Bakgrund och problematisering: Företag inom techbranschen har fått allt större uppmärksamhet för att de driver samhället i form av utveckling och innovation. För att kunna producera innovativa produkter är det viktigt att företag har tillräckligt med kapital där kapitalstrukturen är en viktig pusselbit för att kunna kapitalisera möjligheter. Samtidigt står fortfarande många av företagen i en tidig fas vilket i många fall gör att företagen inte går med vinst. Problemet uppstår i att många av dessa företag inte har tillgång till tillräckligt kapital. Det blir därmed av intresse för att se hur dessa företag resonerar kring kapitalstrukturen under ekonomisk osäkerhet för att dels inte gå i konkurs, dels se till att investera för att få fram produkter.   Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen och nyansera om hur val av finansiering görs i växande svenska SME i techbranschen, identifiera och analysera vad som påverkar företagens val av kapitalstruktur och om tider med hög osäkerhet påverkar finansiella beslut i techföretag.    Metod: Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ ansats som även tillämpade en förklarande flerfallsstudie. Referensramen hämtades i huvudsak från litteratur och vetenskapliga artiklar. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilket transkriberades och analyserades genom ett tematiskt angreppssätt. Studien tog även hänsyn till kvalitetskriterier för att säkerställa god kvalité samt etiska aspekter.    Slutsats: Investerat kapital från ägare i tidigt skede och externt kapital från aktiemarknaden var viktiga pjäser för att hålla i gång företaget samtidigt som man kunde fortsätta med produktutveckling. De flesta företag som fortsatt var i ett tidigt stadie hade inga möjligheter till banklån vilket gör att man förlitar sig på tillskjutet ägarkapital. Företag som hade kommit längre i sin utveckling förklarade däremot att det finns möjlighet att få lån via bland annat kreditinstitutionen ALMI och väljer även att förlita sig på återinvesterad vinst. Företagens beteende kunde främst förklaras av avsaknaden för kapital, att tillväxt var en viktig aspekt i företagen och att ledning och styrelsen spelar en viktig roll vid utformandet av kapitalstruktur. Det konstaterades även att ekonomisk osäkerhet inte påverkar företagens tillvägagångssätt då man i många fall har strategier/planer för hur man vill att framtiden ska gestalta sig.

For a significant amount of time, companies have relied on both external and internal capital to finance their operations. In this process, prioritization plays a pivotal role. When facing difficulties for internal capital, companies opt to seek external capital in terms of debt financing. Consequently, companies must thoroughly consider the formation of their capital structure. This study focuses on inspecting the capital structure of residential rental companies and commercial rental companies, as the volatility significantly differs, with residential rental companies having the upper hand. The economic situation influences the company's capital structure, with a downturn in the economy leading to increased debt levels. Hence, the aim of this study is to compare the impact of low and high economic cycles on the capital structure of residential rental companies and commercial rental companies in Sweden. Moreover, the study seeks to explore the various factors that affect the formation of their individual capital structure. Using a quantitative methodology with a deductive approach while also using the database Business Retriever, this study takes advantage of annual reports as the primary source of data collection. The study found that the economic situation affects capital structure for both types of companies, whereas commercial rental companies had a higher debt ratio under 2008 and 2017. The results show that profitability had the most significant impact on dependent variable debt ratio, although only in 2017 for commercial rental companies. Likewise, the company's size also had an effect, with the difference that the value was too low to be seen as significant. The other variables did not show to be statistically significant. Based on the study, residential rental companies are regarded as more stable due to its less volatile in revenues. Thus, making it a safe haven for investors compared to commercial rental companies. The conclusion from the study implies that both trade-off theory and the pecking order theory align with the results, with pecking order theory the more dominating. This is consistent with prior research, which is in the discussion section along with suggestions for future research. / Under en väldigt lång tid har företag använt sig av externt samt internt kapital för att finansiera bolagen vid denna process är prioritering av stor vikt. Vid brist av internt kapital väljer företagen att vända sig till externt kapital, i form av skuldsättning. Detta leder till att företagen måste överväga hur kapitalstrukturen ska formas. Denna studie riktar sig mot att undersöka bostadshyresbolag och lokalhyresbolag skuldsättningsgrad med anledning av att volatiliteten skiljer sig markant med en fördel för bostadshyresbolagen. Konjunkturläget påverkar företags skuldsättningsgrad där en lågkonjunktur ökar skuldsättningsgraden. Studiens syfte är därav att jämföra hur kapitalstrukturen påverkar bostadshyresbolag och lokalhyresbolag av en låg- respektive högkonjunktur i Sverige. I samband med detta undersöks även vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Denna studie använder sig av en kvantitativ metod med deduktiv ansats och där databasen Business Retriever används för datainsamlingen. Resultatet visar att konjunkturläget påverkar kapitalstrukturen för företag för båda bolagsformerna, där lokalhyresbolagen hade en högre skuldsättning både 2008 och 2017 jämfört med bostadhyresbolag, utifrån medelvärde. Studien visar att variabeln lönsamhet hade störst påverkan på den beroende variabeln skuldsättning under endast 2017 för lokalhyresbolag. Storlek likaså, men värdet var alldeles för lågt för att förkasta. Resterande variabler fann sig inte vara ett signifikant samband. Utifrån studien kan bostadsmarknaden anses vara mer stabil då intäkterna är mindre volatila och kan därmed ses som ett safe haven för investerare, jämfört med lokalhyresbolag. Slutsatserna för studien visar att trade-off teorin samt pecking order teorin går i enlighet med studiens resultat, där teorin pecking order teorin var mer dominerande i resultatet. Detta går även i linje med tidigare forskning vilket bland annat diskuteras i diskussionen med förslag till framtida forskning.

The real estate sector is a capital-intensive industry, where the combination of debt and equity is used to finance the property investment. Companies tend to increase the loan-to-value ratio, to use financial leverage. However due to banks being more restrictive with their lending as well as having different ways of assessing risk in different property companies, there is a belief that the loan-to-value ratio is affected by the property segment distribution in a company. Based on previous research, there are many factors that could affect the loan-to-value (LTV) in a company such as size, profitability, revenue growth and cost of debt. This paper aims to examine these factors, as well as the operational risk that might be visible in the property segment distribution. The study was done through using a quantitative approach by investigating the largest real estate companies in each Swedish municipality. 614 Swedish real estate companies were investigated and pooled into an OLS regression model. Based on the regression, there is enough evidence in this paper that shows that factors such as size, profitability, revenue growth and cost of debt all have significant impact on the LTV. Furthermore, no general conclusion regarding the relationship between property segment distribution and LTV was found in this paper. Although, there is evidence that residentials- and small house units affect the LTV positively while industrial units affect the LTV negatively. / Fastighetssektorn är en kapitalintensiv bransch där kombinationen av skuld och eget kapital används för att finansiera fastighetsinvesteringar. Företag tenderar att öka belåningsgraden för att använda finansiell hävstång. Däremot på grund av att bankerna på senare år blivit mer restriktiva med sin utlåning och att de har olika sätt att bedöma risker på i olika fastighetsbolag, finn fog att förutsätta att belåningsgraden påverkas av fördelningen av fastighetssegment i ett företag. Baserat på tidigare forskning finns det många faktorer som kan påverka belåningsgraden (LTV) i ett företag, såsom storlek, lönsamhet, intäktsökning och kostnad för lånat kapital. Denna uppsats syftar till att undersöka dessa faktorer samt den operativa risk som kan synliggöras i fördelningen av fastighetssegment. Studien gjordes via ett kvantitativt tillvägagångssätt genom att undersöka de största fastighetsbolagen i alla Sveriges kommuner. 614 svenska fastighetsbolag undersöktes och analyserades i en OLS- regressionsmodell. Baserat på regressionen finns det tillräckligt med bevis i denna uppsats på att faktorer som storlek, lönsamhet, inkomsttillväxt och kostnad för lånat kapital har en betydande inverkan på LTV. Vidare hittades ingen allmän slutsats angående sambandet mellan fördelning av fastighetssegment och LTV i denna uppsats. Det finns dock bevis för att bostäder och småhusenheter påverkar LTV positivt medan industriella enheter påverkar LTV negativt.

S’appuyant sur les théories du financement hiérarchique et du compromis, cette recherche se donne pour objectif de tester empiriquement la relation structure financière-institution. Ces deux notions partagent des caractéristiques communes favorisant leur association conceptuelle à travers le ratio d’endettement cible spécifiquement via le comportement de conservatisme financier des entreprises. Cela ouvre de nouvelles possibilités d’analyses de ladite relation, notamment, en mobilisant le néo-institutionnalisme. Un échantillon de 204 entreprises françaises cotées à la bourse de Paris, ayant des données complètes entre 1999 et 2007, a servi à entreprendre le volet empirique de l’étude. Les principaux résultats indiquent que l’ensemble des déterminants traditionnels de la structure financière, à l’exception de la taille, joue un rôle important dans la politique de financement de ces entreprises. Le niveau de corruption et la liquidité du marché boursier français (variables institutionnelles juridico-financières) n’influencent pas le choix du niveau d’endettement, mais jouent plutôt un rôle significatif dans le choix de la maturité de la dette. Par ailleurs, la structure financière de ces entreprises converge lentement mais sûrement vers son niveau cible. / Based on the pecking order and trade-off theories, this research aims to test empirically the relationship between corporate capital structure and institution. Both concepts share common characteristics fostering their conceptual association through the target debt ratio specifically via corporate behavior of financial conservatism. This opens new possibilities for analysis of that relationship, in particular, by mobilizing the new institutionalism framework. A sample of 204 French companies listed on the Paris stock exchange, with complete data between 1999 and 2007, was used to undertake the empirical part of the study. The main results indicate that all the traditional determinants of capital structure, except the size, play an important role in the financing policy of these companies. The level of corruption and the French stock market liquidity (legal and financial institutional variables) do not influence the choice of debt level, but rather play a significant role in the choice of debt maturity. In addition, the financial structure of these companies converges slowly but surely toward its target level.

Le financement à court terme est le parent pauvre de la théorie financière. Pourtant, les moyennes entreprises françaises utilisent fortement ce financement. Ce travail a pour objectif d’analyser les déterminants du financement à court terme pour ces entreprises. La première partie vise à établir une revue de littérature des théories permettant d’expliquer l’utilisation du financement à court terme. La deuxième partie vient tester empiriquement ces théories sur deux échantillons, à savoir 201 entreprises familiales et 1 453 entreprises managériales. Il s’agit, d’une part, de caractériser les moyennes entreprises non cotées et d’autres part, de mettre en évidence les déterminants à l’utilisation de financement à court terme. Les principaux résultats indiquent que le financement à court terme est un outil de gestion au service de la moyenne entreprise. Il peut aussi assumer deux rôles, un compensatoire et/ou un de trésorerie passive. Par ailleurs, on met en évidence que les entreprises managériales et familiales exploitent différemment le financement à court terme. / Short-term financing is forgotten by theory of corporate finance. However, French medium-sized firms use a lot this source of funding. The objective of this thesis is to analyze the determinants of short-term financing for these firms. The first part aims to establish a literature review of theories to explain the use of short-term financing. The second part empirically checks these theories on two samples, specifically 201 family businesses and 1,453 managerial firms. On the one hand, it is a question of characterizing the unlisted medium-sized enterprises and on the other hand, highlighting the determinants of the use of short-term financing. The primary results indicate that short-term financing is a management tool for the medium-sized enterprise. It can also have two functions, one compensatory and / or one passive cash. Furthermore, it brings out that managerial and family businesses exploit short-term financing differently.

La décision de détention d’actifs liquides par les entreprises a fait l’objet de rares recherches. Pourtant,les entreprises françaises détiennent des niveaux importants de liquidités parmi leurs actifs. Ce travailvise à étudier théoriquement et empiriquement les motivations et les conséquences de la décision dedétention d’actifs liquides par les entreprises.La première partie de la thèse a pour objectif d’établir un état de l’art des théories explicatives ducomportement accumulateur de liquidités des entreprises. La deuxième partie cherche à testerempiriquement ces théories sur un échantillon de 202 entreprises françaises cotées au SBF 250. Il s’agit,d’un côté, de vérifier s’il existe un niveau optimal d’actifs liquides, de présenter les différents avantageset inconvénients de la détention de liquidités et de déterminer quels facteurs intrinsèques (financiers etorganisationnels) et macro-économiques influencent le niveau de liquidités, et d’un autre côté, d’estimerl’impact des actifs liquides sur l’investissement, la performance économique et financière ainsi que surla valeur de marché de l’entreprise. Le traitement de ces deux questions est articulé autour de l’étudedes rôles modérateurs des contraintes de financement, de la gouvernance d’entreprise et des conditionsmacroéconomiques. / The topic of corporate cash holdings has received relatively little attention from the academicresearchers. Yet, French firms hold significant cash reserves. This research aims to investigate,theoretically and empirically, the motivations and implications of the decision to hold cash.The first part of the thesis aims to provide a state of the art of the theories explaining corporate cashholding behavior. The second part seeks to empirically test these theories on a sample of 202 Frenchcompanies listed on the SBF 250. We first test the existence of an optimal level of liquid assets. Wesubsequently explore the advantages and disadvantages of holding cash before we examine the specific(financial and organizational) and macro-economic determinants of corporate cash levels. Finally, weestimate the impact of liquid assets on firms’ investment, performance and value and then we analyzethe moderating roles of financial constraints, corporate governance and macroeconomic conditions.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera det statistiska signifikanta sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap. Det görs under tidsperioden före samt under Covid-19 och studien använder sig av ett antal variabler för att kunna analysera ett potentiellt samband över en femårsperiod. Uppsatsen undersöker även om det eventuella sambandet ändras av Covid-19 pandemin. Studien har utgått ifrån en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att ge svar på forskningsfrågan har paneldata regressioner genomförts på 30 bolag noterade på OMXS Large Cap för perioderna 2017-2019 och 2020-2021. Studien kommer fram till att det finns statistiskt signifikanta samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet avseende vissa variabler samtidigt som studien finner att det inte finns samband för vissa andra variabler. Resultaten visar på både negativa och neutrala samband och slutsatsen att hög skuldsättningsgrad har en negativ effekt på lönsamhet dras, vilket stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet. Sambanden som hittades visade sig ändras mellan perioden innan och under Covid-19 / The purpose of this study is to investigate the statistically significant relationship between capital structure and profitability for companies listed on OMXS Large Cap. This is done in connection with Covid-19 and the study uses a number of variables to analyze a potential relationship over a five-year period. The study  further examines if the possible relationship is affected by Covid-19. The study has been based on a quantitative method with a deductive approach. In order to answer the purpose of the study, the authors have carried out panel data regressions on 30 companies listed on OMXS Large Cap for the periods 2017-2019 and 2020-2021. The study finds that there exists statistically significant relationships between capital structure and profitability for some of the variables, whilst other variables show no significance. The results show both negative and neutral relations and the conclusion that a higher debt ratio has a negative effect on profitability is drawn, showing the same result as previous research. The results also show that the relationships differ from before the pandemic period to under.