Inom trädgårdsterapin finns både aktivitet, sinnesstimulans och reflektion representerade. Naturens positiva effekter på människor kan fungera som ett verktyg för arbetsterapeuter. Syftet var att beskriva trädgårdens terapeutiska kvaliteter och hur arbetsterapeuter i Sverige använder trädgårdsaktivitet som intervention samt beskriva arbetsterapeuternas uppfattning om hur dessa interventioner påverkar deras klienters hälsa. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer för datainsamling. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och kategoriserades därefter. Resultatet visar att trädgården har terapeutiska kvaliteter som kan användas för aktivitet, vila och sinnesstimulans där specifika utformningar och anpassningar utgöra ett viktigt inslag. Vidare beskrivs trädgårdens kliniska värde och vilka möjligheter och hinder som finns kring att använda trädgården i behandlingssyfte. Slutsatserna av studien är att trädgården fungerar som ett mångfacetterat verktyg men att vidare forskning behövs för att utveckla ett specifikt instrument för utvärdering av arbetsterapeutiska interventioner i trädgården.

No description available.

Grön rehabilitering innebär att naturen används som ett läkande element tillsammans med den traditionella vita vården. Studien är baserad på intervjuer med både personal och deltagare inom tre utvalda verksamheter där grön rehabilitering bedrivs. Målgruppen är långtidssjukskrivna och fokus ligger på deras upplevelser av rehabiliteringen. Resultatet tyder på att naturen har en positiv inverkan på deltagarnas psykiska och fysiska läkeprocess; de får möjlighet att stanna upp och reflektera över sin situation. Resultatet har analyserats utifrån teorierna empowerment och känsla av sammanhang - KASAM. I rehabiliteringen finner deltagarna verktyg till att ta kontroll över sina liv samt att göra sina liv begripliga, hanterbara och meningsfulla.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trädgårdsrelaterade program inom kriminalvård kan vara utformade och hur dessa program påverkar de intagna. Studien är designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberättelser från intagna och personal på fängelser. I resultatet framkom att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsättning. Erfarenheter från personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan gynna de intagna. Hälsoeffekter som framkom var bland annat bättre samarbetsförmåga, ökad socialisering och minskad stress. Forskningen inom detta område är dock ännu i sin linda och kompletterande studier behövs för att kunna fastställa evidens inom området.

Bakgrund: I dagens samhälle lever många äldre med psykisk ohälsa och försämrat psykiskt välmående. Äldre personer är den största gruppen som använder sig av antidepressiva läkemedel och i takt med att den äldre befolkningen ökar behövs ytterligare insatser för att främja psykisk hälsa och behandla psykisk ohälsa. Forskning har visat naturens positiva effekter på den psykiska hälsan bland annat genom utomhusvistelse och olika former av grön rehabilitering har växt fram.  Den teoretiska referensram som lyfts fram är Dahlberg och Segestens teori om hälsa som innefattar hela människan. Med denna teori som grund visas hur sjuksköterskan kan stärka de äldres upplevda hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av trädgårdsterapi på äldre personers psykiska hälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes bestående av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat visade att trädgårdsterapi kan bidra till ett förbättrat psykiskt välmående i form av ökad livskvalitet, självuppfattad hälsa och självförtroende. Resultatet visade också att trädgårdsterapi bidrar till en ökad känsla av gemenskap och delaktighet i form av förbättrade sociala relationer på både kort och lång sikt samt minskad känsla av ensamhet. Den kognitiva förmågan förbättrades genom bland annat minskning av förvirring. Slutsats: Trädgårdsterapi kan ses som en god komplementär omvårdnadsåtgärd i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att förbättra den psykiska hälsan hos äldre. Det är också en kostnadseffektiv åtgärd som kan bidra till minskade utgifter för läkemedel och fallolyckor.

<p>Tonåringar verkar vara en bortglömd målgrupp. Många tonåringar i dagens samhälle upplever stress på grund av krav från omgivningen och mår därför dåligt. I rapporter om tonåringars fysiska och psykiska hälsa uppger många tonåringar att de lider av flera olika stressymptom så som magont, huvudvärk eller sömnproblem flera gånger i veckan, och sämst mår tonårstjejer.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att kunna ge ett förslag på vad en grön utemiljö kan innehålla för att minska stressymptomen hos tonårstjejer. Jag ville ta reda på vilka faktorer i en grön utemiljö som kan stärka självkänslan och minska stressymptomen hos tonårstjejer.</p><p>Detta gjordes genom en litteraturstudie där material samlades in genom systematiska databassökningar.</p>

Tonåringar verkar vara en bortglömd målgrupp. Många tonåringar i dagens samhälle upplever stress på grund av krav från omgivningen och mår därför dåligt. I rapporter om tonåringars fysiska och psykiska hälsa uppger många tonåringar att de lider av flera olika stressymptom så som magont, huvudvärk eller sömnproblem flera gånger i veckan, och sämst mår tonårstjejer. Syftet med denna litteraturstudie var att kunna ge ett förslag på vad en grön utemiljö kan innehålla för att minska stressymptomen hos tonårstjejer. Jag ville ta reda på vilka faktorer i en grön utemiljö som kan stärka självkänslan och minska stressymptomen hos tonårstjejer. Detta gjordes genom en litteraturstudie där material samlades in genom systematiska databassökningar.

Bakgrund: Natur i vården eller grön terapi innebar att kontakt med natur och växter användes som en kompletterande behandling för att läka och lindra. Naturen påverkade människor med demens. Den hjälpte dem att hålla i gång olika funktioner och färdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för människor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, där åtta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Natur i vården skapade många fördelar för människor med demens. Fördelarna var bland annat förbättrad sömn och aptit, minskad oro och stress, ökat välbefinnande och autonomi samt minskad läkemedelsförbrukning. Människor med demens deltog gärna i utomhusaktiviteter och var engagerade under terapin. Diskussion: Det fanns olika uppfattningar om hur personalkrävande grön terapi kan vara. Brist på personal var ett argument för att inte använda sig av natur i vården. Utbildad och engagerad personal var nödvändigt för att kunna anpassa aktiviteterna efter olika funktionsnedsättningar. Slutsats: Det var viktigt att ledning och personal diskuterade utevistelse och grön terapi för människor med demens. Utevistelse skulle prioriteras högt och schemaläggas i arbetsplaneringen.

The main objective of this study was to investigate the possible design of a horticultural therapy program in Swedish correctional treatment facilities. In the USA the use of horticultural therapy in offender rehabilitation is much more frequent compared with Sweden. The aim of these programs typically contains education for inmates. Research has been made indicating that these programs can have positive effects on psychosocial behavior and on vulnerability to substance abuse among incarcerated offenders. In this study the examples of these programs was categorized and analyzed from three perspectives; Vocational, social and therapeutic horticultural programs. This information, combined with knowledge on the Swedish correctional treatment system, their clients, and information on therapeutic horticulture used in the rehabilitation garden at Alnarp in Sweden, was the information used when discussing a possible design of a horticultural therapy program in Swedish prisons and jails. The gathered information resulted in a hypothetical theory concluding that instead of having separate activities for work, education and substance abuse treatment, horticultural therapy can combine these three components and meet many of the needs that inmates have.

Denna studie har syftat till att undersöka kolonilotternas plats i urban miljö. Detta för att se vad för effekter kolonilotterna har på individerna. För att göra denna analys har tidigare studier om kolonilotter och grönområden sammanvävts med resultatet. Studien har även använt sig av teorin trädgårdsterapin. Trädgårdsterapin har använts för att se om samma effekter på individer som inte har blivit ordinerade att besöka grönområden som på patienter inom sjukvården kan observeras. Detta har gjorts genom att undersöka vad för motiv respondenterna hade när de införskaffade sin lott och genom att undersöka vad de känner närde tänker på sin kolonilott. Vidare har detta lett till att studien har uppnått ett resultat som visat på att mycket av trädgårdsterapins effekter och den tidigare forskningens effekter kan utläsas hos respondenterna, men det finns en viss avvikelse hos några respondenter. Hos dessa respondenter som avviker tenderar kolonilotterna att snarare bidra till ohälsa.  Metoden som studien har använts sig av är semistrukturerade intervjuer. Urvalet och materialet blev åtta intervjuer som utförts i Uppsala sommaren 2021. Respondenterna representerar olika ålderskategorier och flera olika koloniföreningar.