Ur svårigheterna att förklara företags kapitalstruktur och hur den är förknippad med olika risker för olika ägartyper, är syftet att undersöka vilken av Trade-off-teorin och Pecking order-teorin som bäst kan förklara skuldsättningen hos svenska familjeägda företag på Stockholmsbörsen. Med hjälp av en modell för respektive teori har vi genomfört regressionsanalyser för att besvara vårt syfte. Med grund i tidigare forskning kring familjeägda företag och teoriernas grundläggande synsätt på förändring i skuldsättning, har studien utgått från hypotesen att familjeägda företag i högre utsträckning kommer att finansiera sig med internt genererade medel än extern belåning, vilket ligger i linje med Pecking order-teorin. Studien utgår från både finansiell- och ägardata gällande tidsperioden 2004-2013. Resultaten pekar likt hypotesen förutspått mot ett större stöd för Pecking order-teorin hos svenska familjeägda företag. Studiens slutsats är att Pecking order-teorin, i högre utsträckning än Trade-off-teorin, kan förklara skuldsättningen hos svenska familjeägda företag.

This research project set out to determine whether there is a relationship between the observed leverage levels of South African companies, their profitability, earnings volatility and the probability of financial distress. The relevant body of knowledge against which to execute this research project is known as capital structure theory. Capital structure theory deals with the way in which firms finance themselves. It is concerned with the relationship between the structure of debt, equity and hybrid securities found on the right hand side of the firm’s balance sheet. It is believed that the 2007/8 global financial crisis offers researchers a unique opportunity to gain insight into how the observed leverage levels of firms and their earnings volatility interact to form their probability of financial distress. This area of research is of particular interest since it is commonly believed and frequently stated that South African firms are underleveraged and secondly because there is contrarian research beginning to be published indicating that firms with very little or no debt (commonly referred to as lazy balance sheets) are outperforming their more indebted peers and are being rewarded by investors for their prudence. Copyright / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2010. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

As decisões relacionadas à configuração da estrutura de capital das empresas impulsionam as pesquisas há mais de cinqüenta anos. Muito embora o assunto seja recorrente e atual no meio acadêmico, ele se mantém bastante controverso. Neste trabalho são exploradas diretamente duas bases teóricas distintas: a Static Trade off Theory (STT), a partir do modelo proposto por Frank e Goyal (2003) e a Pecking Order Theory (POT), a partir do modelo proposto por Shyam-Sunder e Myers (1999). Os resultados destes testes são comparados aos modelos propostos por Qiu e Smith (2007) e Bahng e Jeong (2012) para analisar a estrutura de endividamento das empresas a níveis diferentes de alavancagem. A amostra selecionada consiste de empresas brasileiras de capital aberto, não-financeiras e não-regulamentadas, listadas na Bolsa de Valores Mobiliários de São Paulo (BM&FBovespa) no período entre 2002 e 2011. Utilizou-se como metodologia as técnicas Regressão Múltipla por meio do método dos Mínimos Quadrados Ordinários (MQO) comparativamente à Regressão Quantílica. Como resultados destacou-se uma velocidade de ajuste à estrutura de capital alvo entre 6% e 14% ao ano, nos teste da teoria trade off. Quanto aos testes da teoria pecking order, constatou-se que as empresas brasileiras se orientam conforme esta teoria na tomada de decisão sobre estrutura de capital, financiando-se em grande parte com capital de terceiros. / Decisions related to the configuration of the capital structure of companies drive research for over fifty years. Although it is recurrent and current in academia, it remains quite controversial. This paper explored directly two different theoretical bases: the Static Trade off Theory (STT), from the model proposed by Frank and Goyal (2003) and the Pecking Order Theory (POT), from the model proposed by Shyam-Sunder and Myers (1999). The results of these tests are compared to the models proposed by Qiu and Smith (2007) and Bahng and Jeong (2012) to analyze the debt structure of firms at different levels of leverage. The sample consists of Brazilian companies traded, non-financial and non-regulated, listed on the Securities Exchange of São Paulo (BM & FBovespa) between 2002 and 2011. It was used as a methodology techniques Multiple Regression by the method of Ordinary Least Squares (OLS) compared to Quantile Regression. The results pointed to a speed of adjustment to target capital structure between 6% and 14% per year, the trade off theory test. As for testing the pecking order theory, it was found that Brazilian companies are oriented according to this theory in decision making on capital structure, financing itself largely with debt capital.

<p>The bachelor's thesis is to examine the explanatory factors affecting the choice of capital structure in real estate companies. The analysis is based on data collected from the main financial reporting from 2007; all listed real estate companies listed on Swedish, Norwegian, Danish and Finnish stock market. Based on previous research and theories, we have defined five independent variables that are linked to the debt ratio, which are: profitability, growth, firm size, cost of debt and operational risk. The statistical tests have resulted in that we can say with certainty that profitable firms tend to have a lower debt to equity ratio. We can also say with certainty that property companies with high interest costs have a high level of indebtedness.</p> / <p>Kandidatuppsatsen har i syfte att undersöka de förklarande faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur inom fastighetsbranschen. Analysen grundar sig på data insamlad från i huvudsak 2007 års bokslutsrapporter från alla börsnoterade fastighetsbolag som finns på den svenska, norska, danska och finska börsen. Utifrån tidigare forskning och teorier har vi definierat fem oberoende variabler som har en koppling till skuldsättningsgraden vilka är: lönsamhet, tillväxt, företagsstorlek, räntekostnad och operativ risk. De statistiska undersökningarna har resulterat i att vi kan med säkerhet säga att lönsamma företag tenderar att ha en lägre skuldsättningsgrad. Vi kan även med säkerhet säga att fastighetsbolag med låga räntekostnader har en högre skuldsättningsgrad och vice versa.</p>

The bachelor's thesis is to examine the explanatory factors affecting the choice of capital structure in real estate companies. The analysis is based on data collected from the main financial reporting from 2007; all listed real estate companies listed on Swedish, Norwegian, Danish and Finnish stock market. Based on previous research and theories, we have defined five independent variables that are linked to the debt ratio, which are: profitability, growth, firm size, cost of debt and operational risk. The statistical tests have resulted in that we can say with certainty that profitable firms tend to have a lower debt to equity ratio. We can also say with certainty that property companies with high interest costs have a high level of indebtedness. / Kandidatuppsatsen har i syfte att undersöka de förklarande faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur inom fastighetsbranschen. Analysen grundar sig på data insamlad från i huvudsak 2007 års bokslutsrapporter från alla börsnoterade fastighetsbolag som finns på den svenska, norska, danska och finska börsen. Utifrån tidigare forskning och teorier har vi definierat fem oberoende variabler som har en koppling till skuldsättningsgraden vilka är: lönsamhet, tillväxt, företagsstorlek, räntekostnad och operativ risk. De statistiska undersökningarna har resulterat i att vi kan med säkerhet säga att lönsamma företag tenderar att ha en lägre skuldsättningsgrad. Vi kan även med säkerhet säga att fastighetsbolag med låga räntekostnader har en högre skuldsättningsgrad och vice versa.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska småföretag tillämpar samt hur dessa tillämpas. Dessutom ämnar studien att kartlägga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva på att tillfredsställa behovet av kapital. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfördelning. Vidare behandlas entreprenörens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder. Metod: Studien utgår från ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats. Undersökningen utgörs av en surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet i denna studie består utav ägare av små företag som uppfyller EU kommissionens krav på ett litet företag. Primärdata i undersökningen genereras av intervjuer genomförda på dessa småföretag. Empiri: Empirin består av en presentation av den data som samlades in från de tio personliga intervjuerna genomförda på tio ägare från olika verksamheter. Slutsats: Studien visar att de sex mest tillämpade bootstrappingsmetoderna är inte tagit ut någon lön, delat utrustning med andra företag, använt eget konto för att finansiera verksamheten, samarbetat med andra företag, använt leasad utrustning samt förhandlat bästa villkor med leverantörer. Vidare har det visat sig att relationsorienterade- samt ägarfinansierade bootstrappingsmetoder anses vara mest effektiva på att minska verksamhetens kapitalbehov. / Purpose: The purpose of this study is to identify what financial bootstrapping methods small Swedish enterprises exercise and also how they exercise these methods. Furthermore, this study will seek to map which of the identified bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.  Theoretical Framework: The theoretical framework in this study compiles theories of The Financial Gap and asymmetrical information. Furthermore, it consists of theories about entrepreneurs and their preferences of capital in The Pecking Order Theory, as well as theories about Financial Bootstrapping and its different methods. Methodology: This thesis has a positivistic and an iterative approach. Furthermore,    this thesis consists of a survey research and applies semi-structured interviews as a method to generate data. The sample in this study consists of owners of small enterprises that meet the criteria for a small business according to the EU. The primary data used in this thesis has been generated through interviews with the selected business owners.  Result: The empirical findings in this thesis consist of a presentation of the data generated from the interviews with ten different business owners from various enterprises. Conclusion: The most frequently-used bootstrapping methods are: Withhold managers salary, share equipment with other businesses, use own credit cards to finance the enterprise, cooperate with other businesses, lease equipment and seek out best conditions with suppliers. Furthermore the findings in this thesis show that relationship-oriented and private owner-financed financial bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.

Det är vanligt förekommande att företag låter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen är omfattande rörande vilka egenskaper och förhållanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som är bestämmande för användandet av handelskrediter i svenska små och medelstora företag. Undersökningen inriktas på att studera vilket samband lönsamhet och skuldsättning har till handelskrediter. Företags ålder och storlek studeras också i förhållande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys där den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder. Vad gäller de obereonde variablernarepresenteras lönsamhet av avkastning på totalt kapital, skuldsättning av kortfristiga respektive långfristiga skulder, ålder är en logaritm av företagets ålder och storleken är enlogaritm av företagets omsättning. Resultatet visar att det finns ett samband mellan handelskrediter och lönsamhet samt skuldsättning. I båda fallen är detta samband negativt. Det innebär att om ett företag är lönsamt har företaget en mindre andel handelskrediter och om ett företag har stor andel skuldsättning minskar andelen handelskrediter. Förklaringen tilldet negativa sambandet vad gäller lönsamhet är pecking order - teorin. Skuldsättningens negativa samband förklaras av utbytesteorin. / It is common for corporations to be financed by their suppliers through trade credits. There are also a lot of international studies regarding the determinants of finance through tradecredit. The aim of this study is to investigate the determinant factors for the use of trade creditin swedish small and medium enterprises (SME). The study aims to investigate the relationship that profit and debt has to trade credits. I also intend to investigate how factors such as age and sizes of the company affect the use of trade credit. The study is made with amultiple linear regression analysis and the dependent variable trade credit is represented byaccounts payable. Regarding the independent variables, profit is represented by return onassets, debt is represented by short term and long term debt, age is a logaritm of thecompanies age and size is a logaritm of the companies turnover. The result shows that there isa relationship between trade credit, profit and debt. In both cases the relationship is significantand negative. This means that if a company is profitable it will receive less trade credit and ifa company has a big share of debt the share of received trade credits will be less. The explanation to the negative relationship regarding profit is the theory of pecking order. Regarding debt the negative relationship can be explanied with the substitution theory.

[pt] O objetivo deste trabalho é verificar qual dentre as teorias de Trade-Off e Pecking Order predomina nos anos de crise financeira para explicar a forma como empresas brasileiras de capital aberto tomam suas decisões de financiamento. No Brasil, quatro crises financeiras relevantes aconteceram no período de 1998 até 2016: as crises de 1999, 2002, 2008 e 2015. A decisão da estrutura de capital das empresas tem implicações no valor de mercado da companhia e seu custo de capital. Por esse motivo, os estudos sobre a estrutura de capital têm se apresentado como um dos temas mais estudados e relevantes na área de finanças corporativas. Dentre as teorias estudadas, existem duas correntes teóricas que discutem como as empresas determinam sua estrutura de capital: a teoria de Trade-Off e a teoria de Pecking Order. Desta forma, inicialmente foram verificadas quebras estruturais no nível de alavancagem das empresas brasileiras de capital aberto nos anos de crises financeiras mencionados e, em seguida, aplicado o modelo de Tong e Green (2005) de regressão múltipla em cross section, a fim de verificar qual teoria melhor explica as decisões de financiamento das empresas nesses anos. / [en] The objective of this study is to verify which of the theories - trade-off or pecking order - prevails in the years of financial crisis to explain how Brazilian publicly held companies make their financing decisions. In Brazil, four major financial crises occurred from 1998 to 2016: the crises of 1999, 2002, 2008 and 2015. A company s decision on its capital structure is important because the composition of its different financing sources has implications for its market value and cost of capital. For this reason, capital structure has been one of the most studied and relevant topics in corporate finance. Among the theories studied, there are two theoretical currents that discuss how companies determine their capital structure: trade-off theory and pecking order theory. Thus, a methodology was initially applied to verify the existence of a structural break in the level of leverage of Brazilian publicly traded companies in those previously mentioned years of financial crises. Later, a model of multiple regression in cross section, based on Tong and Green (2005) was applied, in order to verify which theory best explains the financing decisions of the companies in those years.

As decisões relacionadas à configuração da estrutura de capital das empresas impulsionam as pesquisas há mais de cinqüenta anos. Muito embora o assunto seja recorrente e atual no meio acadêmico, ele se mantém bastante controverso. Neste trabalho são exploradas diretamente duas bases teóricas distintas: a Static Trade off Theory (STT), a partir do modelo proposto por Frank e Goyal (2003) e a Pecking Order Theory (POT), a partir do modelo proposto por Shyam-Sunder e Myers (1999). Os resultados destes testes são comparados aos modelos propostos por Qiu e Smith (2007) e Bahng e Jeong (2012) para analisar a estrutura de endividamento das empresas a níveis diferentes de alavancagem. A amostra selecionada consiste de empresas brasileiras de capital aberto, não-financeiras e não-regulamentadas, listadas na Bolsa de Valores Mobiliários de São Paulo (BM&FBovespa) no período entre 2002 e 2011. Utilizou-se como metodologia as técnicas Regressão Múltipla por meio do método dos Mínimos Quadrados Ordinários (MQO) comparativamente à Regressão Quantílica. Como resultados destacou-se uma velocidade de ajuste à estrutura de capital alvo entre 6% e 14% ao ano, nos teste da teoria trade off. Quanto aos testes da teoria pecking order, constatou-se que as empresas brasileiras se orientam conforme esta teoria na tomada de decisão sobre estrutura de capital, financiando-se em grande parte com capital de terceiros. / Decisions related to the configuration of the capital structure of companies drive research for over fifty years. Although it is recurrent and current in academia, it remains quite controversial. This paper explored directly two different theoretical bases: the Static Trade off Theory (STT), from the model proposed by Frank and Goyal (2003) and the Pecking Order Theory (POT), from the model proposed by Shyam-Sunder and Myers (1999). The results of these tests are compared to the models proposed by Qiu and Smith (2007) and Bahng and Jeong (2012) to analyze the debt structure of firms at different levels of leverage. The sample consists of Brazilian companies traded, non-financial and non-regulated, listed on the Securities Exchange of São Paulo (BM & FBovespa) between 2002 and 2011. It was used as a methodology techniques Multiple Regression by the method of Ordinary Least Squares (OLS) compared to Quantile Regression. The results pointed to a speed of adjustment to target capital structure between 6% and 14% per year, the trade off theory test. As for testing the pecking order theory, it was found that Brazilian companies are oriented according to this theory in decision making on capital structure, financing itself largely with debt capital.

Finansieringsstrategier är betydande delar i företagens uppbyggnad. Pecking order teorin (PO) beskriver den preferensordningen företag har över finansieringsmetoder vid investeringar. Däremot är familjeföretag speciella företag med en stor fientlighet mot externt kapital på grund av risken att tappa kontrollen över företaget. Dessutom finner man betydande incitament till att familjeföretagen har goda relationer med sina leverantörer och kunder vilket möjliggör användandet av bootstrappingstrategier. Vår studie indikerar att PO teorin inte är applicerbar på familjeföretag på grund av ovanstående faktorer. Således skapades en egen preferensordning istället för PO, familjeföretagens pecking order (FPO). Följaktligen är uppsatsens syfte att förklara rangordningen i familjeföretagens finansieringsval vid investeringar. För att undersöka familjeföretagen konstruerades först ett familjeföretagsindex som mätte familjekaraktären i familjeföretagen. Därefter undersöktes den empiriska bärigheten i FPO-modellen på SME företag i Sverige med en enkätundersökning. Utfallen av korrelationstesten genererade flertalet signifikanser mellan familjeföretagsindex och de finansieringsstrategier som FPO-modellen består av. De betydande resultaten efter korrelationstesten var ett negativt samband mellan familjeföretagsindex och hur benägna företagen var att ta in kapital utanför familjen. Det innebär alltså att ju mer familjeföretag man är desto mindre är företaget benäget att ta in externt kapital vilket är den mest betydande implikationen till forskningen. Studien kunde också observera en betydande positiv korrelation mellan familjeföretagsindex då företaget har en huvudägarandel över 50% och deras inställning till att ta in kapital från familjen. Slutligen konstateras pecking order teorin inte verkar passa in på familjeföretagens preferensordning då fler alternativ till finansiering används av familjeföretagen.