<p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna.</p><p>Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.</p><p>Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.</p><p>Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen. Variabeln lönsamhet har en negativ korrelation med skuldsättning i båda branscherna. Omsättningstillväxten har en negativ korrelation med skuldsättning för tjänstebranschen, och en positiv korrelation inom fastighetsbranschen. Skattefördelarna har inte någon signifikant betydelse.</p>

High levels of accuracy in transcription, aminoacylation of tRNA, and mRNA translation are essential for all life forms. However, high accuracy also necessarily means large energy dissipation and slow kinetics. Therefore, in vivo there is a fine tuned balance between rate and accuracy of key chemical reactions. We have shown that in our optimized in vitro bacterial protein synthesis system we have in vivo compatible rate and accuracy of ribosomal protein elongation. Our measurements of the temperature and the pH dependence of peptide bond formation with native substrates also suggest that the chemical step of peptidyl transfer, rather than tRNA accommodation, limits the rate of peptide bond formation. This work has made it possible to study ribosomal peptidyl transfer with native substrates. Furthermore, we have developed a general theoretical model for the rate-accuracy trade-off in enzymatic reactions. When considering this trade-off for protein synthesis in the context of the living bacterial cell, where cognate aa-tRNAs compete for ribosome binding with an excess of non-cognate aa-tRNAs, the model predicts an accuracy optimum where the inhibitory effect of non-cognate substrate binding and the efficiency loss due to high discard rate of cognate aa-tRNAs are minimized. However, these results also show that commonly used biochemical systems for protein synthesis studies operate at exceptionally suboptimal conditions. This makes it difficult, if not impossible, to relate the biochemical data to protein synthesis in the living cell. To validate our theoretical model we developed a method, based on variation of the concentration of Mg2+ ions in the buffer, to study the rate-accuracy trade-off of bacterial protein synthesis in vitro. We found a linear trade-off between rate and accuracy of tRNA selection on the ribosome, from which we could estimate the maximal accuracy. Exploiting this method for a complete set of single-mismatch readings by one tRNA species, we found simple patterns of genetic code reading, where the accuracy was highest for the second and lowest for the third codon position. The results bridge the gap between in vivo and in vitro protein synthesis and allow calibration of our test tube conditions to those of the living cell.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna. Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar. Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp. Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna. Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen. Variabeln lönsamhet har en negativ korrelation med skuldsättning i båda branscherna. Omsättningstillväxten har en negativ korrelation med skuldsättning för tjänstebranschen, och en positiv korrelation inom fastighetsbranschen. Skattefördelarna har inte någon signifikant betydelse.

Titel: Räntesnurror - hur fungerar de, och vilka argument finns för och emot dem?   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Jessica Bjurman, Katarina Brohlin   Handledare: Markku Penttinen   Datum: 2013 - 02 - 20   Syfte: Syftet med denna uppsats är att inom ramen för det företagsekonomiska ämnet forska    kring begreppet räntesnurror. Räntesnurror innebär skatteplanering med ränteavdrag som sänker bolagsskatten och därmed skänker verksamheten en ekonomisk fördel. Forskningen fokuserar på att vidare ta reda på vad räntesnurror är, och vilka argument som finns för och emot dem. Även den nya lagstiftningen kommer att studeras, för att undersöka vilka konsekvenser den kan komma att medföra för svenska företag.   Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod, med utgångspunkt i det hermeneutiska synsättet. Primärdata har ansamlats genom ett flertal intervjuer med bl.a. företag, institutioner och myndigheter, sekundärdata har hämtats från lagförslag, lagrådsremisser, praxis, litteratur m.m. Med hjälp av välkända, vetenskapliga teorier har informationen sedan tolkats och analyserats, och slutligen mynnat i uppsatsens slutsats.   Resultat och slutsats: De företag som kommer att påverkas av den nya lagen är de företag som ingår i en intressegemenskap, vars ränteavdrag inte kan bevisas är affärsmässigt motiverade och som inte undantas p.g.a. den s.k. tioprocentsregeln. Dessa företag kommer att förlora värdet av den skattesköld som räntesnurrorna skapat, varpå företagens finansiering kan påverkas i riktning mot en ökad extern belåning. Detta då ränteavdrag inte längre får göras för interna skuldförhållanden och det vinsttillskott som detta tidigare skapat nu kommer att försvinna, för att kunna behålla sin verksamhetsnivå kan företagen då tvingas ta externa lån vilket leder till ökade obeståndskostnader och lägre företagsvärden. Även investeringsklimatet påverkas negativt, då kalkylerna blir osäkra till följd av den oförutsägbarhet den nya lagen skapar, vilket kan leda till försämrad tillväxt för svenska företag. Från januari 2013 ändrades bolagsskatten från 26,3 till 22 %. Detta bör kunna innebära att bolag som tidigare skatteplanerat på ett icke affärsmässigt sätt nu inte har samma behov av att skatteplanera i samma utsträckning. Svenskt Näringsliv tror även att bortfallet i och med detta kommer att kompenseras av lagstiftandet mot ränteavdragen. För de företag som inte tidigare använt sig av ett skatteplanerande med ränteavdrag innebär den sänka bolagsskatten ett positivt inslag i verksamheten.   Förslag till fortsatt forskning: Den nya lagens faktiska genomslag och vilka effekter den får är i dagsläget svårt att bedöma. Att genomföra en studie om 3-5 år som lägger fokus på statistiska fakta för att utreda de effekter lagförändringen medfört vore därför mycket intressant.   Uppsatsens bidrag: Att påvisa vilka effekter externa faktorer, såsom förändrad skattelagstiftning, kan ha på företagens ekonomiska situation.   Nyckelord: Räntesnurror, kapitalstruktur, finansiering, interna skuldförhållanden, trade-off teorin, pecking-orderhypotesen.

Prior to concerns of sustainability, almost all industrial engineering models tried to minimize cost or maximize profit. Sustainability awareness has recently forced the decision makers to also take into consideration such aspects as clean water use, or carbon dioxide emissions. In an effort to incorporate more aspects of sustainability in optimizing production efforts, we present a network model to handle trade-offs among dissimilar sustainability criteria. Since typically there are alternative choices for the various operations, the network allows parallel arcs between the same nodes. We also introduce the concept of generalized cost. Generalized cost is a vector quantity that includes not only a monetary measure, but also measures relevant to sustainability, such as carbon use or embodied energy. The approach leads to a multi-criteria decision making model, whose efficient frontier is obtained by the epsilon constraint method. Numerical work shows that the computational effort to obtain the efficient frontier is reasonable, allowing products of up to about a hundred activities to be solved with the current generation of personal computers.

Abstract The finance literature offers two major models about the capital structure of a firm. In the tradeoff model, firms tradeoff the costs and benefits of borrowing to identify their optimal capital structure and gradually move towards it. On the contrast, firms do not have an optimal capital structure in the pecking order model. The moving of the capital structure is simply the result of the financing hierarchy: retained earnings, safe debt, risky debt, and finally equity. The purpose of this study is to test whether the public firms in Taiwan have optimal capital structure. We address the question with cross-section regressions. If the tradeoff exists, moving towards the optimal capital structure will explain the change of capital structure. On the other hand ,the deficit-in funds¡]DEF¡^will explain the change of capital structure when the pecking order model exists. The empirical result shows that the public firms in Taiwan have optimal capital structure, and their realized capital structures are moving towards it, but the speed of adjustment is quite slow.

This paper mainly focuses on one of the new specifications of Phillips curve family, the threshold Phillips curve. By estimating the threshold model using G7 plus Australia countries quarterly data, the threshold effect is confirmed only by U.S. and Canadian Phillips curves. No strong evidence for the threshold effect was found among other countries. Moreover, the estimation results for both standard and threshold Phillips curve model indicate weak trade-o relations between inflation and unemployment. Policy makers should review Phillips curve as a forecasting tool with extra caution. Future studies can focus on specific country's threshold effect testing with detailed explanation.

A novel interpretation of leaf mass variation in plants has been recently proposed based on its relationship with variation in leafing intensity – number of leaves produced per unit remaining above-ground dry mass. It is now widely established that between species variation in these two traits is strongly, negatively (and isometrically) correlated for woody and herbaceous species. Possible fitness advantages of higher leafing intensity (requiring smaller leaf size) can be interpreted in terms of the greater concentration of axillary meristems (larger ‘bud bank’), which may provide greater potential deployment flexibility for growth or reproduction. However, no research to date has addressed how these two traits are related at different scales, specifically at the between-individual (within-species) level, or between sexes in dioecious species. For the majority of 24 herbaceous angiosperms studied here, between-individual (within species) co-variation in leaf size and leafing intensity displayed as an isometric trade-off. For the few species with allometric trade-offs, plants with smaller body size produced disproportionately more leaves, indicating a possible mechanism for promoting reproductive economy when plant size is suppressed (e.g. by competition). For two out of three woody dioecious species, and two out of three herbaceous dioecious species, males tended to produce more, smaller leaves than females, possibly promoting pollen dispersal through a more broadly-spaced floral display (developing from more numerous axillary meristems). In contrast, the larger (but fewer) leaves in females may serve to maximize local photosynthetic resources available for axillary fruit and seed maturation. Males and females did not differ in branching rates associated with differences in leafing intensities, but in one herbaceous species, higher leafing intensity in males was associated with higher flower production than in females. In the larger 24-species data set, there was no evidence that species with higher leafing intensity (providing more axillary meristems) was associated with either a greater magnitude or a greater flexibility in branching or flowering intensity. Additional studies are required to explore the possibility that large ‘bud banks’ of axillary meristems (conferred by high leafing intensity) may promote effective mechanisms for tolerating environmental variability, responding to damage (e.g. from herbivory), and/or maximizing reproductive economy. / Thesis (Master, Biology) -- Queen's University, 2009-10-27 21:20:03.509

Bakgrund: Pecking order-teorin är en av de viktigaste teorierna som används inom kapitalstruktur. Men vilken giltighet teorin har i det praktiska för företaget, är väldigt olika beroende på olika faktorer. En av dessa faktorer är företagets storlek. Tidigare forskning tyder på att pecking order förmågan varierar mellan företag av olika storlek. Vissa studier har kommit fram till att pecking order beteendet är mer giltigt hos små företag. Andra menar att det är större företag som är bättre på att följa pecking order teorin. Syfte: Studiens syfte är att se om företagets storlek har någon inverkan på hur väl ett företag följer pecking order. Teori: Viktiga teorier är kapitalstruktur, pecking order teorin, assymmetrisk information, företagsstorlek, tidigare forskning av Gonzalez och Gonzalez (2012) samt Agca och Mozumdar (2004). Metod: Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod. Data för 45 företag på fem år har samlats in för åren 2008-2012, för att sedan beräkna och genomföra tolkningar. Slutsats: Företagsstorleken har en inverkan på hur väl svenska företag lever upp till pecking order teorin. Sambandet är positivt, och visar att ju större företaget är, desto bättre följer det pecking order.

No description available.