Samtidigt som fokuset på hållbarhetsarbete inom organisationer har ökat, har det även resulterat i frågor om hur företag skapar ett hållbart värde. Hållbarhet har definierats utifrån tre grundpelare: miljömässig-, ekonomisk- och socialhållbarhet. Inom tjänsteteori har intresset för hållbarhetsteorier ökat, men relationen mellan dessa områden är relativt outforskade. Detta är förvånansvärt då många organisationer är beroende av hållbart värdeskapande. Således är syftet med studien att alstra förståelse för hur aktörer skapar värden inom ett hållbart tjänsteekosystem. Studien utgår från ett makroperspektiv eftersom viktiga implikationer för värdeskapande kan upptäckas då hållbarhet genererar värde för flera aktörer. Det teoretiska ramverket omfattar tre delar; teori om tjänsteekosystem, hållbarhet och en sammanföring mellan dessa områden. Eftersom värdeskapande inom hållbara tjänsteekosystem är relativt outforskat valdes en kvalitativ och explorativ ansats för att undersöka hur hållbart arbete inom ett tjänsteekosystem bidrar till att skapa värde.  Analysen förankras i nio semistrukturerade intervjuer som genomfördes med respondenter från olika organisationer som tillhörde företagsklustret Paper Province. Intervjuerna kombineras med teori för att skapa en koppling mellan ett empiriskt fall och teori. Deltagande respondenter hade hög befattning inom respektive organisation, vilket var viktigt för att förstå organisationens struktur. Studien visar att hållbarhet inte bara ligger till grund för organisationers värdeskapande logik utan även skapar en grund för arbetsstrukturer. Genom att utgå från tjänstedominant logik ger analysen ett nytt sätt att se på hållbara aktörers värdeskapande. Inom det hållbara tjänsteekosystemet skapar aktörer förutsättningar för ett högre samhällsvärde till följd av hållbar resursintegration. / At the same time as the focus on sustainability work within organizations has increased, it has also resulted in questions about how companies create sustainable value. Sustainability has been defined based on three pillars: environmental, economic, and social sustainability. In service theory, interest in sustainability theories has increased, but the relationship between these areas is relatively unexplored. This is surprising as many organizations are dependent on sustainable value creation. Thus, the study aims to generate an understanding of how actors create value within a sustainable service ecosystem. The study is based on a macro perspective because important implications for value creation can be discovered as sustainability generates value for several actors. The theoretical framework comprises three parts; theory of service ecosystems, sustainability, and a merger between these areas. Since value creation in sustainable service ecosystems is relatively unexplored, a qualitative and exploratory approach was chosen to investigate how sustainable work in a service ecosystem contributes to creating value.  The analysis is anchored in nine semi-structured interviews conducted with respondents from various organizations that belonged to the Paper Province cluster. The interviews are combined with theory to create a connection between an empirical case and theory. Participating respondents held senior positions within each organization, which was important for understanding the organization's structure. The study shows that sustainability forms the basis for organizations' value-creating logic and creates a basis for work structures. Based on service-dominant logic, the analysis provides a new way of looking at sustainable players' value creation. Within the sustainable service ecosystem, actors create conditions for a higher societal value because of sustainable resource integration.

Att realisera en film är ett unikt och kreativt projekt där olika aktörer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie är att beskriva hur en manusförfattare använder sitt kontaktnätverk inom den svenska filmbranschen för att realisera en film. Studien redogör för vilka upplevda värden, i form av förmåner, som aktörer samskapar med manusförfattaren och hur det föranleder andra aktörer att vilja delta i filmprojektet. Studien har genomförts genom intervjuer med etablerade aktörer inom filmbranschen. Erhållen data analyseras utifrån tjänsteekosystemets ansats, enligt vilken en aktörs resurs, i form av kompetens, måste göras tillgänglig, anpassas och integreras med andra aktörers resurser för att samskapa värden. Resultatet av studien visar att manusförfattaren har tillgång till andra aktörer via sitt kontaktnätverk samt anpassar sitt manus och sociala beteende efter olika aktörernas upplevda värden. Filmskaparna som studerats upplever värden i ett kreativt och kommersiellt manus, men även i andra filmskapares erfarenheter. / The making of a film is a unique and creative project where various individual actors with different professions co-operate. The aim of this study is to describe how a screenwriter uses his or her relations in the Swedish film industry in order to create a film. The study aims to describe which benefits, defined as perceived values, different actors co-create with the screenwriter which stimulate other individual actors’ desire to participate in the film project. The study has been conducted through interviews with established actors in the film industry. Acquired data is analysed with regards to the theory of service ecosystems, according to which an actor’s resource, defined as competence, has to be made available and adjusted to the resources of various other actors in order to co-create value. The result of this study shows that the screenwriter aquires availability to other actors through networks of actors and adjusts the script and social behaviour to the other actors’ perceived values. The studied filmmakers perceive values in a creative and commercial script as well as in the merits of other filmmakers.

This thesis aims to enhance the current literature by investigating the causes for the service paradox in service ecosystems and the capabilities required to avoid them. To fulfill this purpose the following research questions were derived: RQ 1: What are the possible key causes for the service paradox for integrated solution providers in a triadic value constellation? RQ 2: What key capabilities allow integrated solution providers to avoid the service paradox in a triadic value constellation? This study used an exploratory, qualitative, single-case study of a service ecosystem, with an abductive research approach. In total, 13 companies within the ecosystem took part in the research, and the data was collected through five unstructured interviews, 19 semi-structured interviews, and one workshop. The result from the interviews was derived using thematic analysis. The findings are divided into three parts. First, we identified four key causes of the service paradox for integrated solution providers in a triadic value constellation. The four key causes are: (1) Cost creep, (2) Unsustainable in-house costs, (3) Brand damage, and (4) Industry-specific factors. Second, we identified five key capabilities for integrated solution providers to mitigate the service paradox. The five key capabilities are: (1) Relational capabilities, (2) Technological capabilities, (3) Learning and communication capabilities, (4) Operational capabilities, and (5) Market capabilities. Finally, the two previous findings were combined into a framework that provides a guide for which key capabilities mitigate which key causes. This study contributes to current servitization literature by deepening knowledge on factors affecting the success of servitization efforts. Furthermore, this study extends the knowledge of how a dynamic and collaborative approach impacts the development of novel servitization solutions. For practitioners seeking to develop integrated solution offerings, the framework developed in this study provides a list of priorities for the servitization effort. The framework also allows managers to evaluate their servitization process and implement quick actions to improve performance. / Denna avhandling syftar till att bidra till den aktuella litteraturen genom att undersöka orsakerna till tjänsteparadoxen i tjänsteekosystem och de färdigheter som krävs för att undvika dem. För att uppfylla detta syfte formulerades följande forskningsfrågor: RQ 1: Vilka är de möjliga huvudorsakerna till tjänsteparadoxen för integrerade lösningsleverantörer i en triadisk värdekonstellation? RQ 2: Vilka nyckelfunktioner gör det möjligt för integrerade lösningsleverantörer att undvika tjänsteparadoxen i en triadisk värdekonstellation? För att besvara dessa frågor använde vi oss av en undersökande, kvalitativ, enfallsstudie av ett tjänsteekosystem, med en abduktiv forskningsmetod. Totalt deltog 13 företag inom ekosystemet och data samlades in genom fem ostrukturerade intervjuer, 19 semistrukturerade intervjuer och en workshop. Intervjusvaren analyserades med hjälp av tematisk analys och resultaten presenteras i tre delar. För det första identifierade vi fyra huvudorsaker till tjänsteparadoxen för integrerade lösningsleverantörer i en triadisk värdekonstellation. De fyra huvudorsakerna är: (1) Smygande kostnader, (2) Ohållbara interna kostnader, (3) Varumärkesskador och (4) Branschspecifika faktorer. För det andra identifierade vi fem nyckelfärdigheter för integrerade lösningsleverantörer för att motverka tjänsteparadoxen. De fem nyckelfärdigheterna är: (1) Relationskapacitet, (2) teknisk kapacitet, (3) inlärnings- och kommunikationskapacitet, (4) operativ kapacitet och (5) marknadskapacitet. Slutligen kombinerades de två tidigare resultaten till ett ramverk som ger en vägledning för vilken nyckelfunktionerna minskar vilka viktiga orsaker. Denna studie bidrar till aktuell tjänstefieringslitteratur genom att fördjupa kunskapen om faktorer som påverkar framgången för tjänstefieringsinsatser. Vidare utökar denna studie kunskapen om hur ett dynamiskt och samarbetsinriktat förhållningssätt påverkar utvecklingen av nya tjänstefieringslösningar. För utövare som försöker utveckla integrerade lösningserbjudanden ger ramverket som utvecklats i denna studie en lista över prioriteringar för tjänstefieringsarbetet. Ramverket gör det också möjligt för chefer att utvärdera sin egen tjänstefieringsprocess och vidta relevanta åtgärder för att undvika tjänsteparadoxen.