflektion. Slutsats: Kunskapskravet har implementerats i praktiken hos de utbildningar som omfattas av kravet. Studenter lär sig om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer genom reflektion. Konstruktiv länkning är en vanligt använd strategi inom området. / Background: Men's violence against women and domestic violence is a significant social issue. To better prepare students who may encounter victims of violence in their future professions they need to demonstrate knowledge of men's violence against women and domestic violence to graduate. The knowledge requirement was implemented in 2018-2019 and covers eight different programs at university level in which programs for degrees in law, psychology, social work, dental hygiene, and nursing are offered at Karlstad University. Objective: The aim of this study has been to investigate how students at programs for degrees in law, psychology, social work, dental hygiene, and nursing at Karlstad University learn about men's violence against women and domestic violence, as well as how the educations is perceived by the students. Method: Interviews with Directors of Studies, Program Directors and students from previously mentioned degree programs as well as the teaching programs at Karlstad University has been concluded. The respondents have discussed examination, teaching and learning of the knowledge objective, which has then been analysed using thematic analysis. To gain a deeper understanding of how the examination and teaching of the knowledge objective is implemented, curriculums, course syllabi and bibliographies has been analysed by content analysis. Comparisons were made between the programs covered by the knowledge requirement and teacher education programs not covered by the same requirements. Results: The knowledge requirement has been implemented in the curriculum, course syllabi and bibliographies. Interviews with respondents from the programs also suggests that the course requirement is being implemented. Respondents recommend examining men’s violence against women and domestic violence via seminars especially highlighting the importance of reflection for improving learning. Conclusions: The conclusions drawn are that the knowledge requirement has been implemented in practice in the programs with the requirement. Students learn about men’s violence against women and domestic violence through reflection. Constructive Alignment is a learning theory commonly used.

No description available.

The overarching aim of this thesis is to explore how teaching and learning in tertiary education is performed in times of change both in language policy and learning approaches. The study takes social constructivist and socio-cultural theories as its major points of departure. These theories are combined with cognitive theory of learning with multimedia. The four studies comprising this thesis are born out of a new situation demanding the mastery of a scientific language in English and new ways of teaching and learning backed with ICT. The studies set out to investigate (i) how students and teachers adapt to a change of medium of instruction (ii) what teachers and students of physics learn when constructing a multimedia vocabulary learning instrument (iii) the impact of two methods of teaching vocabulary on students’ test performance and (iv) how teachers reflect on the use of ICT in Physics teaching. To attain these targets, the study employed a blend of qualitative and quantitative designs to gather relevant data. In three studies, data were gathered from classroom practices in tertiary education. The fourth study included teacher interviews on their experiences with ICT. Findings indicate that the understanding of physics was facilitated by a variation in language use in different classroom spaces, students and teachers’ collaborative selection of technical vocabulary and a multimedia tool of technical vocabulary software constructed by two teachers and the researcher. According to the teachers, the quality of physics teaching would be enhanced further by adopting learner-centred teaching methods and the integration of more advanced ICT. The studies show that teachers and students are on their way to develop ICT tools for teaching and learning. Given adequate support, this can pave the way for transforming teaching and allowing for further quality development in innovative and creative ways of learning with ICT. / Det övergripande syftet med denna avhandling är att undersöka hur undervisning och lärande inom högre utbildning sker i tider av förändring både inom språkpolicy och inom lärande. Studien tar socialkonstruktivistiska och socio-kulturella teorier som utgångspunkt. Dessa teorier har kombinerats med en kognitiv teori om lärande med multimedia. Studien består av fyra studier som behandlar den nya situation som uppstått när studenter och lärare behöver bemästra ett vetenskapligt språk på engelska och nya sätt att undervisa och lära med stöd av IKT. Studiernas syfte är att undersöka (i) hur studenter och lärare anpassar sig till ett förändrat undervisningsspråk (ii) vad lärare och studenter inom fysik lär när de konstruerar ett multimedia instrument (iii) utfallet av två olika metoder att lära studenter ett fackspråk inom fysik som det visar sig i olika test (iv) hur lärare reflekterar över användningen av IKT inom ämnesområdet fysik. För att uppnå dessa mål används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. I tre studier samlades data från klassrumspraktiker inom högre utbildning. I den fjärde studien intervjuades lärare om sina erfarenheter med IKT. Resultaten visar att förståelse av fackspråkliga begrepp underlättades av att olika språk användes beroende på avstånd eller närhet till eleverna i klassrummet. Samarbete mellan studenter och lärare i att välja ord och begrepp som skulle användas och mellan lärarna och forskaren i att konstruera ett multimedia-instrument påverkade också lärandet positivt. Enligt de intervjuade lärarna skulle kvaliteten i fysikundervisningen kunna förbättras ytterligare genom att använda elevcentrerade undervisningsmetoder och mer avancerad IKT. Studierna visar att lärare och studenter är på väg att utveckla IKT redskap för undervisning och lärande. Med adekvat stöd kan detta bereda vägen för en transformering av undervisningen och ge utrymme för vidare kvalitetsutveckling genom uppfinningsrika och kreativa sätt att lära med stöd av IKT.

No description available.