<p>Today, gender quotation in the Board of Directors has become an important political question that is being discussed not only in Sweden but in several other countries as well. However, research on gender diversity and, for that matter, other forms of diversity in the corporate world is not something new. Diversity in Board of Directors and Top Management Teams and how it affects firm performance have been the topic of many researches the last two decades. Nevertheless, there are still many unanswered questions in this field that need to be answered. The purpose of this dissertation is to study how diversity in BoDs and TMTs affect firm performance. We used five different diversity variables, tenure, age, education, nationality and gender in our research and we tested them separately to see how they each affect firm performance. Because there is limited previous research conducted on diversity in Sweden and on Swedish firms, this dissertation attempts to fill that gap.</p><p>This study is conducted on Swedish firms that are listed on large cap on Stockholm stock exchange. We used several ways to measure the five different diversity variables in both BoDs and TMTs. Firm performance was measured by using two well established measurements, Return on Equity and Return on Assets. We developed ten hypotheses to test how diversity affects firm performance; some diversity variables had positive effect on firm performance, while others had negative effect. The hypotheses are based on earlier research. There are mixed results from our study; seven out of ten hypotheses had to be rejected due to insignificant relationship between diversity and firm performance. Three hypotheses were rejected, even though they showed a significant relationship between diversity and firm performance, because the relationship was the opposite of our hypotheses. One reason for these results can be that there is low diversity in both BoDs and TMTs, and this makes it difficult to measure and establish a relationship between diversity and firm performance.</p>

In the mammalian visual system, the lateral geniculate nucleus is commonly thought to act merely as a relay for the transmission of visual information from the retina to the visual cortex, a relay without significant elaboration in receptive field properties or signal strength. However, many morphological and electrophysiological observations are at odds with this view. In this paper, we will review the different anatomical pathways and biophysical mechanisms possibly implementing a selective gating of visual information flow from the retina to the visual cortex. We will argue that the lateral geniculate nucleus in mammals is one of the earliest sites where selective, visual attention operates and where general changes in neuronal excitability as a function of the behavioral states of the animal, for instance, sleep, paradoxical sleep, arousal, etc., occur.

The Wireless Sensor Networks (WSNs) have emerged as a new paradigm for collecting and processing data from physical environments, such as wild life sanctuaries, large warehouses, and battlefields. Users can access sensor data by issuing queries over the network, e.g., to find what are the 10 highest temperature values in the network. Typically, a WSN operates by constructing a logical topology, such as a spanning tree, built on top of the physical topology of the network. The constructed logical topology is then used to disseminate queries in the network, and also to process and return the results of such queries back to the user. A major challenge in this context is prolonging the network's lifetime that mainly depends on the energy cost of data communication via wireless radios, which is known to be very expensive as compared to the cost of data processing within the network. In this research, we investigate some of the core problems that deal with the different aspects of in-network query processing in WSNs. In that context, we propose an efficient filtering based algorithm for the top-k query processing in WSNs. Through a systematic study of the top-k query processing in WSNs we propose several solutions in this thesis, which are applicable not only to the top-k queries, but also to in-network query processing problems in general. Specifically, we consider broadcasting and convergecasting, which are two basic operations that are required by many in-network query processing solutions. Scheduling broadcasting and convergecasting is another problem that is important for energy efficiency in WSNs. Failure of communication links, which are common in WSNs, is yet another important issue that needs to be addressed. In this research, we take a holistic approach to deal with the above problems while processing the top-k queries in WSNs. To this end, the thesis makes several contributions. In particular, our proposed solutions include new logical topologies, scheduling algorithms, and an overall sophisticated communication framework, which allows to process the top-k queries efficiently and with increased reliability. Extensive simulation studies reveal that our solutions are not only energy efficient, saving up to 50% of the energy cost as compared to the current state-of-the-art solutions, but they are also robust to link failures.

Human information processing depends critically on continuous predictions about upcoming events, but the temporal convergence of expectancy-based top-down and input-driven bottom-up streams is poorly understood. We show that, during reading, event-related potentials differ between exposure to highly predictable and unpredictable words no later than 90 ms after visual input. This result suggests an extremely rapid comparison of expected and incoming visual information and gives an upper temporal bound for theories of top-down and bottom-up interactions in object recognition.

Der Aufsatz befasst sich mit der Frage, ob sich eine wachsende Politisierung der Ministerialbürokratie und eine zunehmende Bürokratisierung der Politik in einer Hybridisierung der Karriereverläufe von Spitzenbeamten und Exekutivpolitikern auf Bundes- und Landesebene in Deutschland nachweisen lässt. / Switches between political and administrative positions seem to be quite common in today’s politics, or at least not so unusual any longer. Nevertheless, up-to-date empirical studies on this issue are lacking. This paper investigates the presumption, that in recent years top bureaucrats have become more politicised, while at the same time more politicians stem from a bureaucratic background, by looking at the career paths of both. For this purpose, we present new empirical evidence on career patterns of top bureaucrats and executive politicians both at Federal and at Länder level. The data was collected from authorized biographies published at the websites of the Federal and Länder ministries for all Ministers, Parliamentary State Secretaries and Administrative State Secretaries who held office in June 2009.

Genom elektronikens olika tillämpningar och genom ett varierat utbud av produkter har informationsteknologiindustrin effektiviserat organisationers och människors informationshantering under de senaste 20 åren. Därigenom har människors tillvaro och företags administrativa funktioner och produktionssystem förändrats. De snabba förändringar både av nya produkter och nya företag som sker i denna bransch skapar tillväxt för de enskilda företagen. Teknologisk föränderlighet och en extremt osäker marknadssituation ger ökad administrativ komplexitet för företagen. Detta ställer särskilt stora krav på kompetensen i företagsledningarna. I avhandlingen utvecklas en teoretisk och empirisk grundad livscykelteori för ägandet och ledningen av företagen. Beskrivningen avser företagens utveckling från deras bildande till dess att de är medelstora. Följande forskningsfrågor besvaras: På vilket sätt förändras ägandet av ett företag i extremt osäkra marknadssituationer när företaget växer från att ha varit ett småföretag till att bli ett storföretag? Vilka funktioner har grundaren till ett företag i olika skeden av företagets tillväxt? Varierar dessa funktioner med hänsyn till ägarformen? Hur förändras ledningsteam och ledningsprocesser? Vilka ledningsideologier kan återfinnas bland entreprenörer i företagen? Hur påverkar affärslogik och ledningsideal strategier, relationer och engagemang, i ledningen av företagen? / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1990</p>

I denna avhandling studeras hur beslutsfattare tänker på förhållandet mellan det företag i vilket de arbetar och företagets omvärld. Avhandlingen syftar till att blottlägga "modeller" som beslutsfattare måste använda för att överhuvudtaget kunna hantera information om företagets omvärld. En viktig uppgift för beslutsfattare i företag är att försöka begripa hur det företag i vilket de arbetar förhåller sig till företagets omvärld. Detta eftersom varje företag är beroende av ett utbyte med sin omvärld. Men uppgiften är långt ifrån enkel, ty ett företags omvärld omfattar definitionsmässigt "allt" utanför företaget - kunder, leverantörer, konkurrenter, lagar, ränteläget, arbetsmarknadens villkor, politiska trender och mycket, mycket annat. Ingen kan emellertid tillgodogöra sig information om allt i omvärlden, därför att människans informationsbehandlingskapacitet är begränsad. Konsekvensen blir att beslutsfattare måste arbeta med förenklade "modeller" av företagets förhållande till omvärlden. Senare tids forskning har visat att många problem som företag räkar ut för kan förklaras med de modeller beslutsfattare använder - ibland blir modellerna alltför enkla och ibland tillåts modellerna att träda i kraft så automatiskt, att beslutsfattare inte är medvetna om vilken modell de använder. Ett par exempel där detta tycks ha varit fallet är gasolyckan i Union Carbides anläggning i Bhopal och rymdfärjan Challengers tragiska öde. Av denna anledning, dvs att beslutsfattares tänkande påverkar vad beslutsfattare gör och inte gör, framstår det som väsentligt att försöka undersöka hur beslutsfattares modeller egentligen ser ut. Det är just detta som är syftet med studien Omvärldsmodeller hos beslutsfattare. Studien handlar om beslutsfattare i svenska företag som har leveranser till fordonsindustrin som huvudsaklig verksamhet, det vill säga s k underleverantörer. I ett läge där fordonstillverkningen kännetecknas av många förändringar - inte minst övergången från massproduktion till "lean production" - samt i ett läge med ökande osäkerhet om vilka aktörer som egentligen skall vara delaktiga i framtidens fordonstillverkning, står beslutsfattarna i underleverantörsföretagen inför en betydande intellektuell utmaning: deras uppgift är att försöka begripa vad som händer i omvärlden. Men det är inte bara begriplighet som står på spel - de som inte kan anpassa sig till den nya tidens förändringar torde ha föga som motiverar deras fortsatta existens som underleverantörer. Studien visar att beslutsfattarna delvis uppträder i enlighet med vad man kan förvänta sig mot bakgrund av kognitiv teori - beslutsfattarnas modeller är förenklingar av verkligheten, exempelvis i så måtto att de innehåller en låg grad av samband mellan variabler, förhållandevis korta kausala kedjor som sammanlänkar variabler, få inslag av återföring mellan variabler, samt att modellerna fokuserar på ett par omvärldsdelar i det lokala företagets omedelbara närhet. Eftersom de företag där beslutsfattarna arbetar kännetecknas av att företagen ännu inte blivit föremål för den utslagning av leverantörer som ett flertal tidigare utredningar antyder att vi kan förvänta oss, och givet att vi tror att beslutsfattares modeller av omvärlden påverkar företagets beteende, kan resultatet tolkas som att det går att klara sig med enkla modeller. Men studien lyfter också fram ett antal egenskaper hos beslutsfattarens modeller som inte kan relateras till befintlig teori på ett tydligt sätt. Ett exempel är att beslutsfattarnas modeller ger uttryck för en kundorientering som vida överskrider det som rekommenderas inom ämnet marknadsföring. Ett annat exempel är att beslutsfattarna förefaller att ha en kluven inställning till vad konkurrens egentligen är. Kundorientering och konkurrens har onekligen kommit att bli allt viktigare begrepp i den strävan mot ökande marknadsorientering som vi ser inom både offentlig och privat sektor, såväl inom enskilda branscher som hela länder, men det tycks som om beslutsfattares syn på detta inte sammanfaller med vad vi tror oss veta från tidigare forskning - något som får betraktas som ett intressant kunskapsgap, därför att beslutsfattare i företag kommer att spela en central roll i genomförandet av ökad marknadsorientering. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1993</p>

I EU råder det idag en tänkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. På grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom åren har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhålla den bästa lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i. Vissa förespråkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försämra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv då medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som är förmånliga för bolagen men med ett sämre skydd för arbetstagare, ett såkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvärt om stärker den inre europeiska marknaden då medlemsstaterna aktivt strävar efter att utforma de bästa lagarna ur allas perspektiv och att en sådan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén på medlemsstaternas bolagsregler, ett såkallat race to the top. Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gälla inom hela EU och där bolagsreglerna är desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tänkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försämrat arbetstagarskydd som följd) men kan även medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna. Vad gäller SPE-bolaget så motverkar inte det möjligheten för negativ regelkonkurrens mellan medlemsstaterna ur ett arbetstagarskyddsperspektiv utan snarare öppnar upp för mer negativ regelkonkurrens. En möjlighet till god regelkonkurrens bland medlemsstaterna utan att konsekvenserna av att ett race to the bottom skulle uppstå är att den europeiske lagstiftaren utfärdar en gemensam arbetstagarskyddslagstiftning vilket alla medlemsstater måste följa. En sådan lagstiftning skulle reglera alla väsentliga arbetsrättsområden som skulle kunna förbises om en negativ regelkonkurrens skulle utvecklas mellan medlemsstaterna. Därefter skulle det råda en fri regelkonkurrens. En sådan lösning skulle ta de bra delarna ur regelkonkurrens samtidigt som de negativa delarna förhindrades.

The economical importance and value of small businesses is today recognized by scholars as well as government institutes. The small business does not only contribute with a great amount of entrepreneurial activity and innovations but also as a significant tool in creating jobs. The statistics are however displaying a negative trend in the development of small businesses with over 350.000 – 400.000 business closures every year in UK. In Sweden 35,000 new enterprises entered the market in 2001 but only 62% were still active in 2004. There are two major factors from which all other explanations are derived from when discussing why a company fails which is the external and internal factor. From the failure model created by Sharma and Mahajan and supported by other researchers, it is known that the problem initiating the failure may have been caused by uncontrollable factors. However the most significant factor behind a failure is derived from insufficient and ineffective management in the strategic process. In order to understand how and most importantly why the top-managers decisions and actions contributes to a business failure the study focused on exploring the strategic process in numerous of failure cases of small businesses. This understanding is further strengthened by considering the limitations and resistances in the strategic process. There is also a link between the crisis management and strategic management which further provides with valuable insights of the process. Four different small businesses were therefore investigated in the report through an inductive and semi structured approach to explore the contexts of the failures in-depth. From the analysis of the empirical data collected from the top-managers and other employees, owners or managers evidence were collected to study the top-managers contribution to the failure. The most significant contributing factor found in the business failures were the inefficient internal and external assessments. This was further found to be directly linked to the inadequate knowledge and experience possessed by the top-manager and his staff. Nepotism was also a factor that was found to be a very contributing source to the inadequate assessments. The managers staffed by the top-manager possessed a close relationship with the top-manager and may have been hired due to this reason and not based on the required knowledge which was proven to have a significant impact on all the studied cases.

Supply chain management (SCM) has been discussed by researchers as well as business practitioners for more than two decades now, but still surprisingly little of this philosophy can be seen in today’s business practices. One important enabler for taking the SCM philosophy from theory into practice that is often mentioned, but not investigated in-depth, is top management support. The role top management plays in a company’s SCM practices could be an important piece of research that is not yet in place in the big SCM puzzle. The purpose of this dissertation is therefore to describe and explain the role of top management in a company’s supply chain management practices. The purpose is approached with the aid of two studies, where the second is partly built upon the findings from the first. The first study is an explorative, broad survey study aimed at investigating how companies’ SCM practices, here limited to include a focal company’s logistics collaboration with suppliers and customers, are performed. In the second study, which is an explanative, multiple case study, the role of top management is investigated more in detail. The empirical foundation for the survey study is a questionnaire that was constructed based on SCM literature. The questionnaire was sent in November 2004 to 482 logistics managers at Swedish manufacturing companies and a response rate of 177 usable questionnaires (37.8%) was achieved. Apart from purely descriptive statistics such as mean values, standard deviation and frequencies, other tests were used such as factor analysis, cluster analysis, analysis of variance (ANOVA), and cross tabulations with χ-square tests. The results are summarised into five major findings, concluding that (1) existing collaborations are mainly performed at an operational level in the companies, (2) there are differences in the focal company’s attitude and behaviour depending on if the collaboration partner is situated downstream or upstream in the supply chain, (3) increased intensity in the collaboration results in more positive effects, (4) top management involvement is an important driver for increased intensity of the collaboration, and (5) top management involvement in a dyadic collaboration is an important driver for increased collaboration with supply chain members on the other side of the focal company. The empirical basis for the multiple case study is three companies considered to be best practice within SCM. In total 15 focused, open-ended interviews with members of the top management teams were conducted during winter 2006-2007. All interviews were typed and transcribed, and objective case descriptions with citations were thereafter written. The analysis includes separate analysis of each case as well as cross case analysis. The SCM framework that was used in the first study was complemented with a framework on business strategy theory in the second study. More specifically, the analysis incorporates the positioning perspective, the resource based view, and Mintzberg’s view on the strategy formation process. The theoretical contribution of this dissertation is mainly given to the SCM field. In short, the results include a more thorough explanation of top management’s role in a company’s SCM practices. Six archetypes of this role are presented; the supply chain thinker, the frame setter, the process designer, the relationship manager, the controller, and the organiser for the future. Other implications for SCM literature being discussed in the conclusions are that (1) a systems approach should be considered separate from collaborative thinking, (2) the interdependencies in the investigated supply chains are mainly serial, (3) a systems approach is not the same as having a pure process orientation, (4) the responsibility for logistics issues is shared among members of the top management team, and (5) top management is not directly involved in the company’s distinctive logistics capabilities. / Supply chain management (SCM) har flitigt diskuterats av forskare och näringsliv i över två decennier nu, men fortfarande kan mycket lite av denna filosofi ses ute i verkligheten. Stöd från företagsledningen (top management) är en av de mest omtalade faktorerna som kan möjliggöra att steget från teori till praktik kan tas. Trots detta har inte företagsledningens roll beforskats mer ingående, och syftet med denna avhandling är därför att beskriva och förklara företagsledningens roll i ett företags praktiserande av SCM. Syftet besvaras med två studier, där den andra delvis är baserad på resultaten från den första. Första studien kan karaktäriseras som en bred enkätstudie som syftar till att undersöka hur företag praktiserar SCM. Mer specifikt behandlas ett fokalt företags logistiksamarbeten med dess kunder och leverantörer. I den andra studien, som är en explanativ, multipel case-studie, undersöks företagsledningens roll mer i detalj. Den empiriska basen för den första studien är en enkät som är baserad på SCM-teori. Den skickades i november 2004 ut till 482 logistikchefer på svenska, tillverkande företag med mer än 100 anställda och 100 miljoner SEK i årlig omsättning. Med en svarsfrekvens på 177 (37,8%) användbara svar gjordes förutom rena deskriptiva analyser (medelvärden, standardavvikelser och frekvenser) också analyser med hjälp av faktoranalys, klusteranalys, ANOVA (Analysis of Variance), samt korstabeller med χ-tester. Studien kan summeras i fem huvudresultat: (1) Existerande logistiksamarbeten sker på en operativ nivå inom företagen, (2) Företagets attityd och uppförande gentemot sin samarbetspartner skiljer sig beroende på om denna är en leverantör eller kund, (3) Ökad intensitet i samarbetet leder till mer positiva upplevda effekter, (4) Involvering från företagsledningen är en viktig drivkraft för ökad intensitet i samarbetet, samt (5) Involvering från företagsledningen i ett pågående samarbete på antingen kund- eller leverantörssidan är en viktig drivkraft för att öka intensiteten i samarbeten på företagets andra sida. Den empiriska basen för den multipla case-studien är tre företag som anses vara ”best practice” inom SCM. Under vintern 2006-2007 gjordes totalt 15 semistrukturerade intervjuer med personer från företagsledningarna. Alla intervjuer blev inspelade och transkriberade, för att sedan forma basen i objektiva case-beskrivningar med citat. Analysen innehåller både separat analys av varje case, såväl som en korsanalys (cross case analysis). Den teoretiska referensramen om SCM som användes i första studien är här kompletterad med en referensram om strategiteori. Mer specifikt grundar sig analysen på ett positioneringsperspektiv, resursbaserade teorier, samt Mintzberg’s arbete om strategiformeringsprocesser. Det teoretiska bidraget från avhandlingen ges först och främst till SCM-litteraturen. I korthet innehåller resultaten en mer noggrann beskrivning av företagsledningens roll i ett företags SCMpraktiserande. Sex arketyper för denna roll presenteras; ”the supply chain thinker”, “the frame setter”, “the process designer”, “the relationship manager”, “the controller”, samt “the organiser for the future”. Andra implikationer som diskuteras i slutsatskapitlet är att (1) en systemsyn ska ses som helt separat från att idén att ha samarbete, (2) den typ av beroende som undersöks i försörjningskedjan är framförallt seriell, (3) en systemsyn är inte samma sak som att ha en ren processorientering, (4) ansvaret för logistikfrågor delas mellan olika personer i företagsledningen, samt (5) företagsledningen är inte direkt involverade i de logistikrelaterade förmågor (distinctive capabilities) som ger företaget dess konkurrensfördelar (sustainable competitive advantage).