This study has strived to explore how capital structure in Swedish corporations has been affected by the COVID-19 pandemic. The study has employed both a panel regression with fixed and random effects estimation as well as a dynamic panel regression with Arellano-Bond estimators. The model utilizes common and appropriate capital structure determinants to investigate how leverage has changed between a pre-crisis and crisis sample. Even though the results have proven to be relatively scattered they have indicated that corporate leverage has increased in the crisis period. Furthermore, this study examined how corporate size (market capitalization) and industry has impacted the capital structure. The results suggest that industries such as consumer goods and services have experienced a higher degree of influence in comparison to industries such as healthcare. The evidence also suggests several significant relationships such as between tangibility and leverage as well as an overall general inclination towards the Pecking-Order Theory. Additionally, the rate of adjustment of the corporate leverage prior to the crisis was comparable to that of the 2007/08 financial crisis, but did ultimately not undergo a dramatic change similar to the financial crisis found in previous research. / Denna studie ämnade att undersöka och utvärdera hur kapitalstrukturen i Svenska bolag har påverkats av COVID-19 pandemin. Studien har tillämpat en panelregression med både fixed och random effects, samt en dynamisk panelregression med den applicerbara Arellano-Bond skattnings estimatorn. Modellerna använder sig av vedertagna och lämpliga variabler för att härleda hur belåningsgraden har utvecklats mellan period före pandemin samt under pandemin. Även om resultaten har varit relativt spridda har de ändå indikerat att belåningsgraden har ökat under pandemin. Utöver detta har studien undersökt hur belåningsgraden har påverkats som en funktion av bolagsstorlek   (baserat på börsvärde) samt den industri som bolaget verksam i. Resultaten tyder på att industrier som konsumtionsvaror och tjänster (consumer goods and services) har påvisat en större påverkan jämfört med industrier som sjukvård. Resultaten finner att variabeln tangibility har en stor del signifikanta värden och att den finner stöd hos den så kallade Pecking-Order teorin. Studien har även kommit fram till att anpassningshastigheten av belåningsgraden innan krisen var jämförbar med samma värde innan finanskrisen 2007/08, dock förblev anpassningshastigheten relativt oförändrad av pandemin i jämförelse till finanskrisen.

This study investigates the effect of leverage on stock returns on Swedishlisted firms (Large and Mid-cap). Stock returns have been calculated, andleverage ratios have been collected through Datastream. The results contradictfundamental theories on capital structure. According to the fundamentaltheories there should be a positive relationship, but the result of this studysuggests that the relationship is negative.

The choice of a corporation’s capital structure is a complex process determined by several factors. The academia and the business industry have both been enamored with finding the determinants of capital structure, as there has been evidence that the profitability of firms is influenced by financing decisions. Nevertheless, the determinants are so far inconclusive. Moreover, they are dependent on both internal and external factors. However, previous research has generally focused solely on internal or external factors. Therefore, this thesis aims to capture a combination of firm-specific factors and macroeconomic variables affecting capital structure decisions. We focus on Swedish firms listed on Nasdaq OMX. To investigate which internal and external factors affect the capital structure, an unbalanced fixed effects data multiple linear regression was performed. The regression tested several hypotheses derived from previous studies, where the trade-off theory and the pecking order theory were used as a base. Our results indicate that for internal factors, the pecking order theory is superior at explaining financial decisions in Swedish companies compared to the trade-off theory. When it comes to external factors, the pecking order theory provides a more accurate framework. However, it should be noted that the results are not unambiguous. The ambiguity of the results suggests one very important conclusion. Neither of these two theories have the capability to fully explain how firms decide their capital structure. Each model contributes with some pieces of the puzzle, but both contain limitations.

Entrepremeurship and what impact entrepreneurs have on the development of a country's society is a well-discussed subject today. During the recent years, entrepreneurs have been characterized as a country's futrue growth since ther are of utmost importance in terms of both innovation, employment and competition. However, one of the main constraints for entrepreneurs today is to gain access to external capital in the initial phase of their business.Therefore, our thesis will highlight the various financing options the entrepreneurs have in the start-up phase and why they choose a particular funding method for their start-up in the first financing round. The focus will be on entrepreneurs within the technological industry and the Swedish market. Moreover, our thesis is based on a qualitative study which includes interviews with six different start-ups in order to analyse how they have financed the start-up of their business and which funding method they prefer and why. A conclusion has been drawn from our study that internal financing is preferred over external which is in line with one of our financing principles that we have used for this study. Our thesis is expected to contribute with a deeper understanding of the entrepreneur's perspective in matters of financing with focus on the tech industry, which we consider as an extra important industry for global development. / Entreprenörskap och vilken inverkan entreprenörer har på utvecklingen av ett lands samhälle är ett väl diskuterat ämne idag. Under de senaste åren har entreprenörer karakteriserats som ett lands framtida tillväxt eftersom de är av yttersta vikt för både innovation, sysselsättning och konkurrens. En av de största begränsningarna för entreprenörer idag är dock att få tillgång till externt kapital i den inledande fasen av dess verksamhet. Vår avhandling kommer därför att lyfta fram de olika finansieringsalternativ som entreprenörerna har i deras uppstartsfas och varför de väljer en särskild finansieringsmetod för deras verksamhet. Fokus kommer vara på den första finansieringsrundan samt på entreprenörer inom den tekniska industrin och inom den svenska marknaden. Vår uppsats kommer även att vara baserad på en kvalitativ studie som innehåller intervjuer med sex olika nystartade företag för att kunna analysera hur de har finansierat sin verksamhet i uppstartsfasen samt vilken finansieringsmetod de föredrag och varför. Från vår studie har vi dragit slutsatsen att intern finansiering är något som respondenterna föredrar överextern finansiering. Detta ligger i linje med en av åra finansieringsprinciper som vi har använt för denna studie. Vår avhandling förväntas bidra med en djupare förståelse av entreprenörens perspektiv rörande finansieringsfrågor med fokus på teknikindustrin, vilket vi anser vara en extra viktig industri för den globala utvecklingen.

Forskningsområdet kring kapitalstruktur är i stort inte enhetlig kring förklarandepåverkningsfaktorer. Fastighetssektorn är av stor vikt för Sveriges finansiella system, dock är området kring fastighetsbolags kapitalstruktur mindre utforskat, särskilt i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur de företagsspecifika karaktäristiska variablerna lönsamhet, tillväxt, storlek och materiella tillgångar påverkar fastighetsbolagens kapitalstruktur mellanräkenskapsåren 2016 och 2020. För att analysera faktorernas påverkan på företagens skuldsättning används multipel regressionsanalys med data från 25 fastighetsbolag noterade på stockholmsbörsen. Regressionsanalysen finner ett signifikant positivt samband mellanlönsamhet och soliditet, vilket är i linje med tidigare forskning och stödjer pecking order theory. Analysen visar vidare ett svagt negativt signifikant samband mellan materiella tillgångar och soliditet, som är i linje med viss tidigare forskning och stödjer trade-off theory.

This study examines the divide between finance theory and practice by analysing the significance of the determinants of capital structure choice among 123 listed firms on the JSE, to determine whether these firms follow the trade-off theory or the pecking-order theory. Data obtained from McGregor’s Bureau of Financial Analysis database was analysed using standard multiple regressions, stepwise regressions and ANOVA techniques to test for financing behaviour. The results indicated that the trade-off model has both cross-sectional and time-series explanatory power for explaining the financing behaviour, while tests on the pecking-order model were weak. The results further revealed a significant positive correlation between debt financing and financial distress, and a significant negative correlation between debt financing and the collateral value of assets during the period under study (1995-2005). These findings suggest a divergence between finance theory and practice for JSE listed firms and manifest conflicting ideologies between finance practices of developed and developing economies. / Business management / M. Com. (Business Management )

Inledning: Modigliani och Miller-teoremet betraktas som en milstolpe och ett paradigmskifte inom Corporate Finance. Forskningen bakom teoremet har gett upphov till den kontroversiella slutsatsen att ett företags kapitalstruktur är irrelevant på en jämviktsmarknad, utan beskattning. När beskattning däremot förekommer, ökar företagsvärdet motsvarande den avdragsgilla skatten på räntekostnader vid belåning. Teoremet har dock inte varit utan kritik. Flera forskare har undersökt teoremet och kritiserat teoremets antaganden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka Modigliani och Miller-teoremet i avseende av kapitalstrukturens inverkan på företags aktiekurser. Tidigare forskning: Modigliani och Miller-teoremet med dess antaganden presenteras inledningsvis som studiens grundläggande teori. Därefter presenteras agentteorin, signaleringsteorin, trade-off-teori och effektiva marknadshypotesen tillsammans med tidigare forskningsstudier om teoremet och antagandena. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod, med tre regressionsmodeller. Det slumpmässiga urvalet består av tio företag inom industribranschen som är registrerade på Stockholmsbörsen. Urvalet består av paneldata från företagen under perioden 2005 till 2012. Studiens empiri består av historiska aktiekurser och årsredovisningar. Resultat: Skuldsättningsgraden visar en låg och icke signifikant korrelation med aktiekurserna för de undersökta företagen, i samtliga tre regressionsmodeller. Skatteskölden visar en högre och signifikant korrelation med aktiekursen, medan kontrollvariabeln vinst per aktie EPS visar den högsta korrelationen med aktiekursen, som responsvariabel. Slutsats: Studiens resultat visar inget empiriskt stöd för Modigliani och Miller-teoremet i dess helhet. Förklaringen till resultaten kan vara att antagandena inte tillfredsställs inom empirin. Agentteori, signaleringsteori, trade-off-teori och effektiva marknadshypotesen kan stå som förklaringar till studiens resultat. / Introduction: Modigliani and Miller theorem is regarded as a milestone and a paradigm shift in Corporate Finance. The research behind the theorem has given rise to the controversial conclusion that a company's capital structure is irrelevant in an equilibrium market, without taxation. In contrast, when taxation occurs firm value will increase equivalent to the deductible tax on interest expense when debt is issued. The theorem has not been without criticism. Several researchers have examined the theorem and criticised its assumptions. Purpose: The purpose of the study is to investigate the Modigliani and Miller theorem in respect of capital structure’s impact on companies' share prices. Literature Review: The Modigliani and Miller theorem with its assumptions is initially presented as the study’s main theorem. The presentation of the theorem is followed by a description of agency theory, signalling theory, trade-off theory and the efficient market hypothesis, along with previous studies on the theorem and its assumptions. Research Methodology: The study applies a quantitative approach, with three regression models. The random sample consists of ten companies in the industrial sector, that are listed on the Stockholm Stock Exchange. The sample is based on panel data of the companies during the period 2005 to 2012. The study's empirical data consists of historical stock prices and annual reports. Empirical Results: The leverage ratio, i.e. debt to equity ratio, indicates a low and non-signif-icant correlation with the stock prices of the examined companies, in all three regression models. The tax shield indicates a higher and significant correlation with the stock price, while the control variable earnings per share EPS indicates the highest correlation with the stock prices, as the response variable. Conclusions: The study’s results show no empirical support for the Modigliani-Miller theorem in its entirety. The explanation for the findings may be that the assumptions are not satisfied in the empirical data. Agency theory, signalling theory, trade-off theory and the efficient market hypothesis may serve as explanations of the study’s results.

Bolag står ständigt inför beslut kring val av finansiering och dessa beslut resulterar i bolagens kapitalstruktur. Kapitalstrukturen har undersökts sedan en lång tid tillbaka och flera olika teorier har växt fram. Än idag finns det dock ingen teori som kan förklara kapitalstrukturen på ett tillfredsställande sätt. Eftersom det inte finns några tydliga tecken på att det finns en optimal kapitalstruktur eller hur en sådan skulle kunna se ut, kan kapitalstrukturen variera. Denna undersökning har tagit fasta på två av de mest kända teorierna för att förklara kapitalstrukturen, trade-off teorin och pecking order teorin. Undersökningen har en tvärsnittsdesigns utformning och studerar hur lönsamhet, tillväxt, storlek, materiella tillgångar, likviditet, icke-skuld skattesköld och bransch påverkar kapitalstrukturen. Fokus ligger på den svenska marknaden och ämnar att kunna generalisera kring svenska börsnoterade bolag. Resultatet av denna undersökning bidrar till en ökad förståelse för kapitalstrukturen men vi är långt ifrån en fullständig bild av ämnet. Undersökningens slutsatser skiljer sig till viss del från tidigare forskning eftersom den hittar stöd för båda teorierna. Ingen av teorierna går dock att applicera i sin helhet på den svenska marknaden vilket tyder på att forskningsområdet fortfarande behöver utvecklas och nya idéer tillkomma. / Companies are constantly faced with making decisions regarding their choice of financing and these decisions result in the company’s capital structure. The capital structure has been studied for a long time and several theories have emerged. Still to this day there’s no theory that can explain the capital structure in a satisfying way. Since there are no clear signs that an optimal capital structure exists nor how one would look, the capital structure can vary. This study has its foundation in two of the most well-known theories that try to explain capital structures, the trade-off theory and the pecking order theory. This cross-sectional study examines how profitability, growth, size, tangible assets, liquidity, non-debt tax shield and industry affect capital structure. The focus lies on the Swedish market and intends to generalize about listed Swedish companies. The result of this paper contributes to an increased understanding of capital structure but we are far from a complete comprehension of the subject. The conclusion of this study partially differs from previous research as it finds support for both theories. However none of the theories are applicable on the Swedish market as a whole which suggests that further research is required along with the addition of new ideas. This paper is written in Swedish.

Purpose: The thesis purpose is to, with regards to relevant theories, explain how the variables industry affiliation, growth, uniqueness and tangiability affect modern, swedish firms capital structure. Method: A quantitative method along with a deductive approach has been used to make this study. Multiple regression analysis has been applied in order to identify statistical relationships between various variables. Conclusion: The empirical results can only to a certain degree confirm what the theories are claiming. The statistical relationship the growth, profitability, uniqueness in a firm has with leverage is negative. Moreover, tangibility turned out to have a positive relationship to leverage, which coincides with said theories. / Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relevanta teorier förklara hur variablerna lönsamhet, branschtillhörighet, tillväxt, unikhet och tillgångsstruktur påverkar svenska bolags kapitalstruktur. Metod: En kvantitativ metod med deduktiv ansats har använts för att möjliggöra denna studie. Multipel regressionsanalys har tillämpats för att statistiskt kunna identifiera samband mellan olika variabler. Slutsats: Resultatet stämmer nästan genomgående med teoriernas antaganden. Sambandet mellan tillväxt, lönsamhet, unikhet mot skuldsättningen är negativt. Det visade sig dessutom att det finns ett positivt samband mellan tillgångsstruktur och skuldsättningsgrad, vilket stämmer med vad teorierna hävdar.

No description available.