This essay examines how trans people experience Swedish public libraries, as well as how the library can be an integral part of their trans identity work. The data sample was collected through semi-structured phenomenological interviews with five trans and non-binary library users. The analysis of the interview data was done using the method of thematic analysis (TA), following an inductive approach. The theoretical framework focuses on five different, but connecting, concepts. Mainly, theories about intersectionality; whiteness; the heterosexual matrix; orientation; and categorization. The results of this study show that trans people use and experience the library in a myriad of different ways. It is clear, however, that all the informants look to libraries to provide them with material that they can see themselves represented in, to get a sense of validation for their gender identity. Even though the library provides this in some ways, other aspects connected to libraries function to hinder trans people in their identity work. There are several ways that libraries can improve on their services toward trans patrons, and one of these are to better facilitate meetings between different trans people through more activities catering towards this group. In short, libraries need to be mindful about this specific group both when it comes to the services they offer, as well as the physical layout of the library space. These are all aspects which affect and influence trans people and their ability to construct and express their gender identity. / Den här uppsatsen undersöker hur transpersoner upplever Svenska folkbibliotek, och dessutom hur biblioteken kan fungera som en viktig faktor i deras identitetsarbete. Dataansatsen samlades in via semi-strukturerade fenomenologiska intervjuer med fem trans- och icke-binära biblioteksanvändare. Analysen denna intervjudata gjordes med hjälp av metoden tematisk analys (TA), utifrån en induktiv ansats. Det teoretiska ramverket fokuserar på fem olika, men integrerade, koncept. Detta baserat på teorier kring intersektionalitet; vithet; den heterosexuella matrisen; orientering; och kategorisering.  Resultatet av denna studie visar att transpersoner använder och upplever bibliotek på en rad olika sätt. Det framgår dock tydligt att informanterna alla ser till biblioteken för att erhålla material de kan se sig själva representerade i för att få en känsla av erkännande av deras genusidentitet. Även om biblioteken lyckas erbjuda detta i vissa fall lyckas andra apsekter av biblioteken fungera för att hindra dem i deras identitetsarbete som transpersoner. Det finns flera sätt som biblioteken kan förbättra deras tjänster gentemot sina användare som är trans, ett av sätten vilket relaterar till att arbeta mer mot att skapa mötesrum för transpersoner genom att erbjuda mer aktiviteter som riktar sig mot denna grupp. I korthet kan man säga att bibliotek måste vara medvetna kring hur de vänder sig mot den här användargruppen, både när det kommer till vilka tjänster de erbjuder samt hur biblioteket som fysisk plats utformas. Dessa är alla aspekter som påverkar och har en inverkan på transpersoners möjlighet att konstruera och uttrycka sin genusidentitet.