No description available.

The current evaluation assessed the effectiveness of an intensive toilet training procedure for three young boys with autism. The evaluation extended the work of LeBlanc et al. (2005) by assessing parents’ preference to include the usage of urine alarm and positive practice. In addition, we collected descriptor data on challenging behaviors. All three parent participants’ elected not to use the urine alarm and one parent elected to discontinue the implementation of positive practice techniques. Researchers chose a nonconcurrent multiple baseline across participants design to evaluate the effects of the intervention. All three child participants’ increased successful self-initiations for the toilet and decreased accidents across home and clinic settings. Findings suggest that clinicians should partner with parents to develop individualized toileting interventions that are acceptable and effective.

The participant was a 52 year-old woman, diagnosed with a profound intellectual disability, who engaged in high rates of severe self-injurious behaviors (SIB) predominantly in the forms of head banging and head hitting. A series of analyses and interventions was implemented to establish appropriate toileting behavior in the natural environment. Treatment consisted of conjugate reinforcement for optimal toilet positioning with the absence of SIB, episodic positive reinforcement of eliminating in the toilet, and programed generalization across environments and staff. Results showed the maintenance of optimal toilet positioning, decrease in SIB (under 1 instance per min), and appropriate eliminating in 96.3% of all available sessions. Direct support staff were trained to implement the program with 100% fidelity.

No description available.

Havlng evaluated previous attempts to toilet train developmentally disabled indtviduals, Foxx and Azrin (1973) developed a treatment package designed to produce and maintain independent toileting in institutionalized retardates. The training procedure is divided into two phases. The first phase is the bladder training procedure, which is then followed by the self-initiation training. Foxx and Azrin note that, regardless of previous toileting behavior, all trainees should receive the same sequence of training in the toilet training program, i.e. , bladder training, followed by selfinitiation training. The authors do not differentiate between various types of enuresis, nor do they suggest that a specific type of treatment be utilized for a specific type of enuresis. Without first identifying which children have self-initiated prior to training (irregular enuretics), it is impossible to evaluate if a specific treatment is more beneficial for a particular type of enuresis. Although Foxx and Azrin (1971; 1973) have included overcorrection as part of a total treatment package, the effects of overcorrection, as the major treatment component, in the treatment of a particular subgroup of enuretics, has yet to be established. The purpose of the present study was to test the efficacy of.an overcorrection procedure, combined with verbal praise, for toilet training developmentally disabled children who display irregular enuresis (Yates, 1970). Four developmentally disabled children with irregular enuresis were administered an overcorrection procedure contingent upon each toileting accident. Verbal praise was also administered for the absence of "accidents." Results indicated that the training procedure was successful in" eliminating incontinence in three of the four subjects on whom the training was administered. The reduction of incontinence generalized outside "the children's home environment and was mainted during a one month follow-up.

No description available.

Hos barn med utvecklingsstörning och autism är kontrollen över blåsan och tarmen försenad i varierande grad. Syfte: Att utvärdera hur föräldrars upplevelse av sitt barns förmåga gällande toalettbesök samt blås- ochtarmkontroll har förändrats sedan avslutad föräldracirkel. Metod: Deskriptiv studie. Enkäter till samtliga föräldrar (n=64) som deltagit i föräldracirkeln vid Habiliteringen för barn ochvuxna i Uppsala län, åren 2002-2010. Svarsfrekvensen var 27 av 64 (42 %). Enkäten innehöll femton slutna frågor rörande barnens förmågor, två frågor omföräldrarnas behållning samt två öppna frågor om vad som var bra respektive saknades. Huvudresultat: Majoriteten av föräldrarna upplever att barnens förmågor har blivit bättre vad gäller toalettbesök, bortsett från förmågan att torka sig ordentligt efter att ha bajsat. Majoriteten av föräldrarna upplever även en förbättring av barnets förmågor vid blås- och tarmkontroll. En stor del av föräldrarna anser att föräldracirkeln gett dem stöd samt att de kunnat omvandla de råd de fått. Det som föräldrarna uppskattade med föräldracirkeln var bland annat informationen, verktygen, kunskapen samt möjligheten till utbyte av erfarenheter. Det föräldrarna däremot saknade var uppföljning och utvärdering. Vissa uttryckte ett behov av mer tid för diskussion samt individanpassat stöd. Det fanns även föräldrar som upplevde att föräldracirkeln inte gav dem vare sig stöd eller hjälp. Slutsats: Idag ger föräldracirkeln positiva upplevelser för majoriteten av deltagarna. Detta i sig ger föräldracirkeln ett värde. Det finns dock delar i utformningen som bör förbättras för att tillmötesgå fler föräldrars behov. / The bladder and bowel control is delayed in different extent in children with mental retardation and autism. Aim: To evaluate how parents experience if their child’s ability, regarding toileting and bladder and bowel control, has changed since the end of parental study circle. Method: Descriptive study. Questionnaires were sent to all parents (n=64) who participated in the parental study circle organized by the Habilitation centre in Uppsala, during 2002-2010. Fifteen closed questions concerning children's abilities, two questions on the parents’ benefits, and two open questions about what was good and was missing. The respond rate was 27 of 64 (42 %). Primary results: After the parental study circle the majority of parents feel that their children’s abilities have improved in terms of toileting, apart from the ability to wipe themselves properly after defecation. The majority of parents also experience an improvement in the child's abilities regarding the bladder and bowel control. Many parents believed that the parental study circle gave them support and that they could apply the advice they received. The parents appreciated the information, tools, knowledge and opportunity to exchange experiences. The parents, however, missed follow-up and evaluation. Some expressed a need for more time for discussion and individual support. There were also parents who felt that the parental study circle had not given them support or assistance. Conclusion: Today the parental study circle was experienced positively by the majority of the participants. This in itself gives the parental study circle a value. However, there are some parts that could be improved to meet the needs of parents.

Bakgrund: Potträningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre års ålder trots att barn kan uppnå blåskontroll redan under spädbarnstiden. Sen potträning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att potträningen har senarelagts kan bland annat bero på att föräldrar har svårt att bedöma när barn är redo för potträning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring potträning från BVC (barnavårdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades på. Metod: Studien var deskriptiv, jämförande med kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod och inkluderade 58 respondenter. Resultat: Majoriteten av BVC-sjuksköterskorna ansåg att potträning var ett viktigt ämne och de saknade tydliga riktlinjer om potträning. Information om potträning till föräldrarna baserades på egen inhämtad kunskap och erfarenhet. Nästan hälften av BVC-sjuksköterskorna upplevde att föräldrar var osäkra på när och hur de skulle potträna sina barn. Majoriteten ansåg att barn kunde börja pottränas mellan 6-12 månaders ålder. Den vanligaste informationen som gavs till föräldrar om potträning handlade om att invänta barnets mognad och intresse, vänja sig vid pottan på ett lekfullt sätt, göra potträningen till en positiv naturlig del av dagen och skapa rutiner. Slutsats: Eftersom det saknas riktlinjer om potträning finns ett stort behov av kvalitetssäkrade anvisningar. I Rikshandboken i barnhälsovård borde det finnas information om när potträning kan startas samt råd om hur föräldrar kan gå tillväga med potträningen. Mer stöd och information om potträning från BVC skulle underlätta för föräldrarna att hjälpa sina barn att bli fria från blöjorna. / Background:Children’s toilet training has in recent decades been postponed in Sweden.Children are on average continent by the age of three, whereas they are able toachieve bladder control already during infancy. Late toilet training can leadto both physical and psychological complications. One reason why toilettraining has been postponed may be due to parents finding it difficult toassess when the child is ready to be toilet trained. Objective: The objective of this research paper is to study theinformation BVC (Child Health Care Center) nurses provide to parents abouttoilet training and to find out what the information is based on. Method: The study employs descriptiveand comparative approaches combined with quantitative and qualitative methods.The questionnaire to Child Health Care Center nurses was filled in by 58respondents. Results: The majorityof Child Health Care Center nurses thought that toilet training was animportant topic and they said they would need clear and concise guidelines ontoilet training. It transpired that the information about toilet trainingnurses have been providing to parents is based on nurses’ own knowledge andexperience acquired over time. Almost half of the Child Health Care Centernurses that responded to the questionnaire had experienced that parents wereuncertain about when and how to potty train their children. The majority of therespondent nurses felt that children could start toilet training between 6-12months of age. The most common advice given to parents about toilet trainingwas waiting for the child's maturity and interest in using the potty, getting usedto the potty in a playful way, making toilet training a positive natural partof the day and creating routines. Conclusion:There are no official set guidelines on toilet training, whereas there is agreat need for them. Thus, Rikshandboken should include a respective chapter, stating,among other things, when toilet training should be started as well as givingadvice on how parents can proceed with toilet training. The Child Health CareCenters should provide parents with more support and information about toilettraining so that parents can help their children to become free from thediapers at an earlier age.

Thesis (M.Psych.Ed.) - University of Queensland, 2005. / Includes bibliography.

Bakgrund: Blåsfunktionen utvecklas successivt med åldern. Tidig blöjavvänjning har stora fördelar för barns hälsa, världens miljö och familjens ekonomi. Åldern när barn blir blöjfria har ökat de senaste 50 åren. Barn som använder blöja har mer bekymmer med urinvägsinfektioner och förstoppning. Allt fler barn spenderar stora delar av dagen på förskola i Sverige vilket gör blöjavvänjningen till en viktig del på förskolan. Det krävs en samverkan mellan hem och förskola för att få ett lyckat resultat av blöjavvänjning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förskollärare och föräldrars erfarenheter och kunskap av blöjavvänjning. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och manifest analys. Resultat: Två teman identifierades. Den första Håll i, håll ut med två subteman; Föräldrarna startar och sedan hjälps vi åt som handlade om att föräldrarna vanligtvis tog initiativet till att starta blöjavvänjningen i samband med en ledighet. Hålla ut, ett steg fram och ett tillbaka visade att förskollärarna tyckte att blöjavvänjning ingick i deras arbete och de var positiva till det, men att de inte hade möjlighet att ta med barnen på toaletten om de inte ville själva eller blev för ofta. Det andra temat var Prioritera och kommunicera med subtemat; Inget prioriterat område i utbildning eller barnhälsovård visade att vare sig föräldrar eller förskollärare hade fått någon utbildning eller information om blöjavvänjning. Det sista subtemat Kommunicera och samarbeta beskrev att en öppen dialog fördes mellan hemmet och förskolan och att samverkan var en stor del av blöjavvänjningen. Slutsats: Information och utbildning inom ämnet saknas av såväl föräldrar som förskollärare. Det fanns också en kunskapslucka om följderna av sen blöjavvänjning. / Background: Bladder function develops gradually with age. Early toilet training is greatly beneficial for children's health, the world's environment and the family's finances. The age at which children become nappy-free has increased over the past 50 years. Children who wear nappies suffer more often from urinary tract infections and constipation. Most Swedish children spend large parts of the day at preschool which makes the toilet training an important part at preschool. A collaboration between home and preschool is required to get a successful result of toilet training. Aim: The aim of the study was to define what knowledge and experience preschool teachers and parents have of toilet training. Method: Interview study with qualitative content analysis with an inductive approach and manifest analysis. Results: The content analysis resulted in two themes. Hang in there/Hold on, hold out was the first. It consisted of two subthemes. The first subtheme was The parents start and then we help each other which showed that the parents usually were the ones who’s initiated the start of toilet training during a holiday. Enduring, One step forward and one step back showed that preschool teachers thought that toilet training was part of their job and were positive about doing it, however they found it difficult if the children did not want to go to the toilet or if they wanted to go very often. The second theme was Prioritize and communicate. It also consisted of two subthemes. One was Not prioritized in education or child health care that showed that education in the subject did not exist. The last subtheme of Communicate and collaborate described that there was open dialogue between home and preschool and that collaboration was a large part of the toilet training.  Conclusion: Parents and teachers lack information and education about the importance of toilet training. They are also unaware of the negative consequences of delaying toilet training.