The aim of this intervention study was to examine the effect of Robust Vocabulary Instruction in a Swedish second grade regular classroom setting, to evaluate to which degree a rich vocabulary instruction is beneficial for all students’ vocabulary growth. Sophisticated target-words (tier 2 words) from a children’s book read aloud, were instructed to 24 children in the experimental class, whereas 20 children in the comparison class heard the same story but received no instruction. Students in each classroom were divided into two sub-groups based on the results of a standardized vocabulary test, group A with an estimated vocabulary knowledge below age-level, and group B with an estimated vocabulary knowledge within age-level. To assess their knowledge of the target-words, all 44 pupils were tested pre and post intervention. Both groups of children in the experimental classroom made significantly higher results post intervention. Gains were largest in experimental group B. In experimental group A the effect of the intervention varied considerably. Four pupils out of ten in experimental group A made little or no progress. The results suggest that some children in language vulnerability might not respond to vocabulary instruction as expected in a whole classroom setting, which calls for a differentiated and multi-tiered approach, with a higher level of support for these children in small groups or one-to-one design.

Den här kunskapsöversikten syftar till att redogöra för olika aspekter som bidrar till ökad motivation hos elever i de tidiga skolårens skrivundervisning. Kunskapsöversikten är en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar som har tagits fram genom en systematisk litteratursökning via databasen ERIC via Proquest. Genom våra söksträngar har vi velat undersöka vad forskningen menar vara bidragande aspekter till ökad skrivmotivation. Studierna som används i denna kunskapsöversikt har visat på resultat som lyfter olika aspekter som bidrar till ökad skrivmotivation. Dessa resultat har därmed analyserats, tematiserats, presenterats och diskuterats. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter i undervisningen som påverkar elevernas skrivmotivation. En aspekt som lyfts och diskuteras extra är arbetet med digitala verktyg, då våra valda studier har ställt sig olika till detta. I slutsatsen diskuteras sedan lärares förhållningssätt till digitala verktyg utifrån gjorda praktikerfarenheter, valda studier samt utifrån styrdokumenten. Utifrån diskussionen dras en slutsats om hur lärare har möjlighet att påverka elevernas skrivmotivation genom utformningen av skrivundervisningen. Slutligen ges det förslag på hur vidare forskning inom området skulle kunna utformas.