Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som syftar till att undersöka småföretagare och deras användning av crowdfunding. Under studien så har även de digitala plattformarnas perspektiv tagits med. De teorierna som undersökningen utgår ifrån är finansiella gapet, informationsassymmetri, pecking order teori och finansiella tillväxtcykeln. Studien har även beskrivit andra traditionella finansieringsformer utöver crowdfunding. Fyra respondenter som representerar sina företag som verkar i mat och dryckes branschen har intervjuats och även två digitala plattformar har deltagit i undersökningen. Studiens resultat visar att crowdfunding är ett finansiering alternativ som gynnas av mikroföretag när de har svårt att finansiera sig. Det finns ingen tydlig förklaring bakom valet mellan lån och andelsbaserad crowdfunding. Studien kommer också fram till att crowdfunding är ett hjälpmedel för företag i början av sin uppväxt, då andra traditionella finansieringsalternativ kan vara mer lämpliga ju mer företaget växer.

Syftet med denna studie är att utifrån teoretiska ansatser och tidigare forskning som rör kapitalstruktur, visa om de tre valda finansiella företagsegenskaperna förklarar kapitalstrukturen i små onoterade svenska företag. De teoretiska ansatser som testas är främst pecking-order och trade-off. En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen där sex hypoteser bildats utifrån de teoretiska ansatserna. Uppsatsen är av positivistisk karaktär och har en deduktiv ansats. Analysen baseras på både enkla och multipla regressionsanalyser av nyckeltal som beräknades från material som hämtats i årsredovisningar från de 220 utvalda företagen. Samtliga av de utvalda företagen slumpades fram från en lista över små företag som ej är registrerade på någon börslista. Resultaten indikerar att de teoretiska ansatserna som utformats för att förklara kapitalstrukturen i stora företag inte förklarar densamma för svenska små företag. Det finns samband som stödjer de teoretiska ansatserna och hypoteserna men förklaringsgraderna för de finansiella företagsegenskaperna i relation till skuldsättningen i företagen påvisar att sambanden är svaga. / The purpose of this study is to use theoretical approaches and previous research related to capital structure to show if the three selected firm characteristics explain the capital structure of small unlisted Swedish firms. The theories that are tested are primarily Pecking-order theory and the Trade-off theory. A quantitative approach has been used in our thesis where six hypotheses are formed according to the theoretical approaches. The thesis has a positivistic research philosophy and a deductive approach. The analysis is based on both simple and multiple regression analyzes that were calculated from the material obtained in the annual reports of the 220 selected firms. All of the selected firms were randomly chosen from a list of small businesses that are not listed on any exchange list. The results indicate that the theoretical approaches developed to describe the choice of capital structure of large firms do not explain the same for Swedish small businesses. However, there are relationships that support the theoretical approaches and hypotheses, but the coefficient of determination for the explanatory firm characteristics related to small firms leverage indicate that the correlation is weak. The study provides a snapshot of the relationship between leverage and the selected explanatory firm characteristics: asset structure, profitability and growth, based on firms´ annual reports for the year 2011.

Bootstrapping kan användas som komplement eller substitut till extern finansiering som metoder för resursanskaffning till lägsta möjliga kostnad. Samtliga respondenter föredrog internt genererade medel framför banklån. Ökning av eget kapital med hjälp av externa finansiärer visade sig vara det minst önskvärda alternativet för kapitalanskaffning. Studien visade att ägartillförda medel och nyttjande av släkt och vänner var de vanligast förekommande metoderna för bootstrapping i de tillfrågade företagen. Av de tillfrågade företagen var de som ansåg sig existera på en riskfylld marknad mer benägna att använda sig av bootstrappingmetoder. / Bootstrapping can be used as an addition or a substitute for external financing as methods for acquisition of resources at lowest possible cost. All of the respondents preferred internally generated finances to bank loans. Financing by issuing equity was the least desirable method. The study showed that owner’s capital and usage of friends and family as cheap labor are the most commonly occurring methods of bootstrapping in the surveyed corporations. Among the surveyed corporations, those operating on unpredictable markets are more likely to use bootstrapping methods.

Diversas teorias tentam explicar o que determina a política de financiamento adotada pelas empresas. Uma das abordagens existentes, a Teoria de Pecking Order, foca a assimetria de informação como um importante determinante da estrutura de capital. No presente trabalho, busca-se analisar o pressuposto central da referida teoria e verificar se a assimetria de informação influencia nas decisões de financiamento de empresas brasileiras de capital aberto no período 1997-2007. Para tanto, são utilizadas variáveis proxies para assimetria de informação, além de variáveis de controle representativas de características das empresas. Utiliza-se a metodologia de análise de dados em painel. Como resultado principal, encontra-se que empresas consideradas com menor grau de assimetria informacional são mais endividadas que as demais na análise do nível de endividamento total, resultado contrário a teoria de pecking order, onde estas empresas teriam a oportunidade de captar recursos por meio da emissão de ações devido à baixa probabilidade de ocorrência dos problemas derivados da assimetria de informação. No entanto, este resultado apóia a relação esperada alternativa, onde empresas com menor assimetria informacional propiciam maior facilidade de avaliação do seu risco por parte dos credores, o que poderia aumentar a oferta de crédito, favorecendo a utilização de dívidas por meio da redução dos custos de seleção adversa e pelo aumento da capacidade de financiamento destas empresas. Nesse sentido, torna-se importante analisar também o papel do risco ao estabelecer uma hierarquia de preferências por fontes alternativas de financiamento utilizadas por empresas brasileiras. / Several theories try to explain what determines the financing policy adopted by the firms. One of the existent approaches, Pecking Order Theory, focuses on the information asymmetry as an important determinant of the capital structure. In the present work, we try to analyze the central presumption of the referred theory and to verify if the information asymmetry influences the financing decisions of Brazilian open capital firms in the period 1997-2007. In order to do so, proxies variables are used for information asymmetry, besides control variables which represent of firms characteristics. Panel data analysis is the methodology used. As main result, it was found that companies considered to have the lowest degree of information asymmetry are higher leveraged than the others analyzing the level of total debt, the result is contrary to the pecking order theory, where these companies would have the opportunity to raise resources by emitting shares due to the low probability of occurring problems derived from information asymmetry. However, this result supports the expected alternative relation, where companies with lower asymmetric information make it easier to their debt holders to evaluate their risk, what could increase the credit offer, favoring the use of debts by reducing the adverse selection costs and increasing the debt capacity of these companies. In doing so, it becomes important to also analyze the role of the risk when establishing a hierarchy of preferences adopted by Brazilian firms regarding alternative financing sources.

Diversas teorias tentam explicar o que determina a política de financiamento adotada pelas empresas. Uma das abordagens existentes, a Teoria de Pecking Order, foca a assimetria de informação como um importante determinante da estrutura de capital. No presente trabalho, busca-se analisar o pressuposto central da referida teoria e verificar se a assimetria de informação influencia nas decisões de financiamento de empresas brasileiras de capital aberto no período 1997-2007. Para tanto, são utilizadas variáveis proxies para assimetria de informação, além de variáveis de controle representativas de características das empresas. Utiliza-se a metodologia de análise de dados em painel. Como resultado principal, encontra-se que empresas consideradas com menor grau de assimetria informacional são mais endividadas que as demais na análise do nível de endividamento total, resultado contrário a teoria de pecking order, onde estas empresas teriam a oportunidade de captar recursos por meio da emissão de ações devido à baixa probabilidade de ocorrência dos problemas derivados da assimetria de informação. No entanto, este resultado apóia a relação esperada alternativa, onde empresas com menor assimetria informacional propiciam maior facilidade de avaliação do seu risco por parte dos credores, o que poderia aumentar a oferta de crédito, favorecendo a utilização de dívidas por meio da redução dos custos de seleção adversa e pelo aumento da capacidade de financiamento destas empresas. Nesse sentido, torna-se importante analisar também o papel do risco ao estabelecer uma hierarquia de preferências por fontes alternativas de financiamento utilizadas por empresas brasileiras. / Several theories try to explain what determines the financing policy adopted by the firms. One of the existent approaches, Pecking Order Theory, focuses on the information asymmetry as an important determinant of the capital structure. In the present work, we try to analyze the central presumption of the referred theory and to verify if the information asymmetry influences the financing decisions of Brazilian open capital firms in the period 1997-2007. In order to do so, proxies variables are used for information asymmetry, besides control variables which represent of firms characteristics. Panel data analysis is the methodology used. As main result, it was found that companies considered to have the lowest degree of information asymmetry are higher leveraged than the others analyzing the level of total debt, the result is contrary to the pecking order theory, where these companies would have the opportunity to raise resources by emitting shares due to the low probability of occurring problems derived from information asymmetry. However, this result supports the expected alternative relation, where companies with lower asymmetric information make it easier to their debt holders to evaluate their risk, what could increase the credit offer, favoring the use of debts by reducing the adverse selection costs and increasing the debt capacity of these companies. In doing so, it becomes important to also analyze the role of the risk when establishing a hierarchy of preferences adopted by Brazilian firms regarding alternative financing sources.

Ett företags kapitalstruktur är förhållandet mellan företagets eget kapital och skulder. Det finns huvudsakligen två teorier som förklarar företagens val av kapitalstruktur, trade off-teorin som utgår från en optimal skuldsättningsgrad och pecking order-teorin som utgår från företagets lönsamhet. Tidigare forskning ger ingen entydig bild av vilken teori som bäst förklarar kapitalstrukturen hos företag, dessutom saknas forskning på svenska företag. Syftet med denna studie är att undersöka vilken av teorierna som bäst förklarar större svenska företags kapitalstruktur. Vidare är syftet att undersöka om teorierna förklarar kapitalstrukturen olika bra beroende på vilken bransch som studeras. En multipel regressionsmodell med fem oberoende variabler som förklarar skuldsättningsgraden används. Resultatet visar på att det inte går att säkerställa vilken av teorierna som bäst förklarar kapitalstrukturen hos svenska större företag då vi finner stöd för båda teorierna. Vidare ger resultatet stöd för att de två teoriernas tillämpbarhet varierar beroende på vilken bransch som undersöks.

The thesis examines the dynamic impact of capital structure on firm performance in Nigeria. The aims of this thesis are; first, to investigate the impact of capital structure of firms on their performance in a dynamic framework. This is unlike previous studies in the capital structure literature that have used static analysis. Second, to examine the dynamic feedback from performance to capital structure using the two-step system generalized method of moment estimator. Third, to explore the determinants or variables that influence capital structure choice of firms in Nigeria and the rate of adjustment to achieve optimal debt position. Fourth, to assess the possibility of non-monotonicity effect of capital structure on firm performance and non-monotonicity effect of performance on capital structure. The second chapter discusses the theoretical framework and review the empirical literatures on capital structure and firm performance. Also, the chapter review empirical literature on firm performance and capital structure as well as on determinants of capital structure. The study find much evidence in support of the theoretical prediction of the agency cost theory of capital structure. The stuudy observed that there are limited empirical studies on the franchise value and efficiency-risk hypotheses of reverse causality from performance to capital structure. The empirical literatures on determinants of capital structure suggests that both firm specific and country factors are important variables that drive capital structure choice of firms. The thrid chapter examines the methodology of the study. The population, sampling and sampling size, estimation methods were discussed in this chapter. The fourth chapter analysis and described the data employed in the study. Specifically, the results of the dynamic relationship between capital structure and firm performance were presented in this chapter. The results indicate that capital structure has non-monotonic effect on firm performance thereby supports the agency cost theory of capital structure. The fifth chapter provides results on the reverse causality between performance and capital structure. The findings indicate that there is reverse causality between performance and capital structure. This is evidence in the statistically significant negative finding between performance and capital structure. This finding support the franchise value hypothesis. The findings of this study also reveal that non-monotonic relationship exist between performance and capital structure. The sixth chapter provides results on the determinants of capital structure of Nigerian firms. The findings indicate that both firm specific variables (return on equity, risk, profitablity, age, size, tangibility, growth opportunities, dividend, ownership) and country variables (inflation, interest rates, credit to private sector as percentage of gross domestic product, institutional quality) jointly influence capital structure choice of firms in Nigeria. The findings equally indicate that firms in Nigeria adjust to their optimal debt target relatively faster with lower cost of adjustment because of better access to private debt that public debt. Conclusions from the empirical chapters indicate that firm specific and country factors are major determinants of capital structure of firms in Nigeria and that capital structure choice of firms influence their performance. Equally, there is evidence that indicate that there is reverse causality from performance to capital structure of firms. The study therefore contend that the agency cost theory of capital structure and franchise value hypothesis are portable in the Nigerian context. Full portability of these theories in emerging market like Nigeria may require modifications to accommodate specific peculiarities of operating and business environment of Nigeria.

<p>Denna studie behandlar ämnet finansiell bootstrapping av småföretag, vilket är ett ämne som fått en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror på att stor del av Sveriges näringsliv består av 99,3 procent småföretag, vilket indirekt innebär att dessa företag är viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten på inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt då företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebär.</p><p>Speciellt nystartade- och småföretag kan stöta på problem vid sina finansieringsbehov, då det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. Finansiärers utbud av kapital respektive småföretagens efterfrågan på ytterligare pengar, synkar inte med varandra. Just dessa områden beskriver vi i den teoretiska referensramen. Denna är uppbyggd av teorier om företagens livscykel, för att beskriva att företag liksom produkter genomgår olika faser i sitt så kallade liv. I den teoretiska referensramen behandlar vi även hur kapitalstrukturen i små- och medelstora företag kan se ut, beroende på olika bakgrundsfaktorer, vilka kan ha inverkan på företagens val. Vidare har vi med ett avsnitt där den finansiella bootstrappingen beskrivs, där vi lyfter fram vilka olika grupper/metoder som finns samt hur användandet av dessa metoder kan påverka företaget. Dessa teorier har använts då vi velat besvara frågan om de olika stadierna i företagslivscykeln har inverkan på företagens val av boostrappingmetod.</p><p>Utgångspunkten i denna undersökning har varit en positivistisk kunskapssyn, då syftet har varit att undersöka förekomsten av olika bootstrappingmetoder bland mikro- och småföretag, samt att undersöka om dessa metoder används olika beroende på var företagen befinner sig i livscykeln.</p><p>Med ett betraktande perspektiv har vi använt oss av en kvantitativ enkätstudie av Sveriges småföretag, där vi med ett stickprov på 150 företag, försökt besvara vår ställda problemformulering. Vad vi kunnat se är att det främst är de relationsorienterade bootstrappingmetoderna som används, då det ligger nära till hands för företagen att använda dessa metoder. Detta beror på att det personliga nätverket används.</p>

<p>För ett litet företag kan det vara svårt att få in kapital till verksamheten. Långivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till småföretag och kräva stor utdelning på det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta är skattekrediter, som en billig finansieringsform, en väl använd möjlighet för småföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden är den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som händer när denna från att ha varit räntefri går till att bli räntebelagd.</p><p>Pecking order theory (POT) beskriver hur företag väljer sitt kapital där det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital såsom lån och aktietillskott. Författarna föreslår i studien att periodiseringsfonden genom förändringen förflyttas i POT:s hierarki från att ses som internt genererat kapital till externt kapital. Ett finansieringsperspektiv på periodiseringsfonderna kan dock inte beskriva instrumentet fullt ut. Det krävs ett kompletterande resultatutjämningsperspektiv för att beskriva periodiseringsfondernas utveckling. Frågan hur förändringen av användandet går till, förklaras genom teorin om småföretagarnas beroende av redovisningsbyråer.</p><p>Studien använder dels en kvantitativ och dels en kvalitativ metod för att på ett allsidigt sätt belysa frågeställningen. Den kvantitativa delen undersöker främst den faktiska förändringen i periodiseringsfondernas användning genom undersökning av bokslut hos småföretag. Den kvalitativa delen utreder främst om och hur redovisningskonsulterna har påverkat småföretagens process i arbetet med periodiseringsfonder. De olika metoderna går givetvis in i och kompletterar varandra för att ge svar på frågeställningen.</p><p>Slutsatserna av studierna är att undersökningen styrker teorin om att periodiseringsfonder efter räntebeläggningen har förflyttat i POT-hierarkin. Denna slutsats begränsar sig dock till de företag som ser på periodiseringsfonder som en finansieringsform. Studien visar också på att man måste ta med den resultatutjämnande effekten i beräkningar.</p><p>Småföretagarnas beroende av redovisningskonsulter visas också i studien. Samtidigt dras slutsatsen att småföretagens förtroende för redovisningskonsulterna inte är befogat. Redovisningskonsulterna har inte i tid agerat för att undvika onödiga kostnader för småföretagen.</p>

<p>This dissertation intends to describe how small Swedish companies experience the handling of financing in China. Which include describing how small Swedish companies have chosen to finance their establishment, and whether Myers Pecking order theory is applicable. Further more, to show the inquired companies attitude towards external equity, and if any problems are experienced, connected to reaching long-term external finance. The specifikation of the problem for this dissertation is, How do small Swedish companies established in China experience the handling of financing? And to answer the specification of the problem a quantitative approach has been used. The data was gathered through a survey sent out to a number of small Swedish companies established in China. The definition of small Swedish companies has been set to less than 100 employees, and furthermore, established in China under any of the entry modes WFOE, FICE, Joint Venture or Rep/Sales Office.</p><p>The over all conclusions for this dissertation, are that internal finance is preferred, and in general is the use of external finance insignificant among small Swedish companies established in China. What can be concluded from this is that Myers Pecking order theory is applicable. Further more, there are strong indications that the inquired companies do not experience any financial gap, or in general any imminent problems surrounding reaching external finance. Important to add to the conclusion is that just because there are no imminent problems, does this not signify that companies do not experience any problems at all reaching external finance.</p>