Traumaskadade inkommer ofta till akutmottagningen med kort förvarning där situationen kan vara dramatisk. Omhändertagandet av den traumaskadade sker enligt speciella fastslagna principer, utfört av ett multidisciplinärt team där anestesipersonal innehar en av nyckelfunktionerna. Syftet med dennas studie var att identifiera anestesipersonalens erfarenhet och hantering av kritiska händelser i samband med traumaomhändertagande på akutmottagning. Kritisk incident teknik (CIT) har använts som metod för att identifiera avgörande händelser kring traumaomhändertagandet. Totalt utfördes och analyserades 12 intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=8) och anestesiläkare (n=4). Analysen genomfördes med en induktiv manifest innehållsanalys. Totalt 209 kritiska incidenter samlades in där fyra teman identifierades. Anestesipersonalens erfarenheter kunde delas upp i två teman; individfokuserade och organisationsfokuserade där bland annat betydelsen av tidigare traumaerfarenhet och samarbetet i teamet belystes. Hanteringar genomfördes ur ett individuellt förhållande eller utifrån gruppförhållande. Avgörande hanteringar var till exempel förberedelse av utrustning inför patientens ankomst och utvärdering av genomfört arbete efter omhändertagandet. Förutsättningar för det multidisciplinära kliniköverskridande traumaomhändertagandet skapas genom organisatoriska förutsättningar samt individuella ageranden och förmågor. Uppkomna situationer som anses avgörande för omhändertagandet hanteras genom individuella eller teamgemensamma åtgärder.

Bakgrund: Fysiskt trauma är ett av de största hälsoproblemen i världen. Fysiska skador står för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya träningsprogram och arbetssätt har kvalitén på vården förbättrats men vanligen följer en psykisk reaktion på traumat som kan kvarstå under lång tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hälsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar. En induktiv innehållsanalys utfördes på artiklarnas resultat. Resultat: Personer som är med om ett fysiskt trauma kan utveckla psykiska störningar relaterat till skadan, bl.a. PTSD (postraumatiskt stress syndrom), ångest, depression och sömnstörningar. Patienter berättar att de inte får hjälp med deras psykiska hälsa. Diskussion: De psykiska påfrestningarna vid trauma är stora. Det är viktigt för vårdpersonal att vara medveten om detta för att inte negligera ev. sjukdomsutveckling hos patienten. Slutsats: Patienters upplevelser av fysiskt trauma är något som behöver uppmärksammas inom vården. Det är viktigt att dessa patienter och anhöriga får möjlighet träffa personal som är utbildad inom krishantering.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Trauma är den vanligaste dödsorsaken bland unga människor i Sverige. Omhändertagandet vid trauma präglas av effektivitet och tiden är dyrbar för att snabbt identifiera patientens skador och behov av fortsatta medicinska- och omvårdnadsåtgärder. Patienten som drabbas av trauma är i ett utsatt läge och sjuksköterskan får inte glömma bort dennes omvårdnadsbehov i en komplex situation. Hur patienten själv ser på omhändertagande vid trauma lägger grunden för bemötandet. Syftet var att beskriva traumapatienters upplevelser av bemötande och omhändertagande på akutmottagningen.Den metod som användes var en allmän litteraturöversikt för att svara på studiens syfte. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL, samt manuella sökningar. I översikten inkluderades 17 vetenskapliga originalartiklar efter kvalitetsgranskning, dessa var publicerade 2010–2020. En integrerad analys användes för att analysera och syntetisera de artiklar som inkluderades.I resultatet uppkom fyra huvudkategorier; patientens upplevelse av traumateamets omhändertagande, kommunikationens betydelse för patienten, att vara patient i en utsatt situation och patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Under huvudkategorierna framkom flera underkategorier. Avseende traumateamets omhändertagande handlade det både om tillfredsställelse och missnöje med insatsen. Betydelsen av kommunikationen för patienten kunde delas in i god kommunikation, icke verbal kommunikation och bristande kommunikation. Att vara patient i en utsatt situation handlade om patientens upplevelse i en skrämmande situation på akutmottagningen och hur patienten upplevde undersökningar och procedurer. I huvudkategorin patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande handlade det om personalens kompetens, patientens upplevelse av att bli respekterad och sedd samt att patienten ej kände förtroende för personalen. Slutsatsen av litteraturstudien var att kommunikationen har en särskild betydelse vid traumaomhändertagande på akutmottagningen. Kommunikationen är inte bara betydelsefull initialt vid undersökningen utan även vid procedurer som att informera om skador, prognos och behandling samt vid utskrivning och återhämtningsfasen. / Trauma is the most common cause of death among young people in Sweden. Care in the event of trauma is characterized by efficiency and time is precious to quickly identify patients´injuries and the need for medical treatment and nursing care. The patient who suffers from trauma is in a vulnerable situation and the nurses must not forget his or her needs for nursing care in a complex situation. How the patient himself views care in the event of trauma lays the foundation for the treatment. The purpose was to describe trauma patients’ experience of treatment and care in the emergency department.The method used to respond to the purpose of the study was a general literature review. Article searches were performed in the database PubMed, CINAHL and through manual searches. Seventeen empirical original articles were included in the literature review after a quality review, the articles were published between 2010-2020. An integrated analysis was used to analyze and synthesize the included articles. In the result, four main categories emerged; the patient's experience of the trauma team's care, the importance of communication to the patient, being a patient in a vulnerable situation and the patient's experience of the healthcare professionals treatment. Under the main categories, several subcategories emerged. Regarding the trauma team's care, it was both about satisfaction and dissatisfaction with the effort. The meaning of communication could be divided into good communication, non-verbal communication and lack of communication. Being a patient in a vulnerable situation was about the patient's feelings in a frightening situation in the emergency department and how the patient experienced examinations and procedures. In the main category, the patient's experience with healthcare professionals' reply, they talked about the staff's competence, the patient's experience of being respected and seen and that the patient felt confidence in healthcare professionals. In conclusion, communication has a special significance throughout trauma care in the emergency department, both initially at the examination and when procedures were done and when informing the patient about injuries, prognosis and treatment, as well as the discharge and recovery phase.