Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning.

Det allt mer digitaliserade samhället innebär att företag har valt att satsa på marknadsföring på sociala medier. Instagram som har blivit en mycket populär plattform för visuellt skapande och kan användas av företag för att förmedla sin identitet samt för att vinna konkurrensfördelar och marknadsandelar. Eftersom plattformen ofta används som ett tanklöst socialt medium har företagen inte lång tid på sig att fånga konsumenternas uppmärksamhet. Det blir därför av stor vikt för företag att sticka ut på plattformen och förmedla en stark identitet så de inte hamna i skuggan av andra bilder som publiceras på forumet varje dag.   Studien hade som mål att undersöka hur väl bilder på Instagram reflekterar smyckesföretags identitet, samt hur bilder kan medverka till att bygga identitet. Eftersom ett fåtal smyckesföretag har kapacitet eller personal att genomföra och utforma en effektiv designstrategi samt då de saknas tidigare studier inom detta område, är de viktigt att undersöka denna bransch. De smyckesföretag som studien behandlat är Sophie by Sophie, Malin Ljung Jewellery, Caroline Svedbom Jewellery, Drakenberg Sjölin och Guldfynd.   Metoden som användes är kvalitativ undersökning och inkluderade semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna bestod av två olika moment, där första momentet innebar att respondenterna fick svara på frågor gällande användningen av Instagram samt som marknadsföringsplattform. Under andra momenten fick respondenterna studera olika bilder av de fem smyckesföretagens Instagramkonton samtidigt som de fick besvara frågor.   Studien bidrog till slutsatser som att begreppet identitet var ett brett begrepp som var svårt att definiera. Respondenterna ansåg att enbart ett av företagen utstrålade sin identitet, de övriga lite eller inget alls. Det fanns flera likheter och skillnader i hur estetiken uppfattas men färger, personer och smycken på bilderna, vardagliga- och studiobilder, bildkomponering samt materialval var vad som oftast kommenterades. / The increasingly digitized society means that companies have chosen to invest in marketing on social media. Instagram has become a very popular visual creation platform and can be used by companies to convey their identity and gain competitive advantage and market share. Since the platform is often used as a thoughtless social medium, companies do not have much time to catch the consumers’ attention. It will be of great importance for companies to stand out on the platform and convey a strong identity so that they do not end up in the shadow of other images published on the forum every day. This thesis goal was to investigate how well images on Instagram reflect the identity of jewellery companies, and how images can contribute to building an identity. Since a few jewellery companies have the capacity or staff to implement an effective design strategy and since it lacks previous studies in this area, it is important to investigate this industry. The jewellery companies that are in this thesis is Sophie by Sophie, Malin Ljung Jewellery, Caroline Svedbom Jewellery, Drakenberg Sjölin and Guldfynd. The used method is qualitative examination and included semi-structured interviews. The interviews consisted of two different moments, where the first moment meant that the respondents answered questions regarding the use of Instagram and as a marketing platform. During other moment, the respondents were asked to study different images of the five jewellery companies' Instagram accounts while they answered questions. The thesis contributed to the conclusion that the concept of identity was a broad concept that was difficult to define. The respondents considered that only one of the companies expressed their identity, the others expressed little or nothing at all. There were several similarities and differences in how aesthetics perceived but colors, persons and jewellery in the pictures, every day and studio images, image composition and material selection were the most commented.

Bakgrund: Traditionell marknadskommunikation anses ha gått från att vara en envägskommunikation från företag till konsumenter, till en tvåvägskommunikation där konsumenter kan interagera med företag. Visuell kommunikation är ett verktyg inom markndskommunikation, där ett fokus kan ligga på värdeskapande. Det stora användandet av sociala medier har lett till att företag bör anpassa deras marknadskommunikation som kommunikationsstrategi till värdeskapande innehåll. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad mottagarna anser är ett värdeskapande innehåll i ett företags visuella kommunikation på Instagram. Metod: I denna studie har en kvalitativ fallstudie applicerats, där fem semistrukturerade intervjuer har utförts. Studien grundar sig i en deduktiv ansats med inslag av induktiv ansats. Slutsats: Mottagarna anser att ett värdefullt innehåll från företag på Instagram ska bestå av varierande bilder med nytänkande innehåll, och som reflekterar företagets personlighet. Den största del av bilder som publiceras av inredningsföretag ska inspirera mottagarna och det genom att företag placerar deras inredningsprodukter i en miljö. De bildelement som tycks påverka hur en bild uppfattas är färg, ljussättning samt om produkten är placerad i en inredningsmiljö. Dessa delar påverkar sedan om det leder till att mottagarna skapar en tolkning av en bild samt om en emotion skapas. Bildelementen kan ses som delar i en bilds helhet, och om en del fattas kan det påverka hur bilden uppfattas. / Background: Traditional marketing communications has gone from a one-way communication from organizations to consumers, to a two-way communication where the consumers can interact with organizations. Within marketing communication an visual marketing can be used as a tool to create value-adding content. The large consumption of social networks is a reason why organizations need to adapt their strategy regarding marketing communication towards value adding for the consumers. Purpose: The purpose of this study is to investigate what the reciever believes is valueadding content in a company’s visual communication on Instagram. Method: In this study a qualitative case-study have been applied, where five semistructured interviews have been conducted. The study is based on a deductive approach, with elements of inductive approach. Conclusion: The recievers thinks that value-added content from companies on Instagram should contain a diversity of images with content that is new thinking, and that reflects the company’s personality. The biggest part of images that is published by interior-companies should inspire the recievers, this by posting pictures where the company have placed their interior-products in an environment. The element areas that seem to influence how a image is recieved are through colours, lightning and the placement of interior-products in an environment. These parts affect how the respondents interpretate the picture and if an emotion is created. The element areas can be seen as parts of a wholeness in an picture, and if one part is missing it can influence how the picture is percieved.