This thesis contain three chapters. Default Risk in Corporate Bond Pricing. This chapter provides a model for how the corporate bond default risk influences the systematic risk and an empirical analysis of the systematic and idiosyncratic parts of U.S. corporate bond returns during 2001-2005. The average corporate bond beta is low and positive (0.06). Investment grade bonds have negative betas (between - 0.01 and -0.13) and non-investment grade bonds have positive betas (between 0.11 and 1.48), but both groups have similar within groups systematic risks. When controls for interest rate and liquidity risks are introduced there are still remaining default probabilities, implying that the default risk is in part systematic and in part idiosyncratic.   Returns to Defaulted Corporate Bonds.   In the second chapter short term excess returns in a sample of 279 defaulted US corporate bonds are tested for using multiple regression analysis. There are robust excess returns after controlling for market and liquidity risk. The expected recovery rate during 2001-2006 is estimated to be, on average, four percentage points lower the first month after default than the present value of the recovery rate after nine months. Capital Structure Choices.   The trade-off and pecking order theories are tested using both established tests from the literature and new tests. The main contributions of this chapter are the new tests of financing of operating net assets (for the pecking order theory), the mean reversion tests (for the trade-off theory) and the test of mean reversion and trends. These tests allow for extended conclusions on the validity of the pecking order versus the tradeoff theory. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008 Sammanfattning jämte 3 uppsatser</p>

This paper describes and develops a trade off model of optimal capital structure by Bradley et al. (1984). The model is then tested to examine how changes in corporate tax rates affect the optimal capital structure of firms. Based on theoretical implications of the model, four hypotheses are derived stating that firms’ optimal debt-to-value ratio is (1) negatively related to financial distress costs, (2) negatively related to non-debt tax shields, (3) negatively related to firm volatility and (4) positively related to the corporate tax rate. Based on the results of two regression models applied on 753 Scandinavian and German firms, we find empirical support for hypothesis 1 and 3 while we find no empirical support for hypothesis 2 and 4. These results can be explained by problematic empirical proxies and in the light of the pecking-order theory.

Inom kontexten medelstora svenska icke-finansiella företag är syftet med denna uppsats att undersöka hur sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad och företagens sannolikheter för konkurs ser ut genom att tillämpa Byströms Distance to Default (DD). Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställningar: (1) Hur ser företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för konkurs ut kvantifierade med Byströms DD? (2) Kan företagen öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs kvantifierat med Byströms DD? En empirisk metod utvecklas för att beräkna företagens skuldsättningsgrad, företagens sannolikhet för konkurs och för att öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs. Indelning av företagen sker på sektornivå. Om uppsatsens frågeställningar kan följande slutsatser dras: (1) företagens skuldsättningsgrad är olika beroende på sektortillhörighet och förändringar i marknadsvärdet av företagens tillgångar och förändringar i volatiliteten av marknadsvärdet av företagens tillgångar har en tydlig påverkan på företagens sannolikhet för konkurs (2) två av sektorerna (i.e. Informationsteknik och Sjukvård) kan öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt förändra sannolikheten för konkurs. Tre av sektorerna (i.e. Industrivaror och tjänster, Material och Sällanköpsvaror och tjänster) uppvisar högre skuldsättningsgrader och en tänkbar förklaring är att företagen kortsiktigt avviker från företagens långsiktiga skuldsättningsgrad. När företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för konkurs kvantifieras med Byströms DD uppvisar företag med hög skuldsättningsgrad en högre sannolikhet för konkurs – i enlighet med Trade-Off Theory.

本篇論文探討亞太地區債券市場中是否存在著擇時行為，以此區域中三個經濟區為代表—澳洲、新加坡及香港，透過分析此區域2000~2009期間的絕對利率、相對利率與絕對債券發行量、相對債券發行量間之關係，以及進一步控制影響企業債券發行之因素，包括市場的成長機會、再融資及企業特性等，最後，實證結果指出亞太地區之債券市場並無擇時行為之存在，且其融資行為較傾向支持靜態抵換理論，亦即亞太企業進行舉債融資時較可能同時考慮舉債所帶來的正面及負面效果，因此有一最適資本結構存在的可能。 / The purpose of this thesis is to test whether there is market timing behavior existing in Asia-pacific bond market. Using the data during 2000~2009 in three representative places, including Australia, Hong Kong and Singapore, we compare both the absolute and relative interest rate to both the absolute and relative amount of debt issue. In addition, we further control the factors that affect the debt issue of firms, including the market growth opportunities, refinancing and the characteristics of firms. Finally, we find there is no market timing behavior in Asia-pacific bond market. Besides, firms’ financing behavior in Asia-pacific are better explained by the trade-off theory, which means it is possible that there is a optimal capital structure for each firm.

This study examines the divide between finance theory and practice by analysing the significance of the determinants of capital structure choice among 123 listed firms on the JSE, to determine whether these firms follow the trade-off theory or the pecking-order theory. Data obtained from McGregor’s Bureau of Financial Analysis database was analysed using standard multiple regressions, stepwise regressions and ANOVA techniques to test for financing behaviour. The results indicated that the trade-off model has both cross-sectional and time-series explanatory power for explaining the financing behaviour, while tests on the pecking-order model were weak. The results further revealed a significant positive correlation between debt financing and financial distress, and a significant negative correlation between debt financing and the collateral value of assets during the period under study (1995-2005). These findings suggest a divergence between finance theory and practice for JSE listed firms and manifest conflicting ideologies between finance practices of developed and developing economies. / Business management / M. Com. (Business Management )

Sammanfattning Titel: Har ett företags utdelningspolicy någon betydelse?   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.   Författare: Pontus Kindlund och Andreas Wallgren   Handledare: Catherine Lions   Datum: 2018–01   Syfte: Tidigare forskning undersöker oftast utdelningspolicyns betydelse för investerarna. Därför har vi valt att se det från företagens perspektiv genom att undersöka hur ett företags utdelningspolicy påverkar företagets genomsnittliga kapitalkostnad.   Metod: Studien har en kvantitativ metod med hypotesprövningar och en deduktiv ansats där datan är inhämtad från Thompson Reuters Datastream. Regressionsanalyser har sedan utförts för att studera sambandet mellan företagens utdelningspolicy och företagens genomsnittliga kapitalkostnader.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det inte finns några omfattande samband mellan företagens utdelningspolicy och företagens genomsnittliga kapitalkostnader. Vår studie är därför i linje med studien från Modigliani och Miller (1961) angående utdelningspolicyns irrelevans.   Examensarbetets bidrag: Studiens resultat bidrar med kunskap som kan vara till nytta för företagsledningar som utarbetar företagens utdelningspolicy, eftersom oavsett val av utdelningspolicy kan det inte förväntas ha en signifikant påverkan på företagens genomsnittliga kapitalkostnad.   Förslag till fortsatt forskning: Då vår studie inte har tagit hänsyn till företagens investeringsmöjligheter så kvarstår det att även ta hänsyn till detta för att undersöka utdelningspolicyns påverkan på den genomsnittliga kapitalkostnaden.   Nyckelord: Utdelningspolicy, Genomsnittlig kapitalkostnad, Signalteori, Utdelningspolicyns irrelevans, Trade-off-teori / Abstract Title: Does a company’s dividend policy matter?   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.   Author: Pontus Kindlund and Andreas Wallgren   Supervisor: Catherine Lions   Date: 2018–01   Aim: Previous research usually explores the importance of the dividend policy for investors. Therefore, we have chosen to see it from the corporate perspective by investigating how a company's dividend policy affects the company's weighted average cost of capital.   Method: The study has a deductive approach and a quantitative method of hypothesis testing and where the data is obtained from Thompson Reuters Datastream. Regression analysis has then been conducted to study the relationship between the dividend policy and the companies’ weighted average cost of capital.   Result &amp; Conclusions: The study's results show that there is no general correlation between the company's dividend policy and the company's weighted average cost of capital. Our study is in line with the study by Modigliani and Miller (1961) regarding the irrelevance of the dividend policy.   Contribution of the thesis: The results of the study contribute to creating knowledge that may be useful to business executives who prepare the company's dividend policy, since any choice of dividend policy should not be expected to have a significant impact on the weighted average cost of capital.   Suggestions for future research: As our study has not taken into account the companies' investment opportunities, it remains to take this into consideration to investigate the impact of the dividend policy on the weighted average cost of capital.   Key words: Dividend policy, Weighted average cost of capital, Signaling theory, The irrelevance of a dividend policy, Trade-off theory

The aim of this thesis is to perform an analysis of capital structure of joint stock companies based in the Czech Republic. The first part of the thesis introduces modern theories and main determinants of capital structure. Further it stakes out basic models used for testing the validity of mentioned theories and the methodology used. The second part of the thesis focuses on practical results of the analysis. The first chapter summarises descriptive analysis of the passive structure, the level of leverage, the composition of equity and liabilities of the joint stock companies. These ratios are judged mainly according to industry classification and the type of ownership. In the next step, the relationship between leverage and profitability is closely explored since it is thought to be one of the main determinants. In the last chapter, the models are applied to the sample of Czech companies with the effort to judge the validity of capital structure theories and to evaluate the effect of determinants on capital structure.

Problematika výběru kapitálové struktury byla a stále je často diskutována akademickou obcí již přes půl století a stále ještě nebylo dosaženo jednoznačného souladu, která teorie kapitálu a jaké determinanty ovlivňují kapitálovou strukturu. Modligliani a Miller (1958) zformulovali moderní teorii kapitálové struktury. Tvrdí, že pokud jsou splněny přísné podmínky, kapitálová struktura je irelevantní pro hodnotu společnosti. Avšak pokud nějaké předpoklady nejsou naplněny, kapitálová struktura se stává významná. Nyní, dvě hlavní teorie kapitálové struktury převládají – teorie hierarchického pořádku a trade-off teorie. Teorie hierarchického pořádku je vysvětlena informační asymetrií mezi manažery a ostatními lidmi. Toto způsobuje rozdílné ocenění vydaných cenných papírů danými skupinami lidí. Proto společnosti preferují vydat cenné papíry nejméně citlivé na dostupné informace. Pokud potřebují volné finance, nejdříve použijí vnitřní zdroje, následně dluh a jako poslední možností je vydání nového vlastního kapitálu. Trade-off teorie řeší rovnováhu mezi daňovým štítem dluhu a náklady finanční tísně. Důsledkem tohoto substitučního vztahu je optimální kapitálová struktura, kterou by se společnosti měly snažit získat a dále udržet. Mnoho výzkumu týkající se výběru kapitálové struktury již bylo provedeno a jeho výsledky jsou stále neurčité. Protože mnoho článků stále nabízí bezvýsledné závěry a jejich výsledky se liší v rámci zemí a skrz časové období, cílem mé práce je prozkoumat kapitálovou strukturu a determinanty kapitálové struktury v rámci Višegrádských zemí v období od 2002 do 2007. Hlavním přínosem této práce je prozkoumat data, která ještě nebyla před tím prozkoumána. Důvod, proč tomu tak je, může být obtížnost v získávání a zpracování dat. Již mnoho článků bylo napsáno o kapitálové struktuře, ale mnohé měly nedostatky. První výhodou mé práce je, že zkontroluji veškeré předpoklady mé analýzy. Znázorňuji, že heteroskedasticita a autokorelace jsou občas přítomny a snažím se je odstranit. Tímto se vyhnu zkresleným výsledkům. Další výhodou mého výzkumu je, že používám relativně velké množství vysvětlujících proměnných. Mnozí autoři záměrně vynechávají proměnné jako likvidita, růstové příležitosti nebo volatilitu tržeb (obchodní risk). Navíc používám tři druhy dluhů jako vysvětlované proměnné – celkový, dlouhodobý a krátkodobý, které nejsou také běžně používané. Dále používám dynamický vztah v zadluženosti, jelikož současná zadluženost může záviset na minulosti z důvodu setrvání nebo pouze částečnému přizpůsobení. Schopnost tohoto docílit je unikátní pro panelová data, která používám v této práci. Výsledkem je, že zadluženost má paměť a závisí na zadluženosti z minulých let. Hlavní závěry mohou být rozděleny do dvou skupin. Do první skupiny patří výsledky regrese z České republiky a Polska a druhé z Maďarska a Slovenska. Výsledky z první skupiny ukazují pozitivní vztah mezi zadlužeností českých a maďarských společností a tempem růstu společností a nedaňovým štítem, který je použit jako náhrada za daňový štít. Zatímco ziskovost, likvidita, struktura aktiv, obchodní riziko a velikost firmy je negativně korelována s dluhem. Tyto závěry podporují teorii hierarchického pořádku. Na druhou stranu, výsledky z Maďarska a Slovenska podporují trade-off teorii. V této druhé skupině struktura aktiv, ziskovost, velikost firmy je kladně korelována se zadlužeností, zatímco zbylé proměnné ukazují zápornou korelaci.

This thesis investigates the relationship between sustainability performance and capital structure, measured using the ESG (environmental, social and governance) rating and the debt ratio. In the pursuit of analysing the relationship between the ESG rating and the debt ratio, this study investigates publicly listed companies within the EU/EEA due to its mutual legislative framework on sustainable finance. This research has the intention of shedding light upon if a company can use sustainability ratings to alter their optimal debt levels, operate at higher efficiency with access to cheaper capital, and help the manager maximize firm value. This could help them in decision making processes of financing their business through receiving a better understanding of how the ESG rating affects the capital structure. This knowledge would allow management to better understand how the investments necessary in acquiring the ESG rating affect firm value as well as how they affect the dynamics of financing the firm. This is a deductive and quantitative research based on secondary data, gathered using Thomson Reuters (Eikon) database. Furthermore, this research is a cross-sectional study analysing companies in year 2019. No clear relationship between the two concepts has been found, arriving at the conclusion that the optimal capital structure is not influenced by sustainability initiatives. However, sustainability initiatives should always be encouraged since these generate other beneficial effects. Finally, this research contributes to the current field of knowledge on the topic through analysing the results using the Trade-off Theory, Pecking Order Theory, Agency Theory, Legitimacy Theory and Stakeholder Theory. The results are somewhat aligned with the Trade-off Theory of capital structure and the Pecking Order Theory as well as other more traditional financial theories. One can conclude that sustainability performance is not of importance when it comes to the firm's ability to raise capital or the firm’s capital structure. This tells us that there is still a long way to go and that action needs to be taken before sustainability becomes an essential and well-integrated factor considered in investment decisions. The results may be undesirable, but they also give a fair picture of the financial sector’s priorities as of now and highlight the need for sustainable objectives to align with financial profitability.

A company's need for an effective and suitable corporate strategy is higher than ever due tofierce and increasing competition in the current business landscape. In order for companies tofinance their chosen corporate strategy, as for instance conduct investments for growth, theyneed proper funding. Moreover, the capital structure defines and outlines a company’s availablemix of debt and equity. Financial theories and studies further conclude that it is paramount forcompanies to understand the relationship between the corporate strategy and the capital structurein order to remain competitive. However, the current amount of empirical studies that have beenconducted in this area is very limited. Therefore, this study has analysed and examined therelationship between the corporate strategy and the capital structure for small and medium-sizedenterprises (SMEs) in the Swedish manufacturing industry. Indeed, the purpose of the study is toexamine this relationship. The study has been executed by conducting five case studies where five different SMEs in theSwedish manufacturing industry have been analysed. The companies represent both familyownership as well as ownerships via external investors. The five case studies consisted of semistructuredinterviews with the CEO of each firm. A questionnaire was also provided to the fiverespondents, which enhanced the possibility to benchmark the results from the companies. The results of the study indicate that the relationship between the corporate strategy and thecapital structure differs depending on a company’s type of ownership. In conclusion, forexternally owned companies (e.g. owned by private equity companies), the corporate strategytends to drive the choice of capital structure. On the other hand, for companies owned by thefounding families, the relationship seems to be inverted where the capital structure rather drivesthe choice of corporate strategy. / Ett företags behov av en effektiv och passande företagsstrategi är högre än någonsin på grund avhård och ökande konkurrens på den nuvarande marknaden. För att ett företag skall kunnafinansiera sin valda företagsstrategi, som exempelvis att genomföra investeringar för tillväxt,krävs det en väl avvägd finansiering. Vidare definierar och beskriver kapitalstrukturen ettföretags tillgänglighet gällande dess mix av skulder och eget kapital. Samtidigt visar finansiellteori och studier på området att det är av största vikt för företag att de förstår sambandet mellandess företagsstrategi och kapitalstruktur för att de skall kunna förbli konkurrenskraftiga. Dock ärantalet studier som är gjorda på området mycket begränsade. Således har denna studie analyseratoch undersökt sambandet mellan företagsstrategin och kapitalstrukturen för små och medelstoraföretag (SMEs) inom den svenska tillverkningsindustrin. Studien har utförts genom att genomföra fem fallstudier där fem olika små och medelstoraföretag inom den svenska tillverkningsindustrin har analyserats. Företagen representerar bådefamiljeägda företag samt företag ägda av externa investerare. De fem fallstudierna bestod avsemistrukturerade intervjuer med VDn för respektive bolag. Ett frågeformulär distribueradesockså till de fem respondenterna för att kunna möjliggöra en jämförelse av resultaten från bolagen. Resultaten av studien indikerar att sambandet mellan företagsstrategin och kapitalstrukturenvarierar beroende på typ av ägarskap av ett bolag. Sammanfattningsvis så tenderar valet avföretagsstrategi att driva valet av kapitalstruktur för bolag ägda av externa investerare(exempelvis bolag ägda av private equity-företag). Å andra sidan tenderar förhållandet snararevara inverterat för företag ägda av sina grundarfamiljer, där kapitalstrukturen snarare driver valetav företagsstrategi.