Bakgrund Sverige är ett mångkulturellt samhälle. I mötet med personer med utländsk bakgrund där språket utgör ett hinder behövs tolkar. Enligt svensk lag bör vård ske på lika villkor utifrån individens förutsättningar. Dietister inom vård och omsorg kan stöta på utmaningar då det ibland uppstår brister i kommunikationen under kostbehandlingen. Detta påverkar behandlingsprocessen negativt och kan potentiellt leda till sämre vårdkvalité och ojämlik vård. Syfte Syftet med studien var att utforska dietisters upplevelser och erfarenheter av tolksamtal vid kostbehandling inom primärvården. Metod En kvalitativ metod tillämpades vid datainsamling. Totalt intervjuades fem verksamma dietister inom primärvården i Uppsala, Umeå och Malmö. Intervjuerna utfördes via telefon och baserades på ett semistrukturerat frågeformulär. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativinnehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Fem kategorier identifierades, Känsla av ovisshet kring informationsöverföring, Utmaningar vid tolksamtal, Inadekvat kvalité på tolkuppdrag genererar problem, Kompletterande verktyg för säkrare informationsutbyte utöver tolk och Ojämlik vård. Största utmaningen bestod av okvalificerade tolkar som inte uppnådde tillfredställande standard. En känsla av ovisshet kring informationsöverföringen vid oprofessionella tolkmöten kompenserades med kompletterande kommunikationsverktyg. Tolksamtal upplevdes resurskrävande i form av tid- och energi. Samtalen påverkades av olika kommunikativa kulturkrockar. Dietisternas möjlighet att erbjuda en patientsäker och rättvis vård påverkades negativt av dessa begräsningar. Slutsats Tolkar är ett viktigt redskap för att kunna kommunicera behov och erbjuda patientsäker behandling vid interkulturella möten. Bristande kommunikation drabbar både dietister, patienter samt samhälle negativt i form av ineffektiv behandling, dålig patientsäkerhet och onödiga kostnader. Fortsatt forskning är därför viktigt för att skapa bättre kommunikationsmöjligheter och säkrare vård. / Background Sweden is a multicultural society. In meeting people with a foreign background where language might be an obstacle interpreters are needed. According to Swedish law, care should be on equal terms based on individual's needs. Dieticians can face challenges since sometimes there are shortcomings in communication during dietary treatment. This affects the treatment and can potentially lead to poorer quality of treatment and unequal care. Purpose The purpose of the study was to explore dieticians’ experiences of working with interpreters in Swedish health care. Method A qualitative method was applied for data collection. In total, five dieticians were interviewed in primary care in Uppsala, Umeå and Malmö. The interviews were conducted by telephone and were based on a semi-structured questionnaire. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Results Five categories were identified, Sense of uncertainty of information exchange, Challenges with interpreter conversations, Inadequate quality of interpreting assignments generates problems, Complementary tools for safer information exchange other than interpreter and Unequal health care. The biggest challenge was unqualified interpreters who didn´t meet satisfactory standards. A low sense of control of information exchange was therefore handled with complementary communications tools. The meetings were demanding in terms of time and energy. Conversations was influenced by cultural clashes in communication. The dietitians' ability to offer a safe and fair patient care were negatively affected due to these difficulties. Conclusion Interpreters are an important tool for communicating needs and offering patient-safe treatment in intercultural meetings. Lack of communication affects both dieticians, patients and society negatively in the form of ineffective treatment, bad patient security and unnecessary costs. Continued research is therefore important in order to create better communication opportunities and safer health care.

<p>Eftersom tolkanvändning är vanligt förekommande i socialt arbete ville vi undersöka socialarbetarens erfarenheter av tolkanvändning. Syftet med vår studie var att få ta del av socialarbetarens uppfattning om sin egen roll som tolkanvändare, hennes syn på tolkens roll och på tolkförmedlingens indirekta roll i tolksamtal. Studien baserades på tidigare forskning i området och kvalitativa intervjuer med åtta social-arbetare inom socialtjänsten som var vana vid att tala genom tolk. Intervjusvaren analyserades med hjälp av socialkonstruktivistiska och handlingsteoretiska begrepp. Vår slutsats var att socialarbetaren saknade norm för tolkanvändning och därmed ställde orimliga krav och förväntningar på tolken, vilket kunde vara en av orsakerna till att gränsöverskridanden sker. Därigenom kom vi fram till att introduktion i tolkanvändning borde ingå i socionomutbildningen.</p>

Eftersom tolkanvändning är vanligt förekommande i socialt arbete ville vi undersöka socialarbetarens erfarenheter av tolkanvändning. Syftet med vår studie var att få ta del av socialarbetarens uppfattning om sin egen roll som tolkanvändare, hennes syn på tolkens roll och på tolkförmedlingens indirekta roll i tolksamtal. Studien baserades på tidigare forskning i området och kvalitativa intervjuer med åtta social-arbetare inom socialtjänsten som var vana vid att tala genom tolk. Intervjusvaren analyserades med hjälp av socialkonstruktivistiska och handlingsteoretiska begrepp. Vår slutsats var att socialarbetaren saknade norm för tolkanvändning och därmed ställde orimliga krav och förväntningar på tolken, vilket kunde vara en av orsakerna till att gränsöverskridanden sker. Därigenom kom vi fram till att introduktion i tolkanvändning borde ingå i socionomutbildningen.

No description available.

I och med att invandringen i Sverige har ökat så har behovet av tolkade samtal blivit större. Kommunikationen är grunden för en säker och fungerande vård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal inom primärvården. Resultatet i studien baseras på ostrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att planera inför samtalet, att skapa förutsättningar för ett lyckat samtal, att tolken är koncentrerad och objektiv, att rätt översättning är en förutsättning för trygg omvårdnad och att se fördelar med att välja en auktoriserad tolk. Resultatet visar att tolkade samtal tar längre tid och kräver mer planering. Att både distriktssköterskans och tolkens bemötande och förhållningssätt har betydelse för ett lyckat samtal. Distriktssköterskor känner osäkerhet att det de sagt tolkas rätt. De framhåller trygghet för patienten som en viktig del i samtalet och de föredrar auktoriserade tolkar framför kollegor och närstående till patienten. Sammanfattningsvis så visar resultatet av studien att det med tolksamtal både finns möjligheter och svårigheter där både distriktssköterskan och tolken ansvarar för att samtalet blir lyckat. Mer forskning behövs där tydliga rutiner med åtgärder och rekommendationer vid tolksamtal bör tas fram för att övervinna språkbarriärer i framtiden.

Bakgrund: Svensk hälso- och sjukvård har som mål att god vård på lika villkor skall ges till hela befolkningen. Därmed ställs krav på att samhället tillgodoser vårdsökandes behov av kommunikationshjälp i vårdkontakter. Många studier belyser vikten av god kommunikation patienter och vårdgivare emellan. Studier saknas som beskriver BVC-sköterskans erfarenheter av att arbeta via tolk. Syfte: Att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter och reflektioner av att arbeta på BVC när kommunikationen med barnen och deras vårdnadshavare sker via tolk. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats och deskriptiv design med sju informanter. Analysmetod: kvalitativ innehållsanalys. Resultat: BVC-sköterskan ställs ofta inför svårigheter i arbetet när tolk måste användas men ser en glädje i och en vilja till att göra dessa möten så bra som möjligt. Förutsättningar för lyckade tolksamtal relaterade till att tolken var en lugn, förberedd, ackrediterad sjukvårdstolk, helst kvinnlig platstolk, med rätt dialekt, att BVC-sköterskan själv var tydlig i kommunikationen, att samtalsklimatet tillät frågor samt att en stödjande chef tillät ett självständigt arbetsupplägg. BVC-sköterskan ställdes ofta inför svårigheter relaterade till tolkens förhållningssätt, kunskaper och könstillhörighet, familjers önskemål som stred emot vad BVC-sköterskan ansåg bäst, störande ljud under tolksamtalet, tidsstyrt arbete, vilken tolkservice som upphandlats samt svårigheter vid telefontolkning pga. dålig teknisk utrustning. Slutsats: För att BVC-sköterskans positiva inställning ska bibehållas trots svårigheter i tolksamtal behövs ökat stöd och högre prioritet för området tolkning från chefer med fokus på att BVC-sköterskan ska kunna välja den samtalsform som fungerar bäst i tolksamtalet, att den tekniska utrustningen förbättras samt utbildningsmöjligheter för BVC-sköterskan i samtal via tolk. / Background: The Swedish health care law has the aim to give good and equal health care to the entire population. Provision of communication support should therefore be available if needed when encountering health care. Studies highlights the importance of good communication between patients and caregivers. Aim: To describe primary child health nurse’s experiences and reflections of working with children and their caretakers in interpreter mediated communication. Method: Interviews with seven informants, qualitative approach and descriptive design. Analyze method: qualitative content analysis. Result: The primary child health nurse often faces difficulties in the work situation when an interpreter is needed but looks a joy in and a willingness to make these meetings as good as possible. Contributing factors to successful interpreting mediated communication were related to; calm interpreter behavior, preparedness, accredited medical interpreter education, speaking the patient’s accent, being on-site and preferably a female interpreter. Successful factors related to the primary child health nurse included; calm behavior, distinct communication, an open-minded attitude allowing questions and a supportive manager allowing the nurses to plan their work independently. Problems facing the primary child health nurse was related to the interpreter’s dedication and knowledge, gender, family wishes versus the primary child health nurse thoughts of being the best interventions, noises during interpreter mediated conversations, time controlled work, interpreter service company, difficulties in telephone interpreted calls because of poor technical equipment. Conclusion: To keep up the primary child health nurse’ positive attitude despite difficulties in interpreter mediated communication it’s necessary with an increased manager support and higher priority of this subject, focusing that the nurse should be able to choose the best communication form, improvement of the technical equipment and to obtain interpreter mediated communication education.