<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns något samband i kapitalstrukturen hos fastighetsbolagen på stockholmsbörsen. Samt att se hur införandet av IAS 40/IFRS har påverkat företagens kapitalstruktur.</p><p>Författarna valde att göra en totalundersökning för att belysa problemställningen på bästa sätt. Vidare letade författarna i företagens årsredovisningar för att hitta de siffror som behövdes för att räkna ut de relevanta nyckeltalen. De nyckeltal som författarna ansåg lämpliga för undersökningen var soliditet, avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital och skuldsättningsgraden. På vissa av nyckeltalen ansåg författarna att det fanns ett intresse av att se hur korrelationen och standardavvikelsen såg ut, därför räknades dessa också ut. Undersökningen har utgått från Modigliani och Millers teorier om kapitalstruktur samt från Trade-off teorin. Modigliani och Millers teori med skatt förklarar hur den optimala kapitalstrukturen ser ut, den menar att företag ska låna så mycket kapital som möjligt. Detta eftersom kostnaderna för skulder minskar på grund av att räntor är en avdragsgill kostnad för företaget. Trade-off teorin menar att det beror på vilken bransch företaget agerar i som avgör den optimala kapitalstrukturen. Företag i samma bransch bör alltså ha en liknande kapitalstruktur.</p><p>Det författarna kom fram till i undersökningen var att efter införandet av IFRS så har företagen en mer liknande kapitalstruktur. Modigliani och Millers teori om kapitalstruktur på en marknad med skatt stämmer inte överens med de företag som ingår i undersökningen och deras kapitalstruktur. Trade-off teorin däremot ansåg författarna stämde bra överens med företagen i studien dock med någon utstickare.</p><p>Med införandet av IAS 40/IFRS så förändrades företagens kapitalstruktur. Detta beror mycket på att IAS 40 direkt förändrar det egna kapitalet, då den tvingar företagen att värdera sina förvaltningsfastigheter till antingen verkligt värde eller till anskaffningsvärdet.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns något samband i kapitalstrukturen hos fastighetsbolagen på stockholmsbörsen. Samt att se hur införandet av IAS 40/IFRS har påverkat företagens kapitalstruktur. Författarna valde att göra en totalundersökning för att belysa problemställningen på bästa sätt. Vidare letade författarna i företagens årsredovisningar för att hitta de siffror som behövdes för att räkna ut de relevanta nyckeltalen. De nyckeltal som författarna ansåg lämpliga för undersökningen var soliditet, avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital och skuldsättningsgraden. På vissa av nyckeltalen ansåg författarna att det fanns ett intresse av att se hur korrelationen och standardavvikelsen såg ut, därför räknades dessa också ut. Undersökningen har utgått från Modigliani och Millers teorier om kapitalstruktur samt från Trade-off teorin. Modigliani och Millers teori med skatt förklarar hur den optimala kapitalstrukturen ser ut, den menar att företag ska låna så mycket kapital som möjligt. Detta eftersom kostnaderna för skulder minskar på grund av att räntor är en avdragsgill kostnad för företaget. Trade-off teorin menar att det beror på vilken bransch företaget agerar i som avgör den optimala kapitalstrukturen. Företag i samma bransch bör alltså ha en liknande kapitalstruktur. Det författarna kom fram till i undersökningen var att efter införandet av IFRS så har företagen en mer liknande kapitalstruktur. Modigliani och Millers teori om kapitalstruktur på en marknad med skatt stämmer inte överens med de företag som ingår i undersökningen och deras kapitalstruktur. Trade-off teorin däremot ansåg författarna stämde bra överens med företagen i studien dock med någon utstickare. Med införandet av IAS 40/IFRS så förändrades företagens kapitalstruktur. Detta beror mycket på att IAS 40 direkt förändrar det egna kapitalet, då den tvingar företagen att värdera sina förvaltningsfastigheter till antingen verkligt värde eller till anskaffningsvärdet.

The bachelor's thesis is to examine the explanatory factors affecting the choice of capital structure in real estate companies. The analysis is based on data collected from the main financial reporting from 2007; all listed real estate companies listed on Swedish, Norwegian, Danish and Finnish stock market. Based on previous research and theories, we have defined five independent variables that are linked to the debt ratio, which are: profitability, growth, firm size, cost of debt and operational risk. The statistical tests have resulted in that we can say with certainty that profitable firms tend to have a lower debt to equity ratio. We can also say with certainty that property companies with high interest costs have a high level of indebtedness. / Kandidatuppsatsen har i syfte att undersöka de förklarande faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur inom fastighetsbranschen. Analysen grundar sig på data insamlad från i huvudsak 2007 års bokslutsrapporter från alla börsnoterade fastighetsbolag som finns på den svenska, norska, danska och finska börsen. Utifrån tidigare forskning och teorier har vi definierat fem oberoende variabler som har en koppling till skuldsättningsgraden vilka är: lönsamhet, tillväxt, företagsstorlek, räntekostnad och operativ risk. De statistiska undersökningarna har resulterat i att vi kan med säkerhet säga att lönsamma företag tenderar att ha en lägre skuldsättningsgrad. Vi kan även med säkerhet säga att fastighetsbolag med låga räntekostnader har en högre skuldsättningsgrad och vice versa.

[pt] O objetivo deste trabalho é verificar qual dentre as teorias de Trade-Off e Pecking Order predomina nos anos de crise financeira para explicar a forma como empresas brasileiras de capital aberto tomam suas decisões de financiamento. No Brasil, quatro crises financeiras relevantes aconteceram no período de 1998 até 2016: as crises de 1999, 2002, 2008 e 2015. A decisão da estrutura de capital das empresas tem implicações no valor de mercado da companhia e seu custo de capital. Por esse motivo, os estudos sobre a estrutura de capital têm se apresentado como um dos temas mais estudados e relevantes na área de finanças corporativas. Dentre as teorias estudadas, existem duas correntes teóricas que discutem como as empresas determinam sua estrutura de capital: a teoria de Trade-Off e a teoria de Pecking Order. Desta forma, inicialmente foram verificadas quebras estruturais no nível de alavancagem das empresas brasileiras de capital aberto nos anos de crises financeiras mencionados e, em seguida, aplicado o modelo de Tong e Green (2005) de regressão múltipla em cross section, a fim de verificar qual teoria melhor explica as decisões de financiamento das empresas nesses anos. / [en] The objective of this study is to verify which of the theories - trade-off or pecking order - prevails in the years of financial crisis to explain how Brazilian publicly held companies make their financing decisions. In Brazil, four major financial crises occurred from 1998 to 2016: the crises of 1999, 2002, 2008 and 2015. A company s decision on its capital structure is important because the composition of its different financing sources has implications for its market value and cost of capital. For this reason, capital structure has been one of the most studied and relevant topics in corporate finance. Among the theories studied, there are two theoretical currents that discuss how companies determine their capital structure: trade-off theory and pecking order theory. Thus, a methodology was initially applied to verify the existence of a structural break in the level of leverage of Brazilian publicly traded companies in those previously mentioned years of financial crises. Later, a model of multiple regression in cross section, based on Tong and Green (2005) was applied, in order to verify which theory best explains the financing decisions of the companies in those years.

Submitted by Aline Amarante (1146629@mackenzie.br) on 2018-11-08T21:19:52Z No. of bitstreams: 2 GRACIELA DIAS COELHO JONES.pdf: 1099806 bytes, checksum: 1581ca4d4cf4f822855955bf8ba1b856 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Paola Damato (repositorio@mackenzie.br) on 2018-11-14T13:31:06Z (GMT) No. of bitstreams: 2 GRACIELA DIAS COELHO JONES.pdf: 1099806 bytes, checksum: 1581ca4d4cf4f822855955bf8ba1b856 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-11-14T13:31:06Z (GMT). No. of bitstreams: 2 GRACIELA DIAS COELHO JONES.pdf: 1099806 bytes, checksum: 1581ca4d4cf4f822855955bf8ba1b856 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2018-05-28 / Universidade Presbiteriana Mackenzie / This paper presents as theme the relation between indebtedness and magnitude, volatility and growth of cash flow throughout time. The objective is to study some approaches on the indebtedness of Brazilian publicly traded companies, analyzing if the magnitude, volatility and the growth of cash flow throughout time have any influence on the indebtedness in Brazil. In addition, a conceptual, theoretical model is presented: the modified Trade-off theory. The Pecking Order theory predicts that there is a negative relation between profitability and indebtedness, and the Trade-off theory predicts that there is a positive relation between profitability and indebtedness. In the modified Trade-off theory discussed herein, the analysis that is being adopted is the relation between indebtedness and cash flow. It is assumed that more profitable companies trend to generate a higher cash amount and this indicates a future cash flow, which as a result increases its indebtedness potential. The dependent variable is the Indebtedness, which adopts the following metrics: Net Debt and Gross Debt, totalizing six tested variables. To measure the cash flow magnitude, the following proxies are used: ROA (Return On Assets), ROIC (Return On Invested Capital) and Market to Book Value, in actual cash values. The cash flow volatility is estimated through the standard deviation of the proxies ROA, ROIC and Market to Book Value. The adopted control variables are the size and tangibility. This paper also tests the interaction between magnitude, volatility and growth of cash flow throughout time. The sample is comprised of the Brazilian publicly traded companies. Data are collected from Economática® and are related to the period from 2008 to 2016, with annual periodicity, of 94 Brazilian publicly traded companies. For data analysis, the Descriptive Statistics, Correlation Analysis and Data Cross Section and Panel are adopted, using the Stata software. The analyses’ results testify the importance of the interaction between growth and magnitude of ROA, ROIC and Market to Book to explain the indebtedness of Brazilian companies as tested in the panels. All of the tested indebtedness types presented herein, except for the net indebtedness, make sense. It was found that the indebtedness of Brazilian companies can be predominantly explained by the magnitude and growth of cash flow rather then volatility. Other important finding is the role of the growth of cash flow as a key determining factor to explain the indebtedness of Brazilian companies. / A presente pesquisa apresenta como tema a relação do endividamento com a magnitude, a volatilidade e o crescimento da geração de caixa ao longo do tempo. O objetivo foi estudar algumas abordagens sobre o endividamento das empresas brasileiras de capital aberto, levantando se a magnitude, a volatilidade e o crescimento da geração do caixa ao longo do tempo influenciam o endividamento no Brasil. Adicionalmente, foi apresentado um modelo teórico conceitual: a teoria do Trade-off modificada. A teoria do Pecking order prevê que existe uma relação negativa entre a rentabilidade e o endividamento, e a teoria do Trade-off prevê que existe uma relação positiva entre a rentabilidade e o endividamento. Na teoria do Trade-off modificada defendida, a análise que está sendo adotada é a relação entre o endividamento e a geração de caixa. Supõe-se que empresas mais rentáveis tendem a gerar um maior montante de caixa, e isso sinaliza uma geração de caixa futura, e consequentemente, aumenta o seu potencial de endividamento. A variável dependente foi o Endividamento que adotou as seguintes métricas: Dívida Líquida e Dívida Bruta. Para mensurar a magnitude da geração de caixa foram usadas as seguintes proxies: ROA (Return on assets), ROIC (Return on invested capital) e Market to Book Value, em valores reais. A volatilidade da geração de caixa foi estimada pelo desvio-padrão das proxies ROA, ROIC e Market to Book Value. As variáveis de controle adotadas foram tamanho e tangibilidade. A pesquisa testou, também a interação entre a magnitude, a volatilidade e o crescimento da geração de caixa ao longo do tempo. A amostra foi composta pelas empresas brasileiras de capital aberto. Os dados foram coletados na Economática® e compreendeu o período de 2008 – 2016, com periodicidade anual, de 94 empresas brasileiras de capital aberto. Para análise dos dados adotou-se Estatística Descritiva, Análise de Correlação, Cros Section e Painel de dados com a utilização do software Stata. Os resultados das análises testificaram a importância da interação entre o crescimento e a magnitude do ROA, do ROIC e do Market to Book Value, para explicar o endividamento das empresas brasileiras, conforme foram testados. Todos os endividamentos testados pela presente pesquisa, com exceção do endividamento líquido, fazeram sentido. Constatou-se que o endividamento das empresas brasileiras pode ser explicado, de forma mais predominante, pela magnitude e pelo crescimento da geração de caixa do que pela volatilidade. Outra importante constatação foi o papel do crescimento da geração de caixa, como um fator-chave determinante para explicar o endividamento das empresas brasileiras.

As decisões relacionadas à configuração da estrutura de capital das empresas impulsionam as pesquisas há mais de cinqüenta anos. Muito embora o assunto seja recorrente e atual no meio acadêmico, ele se mantém bastante controverso. Neste trabalho são exploradas diretamente duas bases teóricas distintas: a Static Trade off Theory (STT), a partir do modelo proposto por Frank e Goyal (2003) e a Pecking Order Theory (POT), a partir do modelo proposto por Shyam-Sunder e Myers (1999). Os resultados destes testes são comparados aos modelos propostos por Qiu e Smith (2007) e Bahng e Jeong (2012) para analisar a estrutura de endividamento das empresas a níveis diferentes de alavancagem. A amostra selecionada consiste de empresas brasileiras de capital aberto, não-financeiras e não-regulamentadas, listadas na Bolsa de Valores Mobiliários de São Paulo (BM&FBovespa) no período entre 2002 e 2011. Utilizou-se como metodologia as técnicas Regressão Múltipla por meio do método dos Mínimos Quadrados Ordinários (MQO) comparativamente à Regressão Quantílica. Como resultados destacou-se uma velocidade de ajuste à estrutura de capital alvo entre 6% e 14% ao ano, nos teste da teoria trade off. Quanto aos testes da teoria pecking order, constatou-se que as empresas brasileiras se orientam conforme esta teoria na tomada de decisão sobre estrutura de capital, financiando-se em grande parte com capital de terceiros. / Decisions related to the configuration of the capital structure of companies drive research for over fifty years. Although it is recurrent and current in academia, it remains quite controversial. This paper explored directly two different theoretical bases: the Static Trade off Theory (STT), from the model proposed by Frank and Goyal (2003) and the Pecking Order Theory (POT), from the model proposed by Shyam-Sunder and Myers (1999). The results of these tests are compared to the models proposed by Qiu and Smith (2007) and Bahng and Jeong (2012) to analyze the debt structure of firms at different levels of leverage. The sample consists of Brazilian companies traded, non-financial and non-regulated, listed on the Securities Exchange of São Paulo (BM & FBovespa) between 2002 and 2011. It was used as a methodology techniques Multiple Regression by the method of Ordinary Least Squares (OLS) compared to Quantile Regression. The results pointed to a speed of adjustment to target capital structure between 6% and 14% per year, the trade off theory test. As for testing the pecking order theory, it was found that Brazilian companies are oriented according to this theory in decision making on capital structure, financing itself largely with debt capital.

This thesis estimates the treatment effect of inflation targeting adoption on inflation, inflation variability, output, and output variability for 25 explicit inflation targeting countries. I implement the propensity score matching methodology that takes into account the problems of non-experimental nature, such as selection bias or selection on observable, and allows me to effectively mimic properties of randomized experiment and compute unbiased treatment effect estimates. I introduce a variety of propensity score matching methods that were recently developed in the treatment effect literature, including Nearest Neighbor, Radius matching, Kernel matching, and Inverse Probability Weighting. The results indicate that both industrial and developing inflation targeting countries exhibit lower inflation levels and at the same time higher output growth than non-targeting countries. The estimates are however in most cases statistically insignificant. Moreover, it appears that both industrial and developing countries achieve combination of lower inflation variability and output variability compared to non-targeting countries. Nonetheless, majority of the estimates are again statistically insignificant. The results are to a small extent sensitive to the choice of propensity score matching method. Radius matching with tight calipers (r=0.005, r=0.001) tends to provide the most reliable estimates. Balancing properties of the models are reasonable and compared to the previous research the standardised biases are quantitatively better.

In this paper the effect of capital structure on profitability has been investigated among Swedish companies. The essay intends to examine how the relationship between debt and profitability appear among Swedish companies and if the relationship differs between industries. The purpose is to find out how debt affects the profitability of Swedish companies. A quantitative approach has been applied. The selection was made among companies listed on Nasdaq OMX Stockholm, which resulted in a sample of 207 companies. Several regression analyzes has been formed, based on the independent variable debt-ratio and the dependent variables profit margin, pre-tax profit margin, operating margin, return on assets and return on equity. The variables were calculated using data from each company’s annual reports for the entire investigation period, year 2009-2013. The theories in the study are the capital structure irrelevance theory, trade-off, agency theory and the pecking-order theory. The scientific papers which has served as reference for this paper is a study made by Addae et al., where the relationship between debt and profitability were examined among listed companies in Ghana and a study made by Panno, where a similar relationship were examined among companies in the UK and Italy. The results indicates positive relationships between debt-ratio and profit margin, pre-tax profit margin and operating margin. This result is in parity with that from Pannos investigation and it seems that Swedish companies tend to take advantage of the tax-shield, giving support for the trade-off theory. However, regarding the relationship between debt-ratio and return on assets as well as equity, no significant relationship could be found. This means that it is not possible to say that more debt causes changes in return on assets or return on equity among Swedish companies. Furthermore, regarding the relationships between industries, it has only been possible to find significant relationships in 2 out of 17 industries and therefore no valid conclusions could be drawn concerning that question. / I denna uppsats har kapitalstrukturens effekt på lönsamhet undersökts bland svenska företag. Uppsatsen ämnar besvara hur sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet ser ut bland svenska företag och om sambandet skiljer sig mellan olika branscher. Syftet är att ta reda på hur skuldsättningen påverkar lönsamheten i svenska företag. För att uppfylla syftet har en kvantitativ forskningsansats tillämpats. Urvalet har gjorts utifrån noterade företag på Nasdaq OMX Stockholm som uppfyllt tre villkor, vilket har resulterat i ett urval om 207 stycken företag. För att besvara frågeställningen har det genomförts regressionsanalyser som baserats på den oberoende variabeln skuldandel och de beroende variablerna vinst-, bruttovinst- och rörelsemarginal samt räntabilitet på eget och totalt kapital. Beräkningen av variablerna har föregåtts av en omfattande datainsamling där grunddata hämtats in från de aktuella företagens årsredovisningar för hela undersökningsperioden, åren 2009-2013. De centrala vetenskapliga teorierna som behandlats i undersökningen är kapitalstrukturens irrelevansteori, trade-off, agentteorin och pecking-order. De vetenskapliga artiklar som fungerat som referensram för uppsatsen är en studie av Addae m.fl., där sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet har undersökts bland noterade företag i Ghana och en studie av Panno, där ett liknande samband undersökts bland företag i Storbritannien och Italien. Resultaten pekar på positiva samband mellan skuldandel och vinst-, bruttovinst- och rörelsemarginal. Detta ligger i linje med de resultat som Panno funnit och talar för att svenska företags kapitalstruktur förklaras av trade-off teorin, som utgår ifrån irrelevansteorins skattesköld i förhållande till konkurskostnader. Vad gäller sambandet mellan skuldandel och räntabilitet på eget och totalt kapital har inget signifikant samband kunnat styrkas. Det innebär att det inte går att säga att en högre skuldsättning bland svenska företag leder till en förändring i varken avkastning på eget eller totalt kapital. Vidare gäller att på branschnivå har det bara gått att finna signifikanta samband mellan skuldsättning och lönsamhet i 2 av 17 branscher.

Alate morphs can benefit aphid populations by facilitating dispersal from deteriorating food sources and by escaping from natural enemies. Wing development, however, imposes constraints on fecundity. The soybean aphid, Aphis glycines Matsumura (Hemiptera: Aphididae), is an important economic pest in the U.S. and Canada. I conducted a series of laboratory and field experiments to determine the environmental factors inducing wing development in this species, and to determine the effects of asexual alate individual production on an A. glycines population under predation. My results reveal that wing induction in A. glycines occurs in response to interactions between crowding and decreased plant quality cues, and that alate aphid production benefits an aphid population under predation by increasing prevalence at a temporary cost to fecundity. My results contribute to the growing knowledge on the production of asexual alate aphids and provide insight into the biology of A. glycines as an agricultural pest. / May 2017

Inledning: Modigliani och Miller-teoremet betraktas som en milstolpe och ett paradigmskifte inom Corporate Finance. Forskningen bakom teoremet har gett upphov till den kontroversiella slutsatsen att ett företags kapitalstruktur är irrelevant på en jämviktsmarknad, utan beskattning. När beskattning däremot förekommer, ökar företagsvärdet motsvarande den avdragsgilla skatten på räntekostnader vid belåning. Teoremet har dock inte varit utan kritik. Flera forskare har undersökt teoremet och kritiserat teoremets antaganden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka Modigliani och Miller-teoremet i avseende av kapitalstrukturens inverkan på företags aktiekurser. Tidigare forskning: Modigliani och Miller-teoremet med dess antaganden presenteras inledningsvis som studiens grundläggande teori. Därefter presenteras agentteorin, signaleringsteorin, trade-off-teori och effektiva marknadshypotesen tillsammans med tidigare forskningsstudier om teoremet och antagandena. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod, med tre regressionsmodeller. Det slumpmässiga urvalet består av tio företag inom industribranschen som är registrerade på Stockholmsbörsen. Urvalet består av paneldata från företagen under perioden 2005 till 2012. Studiens empiri består av historiska aktiekurser och årsredovisningar. Resultat: Skuldsättningsgraden visar en låg och icke signifikant korrelation med aktiekurserna för de undersökta företagen, i samtliga tre regressionsmodeller. Skatteskölden visar en högre och signifikant korrelation med aktiekursen, medan kontrollvariabeln vinst per aktie EPS visar den högsta korrelationen med aktiekursen, som responsvariabel. Slutsats: Studiens resultat visar inget empiriskt stöd för Modigliani och Miller-teoremet i dess helhet. Förklaringen till resultaten kan vara att antagandena inte tillfredsställs inom empirin. Agentteori, signaleringsteori, trade-off-teori och effektiva marknadshypotesen kan stå som förklaringar till studiens resultat. / Introduction: Modigliani and Miller theorem is regarded as a milestone and a paradigm shift in Corporate Finance. The research behind the theorem has given rise to the controversial conclusion that a company's capital structure is irrelevant in an equilibrium market, without taxation. In contrast, when taxation occurs firm value will increase equivalent to the deductible tax on interest expense when debt is issued. The theorem has not been without criticism. Several researchers have examined the theorem and criticised its assumptions. Purpose: The purpose of the study is to investigate the Modigliani and Miller theorem in respect of capital structure’s impact on companies' share prices. Literature Review: The Modigliani and Miller theorem with its assumptions is initially presented as the study’s main theorem. The presentation of the theorem is followed by a description of agency theory, signalling theory, trade-off theory and the efficient market hypothesis, along with previous studies on the theorem and its assumptions. Research Methodology: The study applies a quantitative approach, with three regression models. The random sample consists of ten companies in the industrial sector, that are listed on the Stockholm Stock Exchange. The sample is based on panel data of the companies during the period 2005 to 2012. The study's empirical data consists of historical stock prices and annual reports. Empirical Results: The leverage ratio, i.e. debt to equity ratio, indicates a low and non-signif-icant correlation with the stock prices of the examined companies, in all three regression models. The tax shield indicates a higher and significant correlation with the stock price, while the control variable earnings per share EPS indicates the highest correlation with the stock prices, as the response variable. Conclusions: The study’s results show no empirical support for the Modigliani-Miller theorem in its entirety. The explanation for the findings may be that the assumptions are not satisfied in the empirical data. Agency theory, signalling theory, trade-off theory and the efficient market hypothesis may serve as explanations of the study’s results.