This thesis explores the topic of Corporate Entrepreneurship in large organizations with regards to how innovations are transferred from an Innovation Department into a receiving Business Unit. It aims to understand this topic by identifying what challenges are common barriers to this transfer process. It also identifies the causes of these challenges. Finally, this thesis establishes what suitable approach can be adapted to address these challenges. To answer these concerns, this research takes a deductive research approach by conducting a qualitative, empirical research through semi-structured interviews within a large Nordic telecommunication company. It also includes, benchmarking against two examples of companies that have developed solutions to overcome similar challenges. This qualitative methodology involves analyzing the interview and benchmarking results in comparison with literature, to confirm or disprove previous research. From the findings, eight categories of common challenges are discovered which are rooted within the innovation strategy of incumbent companies. Based on this research, a framework is developed as an approach to address the challenges of transferring innovations from an Innovation Department into a receiving Business Unit. As contribution to this field of study, this thesis highlights how multiple academic theories such as Corporate Entrepreneurship, Innovation Management and Innovation Strategy can be synthesized to collectively address these challenges. This is done by proposing a solution that is adaptable for different incumbent organizations. The proposed framework uses a stage-gate process that progresses when certain criteria agreed between an Innovation Department and a receiving Business Unit, are fulfilled. This agreement is based on the extent to which the criteria for each stage-gate is achieved in order to transfer ownership of the innovation solution. / Denna avhandling undersöker ämnet företags entreprenörskap i stora organisationer när det gäller hur innovationer överförs från en innovationsavdelning till en mottagande affärsenhet. Den syftar till att förstå detta ämne genom att identifiera vilka utmaningar som är gemensamma hinder för denna överföringsprocess samt orsakerna till dessa utmaningar. Slutligen fastställs lämpliga tillvägagångsättför att hantera dessa utmaningar. För att svara på dessa utmaningar tillämpas en deduktiv forskningsmetod och en kvalitativ forskningsdesign baserat på semi-strukturerade intervjuer inom ett stort nordiskt telekommunikationsföretag. Den inkluderar också benchmarking med två företag som har utvecklat lösningar för att övervinna liknande utmaningar. Denna kvalitativa metod innebär analys av intervjuer samt benchmarking i jämförelse med litteraturen för att bekräfta eller motbevisa tidigare forskning. I resultaten återfinns åtta kategorier av gemensamma utmaningar som är förankrade i innovationskulturen hos befintliga företag. Baserat på resultaten utvecklades ett ramverk för att hantera utmaningarna kring att överföra innovationer från en innovationsavdelning till en mottagande affärsenhet. Som ett bidrag till detta ämnesområde framhävs i denna avhandling hur flera akademiska teorier som corporate entreprenörskap (or intraprenörskap- look it up), innovationsledning och innovationsstrategi kan syntetiseras för att gemensamt hantera dessa utmaningar . Detta görs genom att föreslå en lösning som är anpassningsbar för olika etablerade organisationer. Den föreslagna ramen använder en steg-grind-modellen (look it up) som fortskrider när vissa kriterier som överenskommits mellan en innovationsavdelning och en mottagande affärsenhet är uppfyllda. Processen är baserad på i vilken utsträckning kriterierna för varje steg är uppnådda för att överföra äganderätten till innovationslösningen.

No description available.

This thesis explores the topic of Corporate Entrepreneurship in large organizations with regards to how innovations are transferred from an Innovation Department into a receiving Business Unit. It aims to understand this topic by identifying what challenges are common barriers to this transfer process. It also identifies the causes of these challenges. Finally, this thesis establishes what suitable approach can be adapted to address these challenges.   To answer these concerns, this research takes a deductive research approach by conducting a qualitative, empirical research through semi-structured interviews within a large Nordic telecommunication company. It also includes, benchmarking against two examples of companies that have developed solutions to overcome similar challenges. This qualitative methodology involves analyzing the interview and benchmarking results in comparison with literature, to confirm or disprove previous research.   From the findings, eight categories of common challenges are discovered which are rooted within the innovation strategy of incumbent companies. Based on this research, a framework is developed as an approach to address the challenges of transferring innovations from an Innovation Department into a receiving Business Unit. As contribution to this field of study, this thesis highlights how multiple academic theories such as Corporate Entrepreneurship, Innovation Management and Innovation Strategy can be synthesized to collectively address these challenges. This is done by proposing a solution that is adaptable for different incumbent organizations. The proposed framework uses a stage-gate process that progresses when certain criteria agreed between an Innovation Department and a receiving Business Unit, are fulfilled. This agreement is based on the extent to which the criteria for each stage-gate is achieved in order to transfer ownership of the innovation solution / Denna avhandling undersöker ämnet företags entreprenörskap i stora organisationer när det gäller hur innovationer överförs från en innovationsavdelning till en mottagande affärsenhet. Den syftar till att förstå detta ämne genom att identifiera vilka utmaningar som är gemensamma hinder för denna överföringsprocess samt orsakerna till dessa utmaningar. Slutligen fastställs lämpliga tillvägagångsättför att hantera dessa utmaningar.   För att svara på dessa utmaningar tillämpas en deduktiv forskningsmetod och en kvalitativ forskningsdesign baserat på semi-strukturerade intervjuer inom ett stort nordiskt telekommunikationsföretag. Den inkluderar också benchmarking med två företag som har utvecklat lösningar för att övervinna liknande utmaningar. Denna kvalitativa metod innebär analys av intervjuer samt benchmarking i jämförelse med litteraturen för att bekräfta eller motbevisa tidigare forskning.   I resultaten återfinns åtta kategorier av gemensamma utmaningar som är förankrade i innovationskulturen hos befintliga företag. Baserat på resultaten utvecklades ett ramverk för att hantera utmaningarna kring att överföra innovationer från en innovationsavdelning till en mottagande affärsenhet. Som ett bidrag till detta ämnesområde framhävs i denna avhandling hur flera akademiska teorier som corporate entreprenörskap (or intraprenörskap- look it up), innovationsledning och innovationsstrategi kan syntetiseras för att gemensamt hantera dessa utmaningar . Detta görs genom att föreslå en lösning som är anpassningsbar för olika etablerade organisationer. Den föreslagna ramen använder en steg-grind-modellen (look it up) som fortskrider när vissa kriterier som överenskommits mellan en innovationsavdelning och en mottagande affärsenhet är uppfyllda. Processen är baserad på i vilken utsträckning kriterierna för varje steg är uppnådda för att överföra äganderätten till innovationslösningen.

This thesis investigates the relation between the day-ahead electricity market prices and the electricity production in the Nordic synchronous area of the European electric power system by looking into the market data ranging from 2015 to the current time. The increasing penetration of variable renewable energy sources, coupled with the deeper electrification in various sectors of the economy, has led to a higher volatility in the market, e.g. in the market prices. Since all power plant owners plan their production depending on prices, price forecasts, availability, it is necessary to better understand the relation between price signals and the production variations. Firstly, balancing contributions, considered as a suitable tool, are found unfit to apply to this research. Secondly, spectral analysis is used to highlight frequencies in the signals, leading to the determination of three time scales of variations: daily, two-weekly and yearly. It is used to define three timehorizons which are used to apply different mathematical tools on the market data. Thirdly, the correlation coefficient between a type of production and the day-ahead prices assesses the linearity of their respective variations. Lastly, the relative market value of the production gives insight into the , e.g. with regard to flexibility. Results of this research show that the correlation between the day-ahead prices and the production depends on the time-horizon, the production type, as well as the area. E.g., if SE2’s and SE1’s hydro production are highly correlated to prices in the daily and two-weekly patterns, the former has not enough storage to follow prices on the yearly horizon, while the latter can, due to its bigger reservoirs. Results also show that wind power is one of the drivers of the day-ahead prices, especially in the two-weekly time horizon. The increasing share of wind power will hence lead in more price variations as well as lower average price levels.. This study aims to provide insights to the plant owners with flexibility possibility on how to face those future challenges. / Detta examensarbete undersöker sambandet mellan day-ahead-priser på elmarknaden och elproduktion i den nordiska synkrona delen av det europeiska elsystemet. Analysen bygger på data mellan 2015 och maj 2021. I och med att andelen väderberoende förnybara energikällor ökar samtidigt som olika sektorer elektrifieras har elmarknaden och elpriserna blivit mer volatila. Den volatiliteten behöver elproducenter förhålla sig till när de planerar sin produktion beroende på elpriser, elprisprognoser, tillgänglighet m.m. och därför är det avgörande att belysa förhållandet mellan prissignaler och anpassning av produktionsnivåer. Arbetet inkluderar olika steg: Först undersöktes balansbidrag och det kunde visas att detta mått inte lämpar sig för att beskriva sambandet mellan produktion och elpriser. Sedan gjordes en spektralanalys för att identifiera de grundläggande variationerna: dygns-, tvåveckors- och årsvariationer. Baserad på dem specificerades tre tidshorisonter som olika matematiska mått utvärderas på. Ett sådant mått är korrelationskoefficienter som användes för att beskriva sambandet mellan produktionsdata per kraftslag och elpriser på ett linjärt sätt. Slutligen användes relativa marknadsvärden på samma sätt för att kunna undersöka olika kraftslags karakteristik och få inblick i deras flexibilitet samt körsättet. Resultaten visar att korrelationen mellan day-ahead-priser och produktion beror påtidshorisonten, kraftslag och prisområde. Till exempel är vattenkraften i norra Sverige (SE1 och SE2) starkt korrelerad med elpriserna på dyngs- och tvåveckorsnivå medan korrelationen på årsnivå är starkare för SE1 eftersom vattenmagasin i SE1 har större reglerutrymme på den långa tidshorisonten än magasinen i SE2. Resultaten visar dessutom att vindkraften är den drivande faktorn för elprisvariationerna, särskilt när det gäller tvåveckorshorisonten. Vindkraften kommer öka prisvariationerna och samtidigt sänka prisnivån. Målet med examensarbetet är att få mer inblick i kraftslagens flexibilitet och därmed öka förståelsen för framtida utmaningar.

Modalités de gestion du milieu temporel dans une conduite de processus multiples en situation dynamique :une recherche dans des entreprises horticoles. Cette recherche porte sur les modalités de gestion temporelle, dans des situations professionnelles tendues entre les nécessités d’une production engageant des phénomènes dynamiques multiples et une rationalisation du travail supposée faire face aux besoins économiques de l’entreprise, en l’occurrence, dans le secteur de l’horticulture. La thèse soutenue est que les travailleurs, et en particulier des chefs de culture en tant qu’encadrants intermédiaires, assurent une gestion de leur milieu temporel de travail, dans la dynamique de leur activité. Cette gestion est active dans le sens où elle intègre des cadres temporels. Ceux-ci peuvent être analysés à la fois comme des ressources et des contraintes dans leur activité. La gestion du milieu temporel peut être entravée par certaines configurations de ces cadres, qui ne permettent pas aux chefs de culture d’intégrer les risques pour la production, pour eux-mêmes ou pour les autres travailleurs. Nous proposons une structure de formalisation des cadres temporels et de leurs interrelations dans la dynamique du milieu temporel. Elle est issue d’une démarche de « dépliage » des temporalités, fondée sur une analyse ergonomique de l’activité. La modélisation des cadres et de la gestion du milieu temporel est une conceptualisation fonctionnelle pour analyser les conditions temporelles du travail en tant que ressources pour un agir temporel pragmatique dans l’activité. / Terms of environment temporal management in a conduct of multiple processes, in dynamic situations : A research in horticulture production. This research focuses on how to manage temporalities in professional situations strained between the needs of a multiple dynamics production and a rationalization of work supposed to meet the economic needs of the company. The thesis is that workers, especially in this case middle managers in horticulture production, manage their temporal work environment in the dynamics of their activity. This management is active in the sense that it integrates timeframes, which are both resources and constraints in their activity. Temporal environment management can be hampered by some configurations of timeframes, which do not enable these workers to masterise production risks, and risks for themselves or other workers.We propose a formalization of timeframes and their relationships in the dynamics of the temporal environment. The methodology consists in a process of “unfolding” temporalities. It is based on ergonomic activity analysis. Modeling timeframes and temporal environment management is a functional conceptualization to analyze the temporal conditions of work as resources for pragmatic temporal acting, in work activity.