Kläder har gått från att vara funktionella och praktiska till att vara mode - ett sätt att uttrycka sig och sin identitet på som individ. Mode är idag något socialt som tillför tillhörighet och status. Bakom modet finns det kreativitet, kunskap, mängder med undersökningar och analyserande av omvärlden för att kunna skapa ett mode. Det är något som vi som konsumenter inte ofta lägger en extra tanke på. Vi ville därför undersöka det som ligger bakom skapandet av mode – trendspaning. För att undersöka detta samlade vi in primärdata i form av en fokuserad intervju med en butikschef och även sekundärdata i form av litteratur inom ämnet. Vår teoretiska referensram berör teorier gällande en omvärldsanalys, PEST modellen och en teori som analyserar ett företags produktportfölj, Bostonmatrisen. Genom att dra paralleller mellan vår teoretiska referensram och vår empiri kunde man se hur trendspaning hör ihop med en omvärldsanalys. Vi upptäckte även att ett mål med trendspaning är att ha rätt produkter till sina konsumenter varav att man som företag borde använda sig utav en produktportföljsanalys för att komma fram till detta. I vår empiri undersökte vi vad en trend är och kom fram till att trender uppstår på grund av omvärldens händelser. Vi upptäckte att det finns så kallade trendbyråer. En trendbyrå är ett företag som trendspanar och håller koll på de kommande trenderna och säljer trendrapporter vidare till modeföretag. Trendrapporterna innehåller allt ifrån skrivna rapporter med trendinformation, färgkort, skisser, bilder, prover, marknadsföringsidéer m.m. Många modeföretag trendspanar dock själva och använder sig inte utav dessa tjänster utan gör allt själva för att skapa sina egna trender. Vi undersökte företagen N.Y och H & M och de gör sin trendspaning själva men på olika sätt. N.Y har en inköpsansvarig som står för trendspaningen och de lägger inte ner mycket resurser på det. H & M har däremot ett helt team som jobbar med trendspaning och lägger ner betydligt mer resurser på det. Vårt resultat visade att modeföretag trendspanar på olika sätt och olika nivåer. Det beror på att modeföretagen är olika stora och har olika mycket resurser att lägga på det. Slutsaten var att det finns ett gemensamt mål för modeföretag som använder sig utav trendspaning – att skapa mode som är attraktivt för kunden. / Program: Butikschef, textil och mode

Syfte: Den textila klädmarknaden har under senare år expanderat ochidag har mode en helt annan betydelse än vad det tidigare haft.Trender kommer och går allt snabbare och det blir allt viktigareför konsumenten och därmed företagen att följa med i rådandetrender. Syftet för vår uppsats är att ta reda på hur en trendfaktiskt skapas idag och vilka faktorer som är med och påverkar.Metod: Vår uppsats är byggd på kvalitativa intervjuer med respondentersom verkar på den berörda marknaden. Uppsatsen bygger på etthermeneutiskt synsätt där vi valt att ta fram olika teorier somligger till grund för att svara på vår frågeställning. I vår studievalde vi att beröra ämnet från olika vinklar där både detpsykologiska och sociologiska fick spela en stor roll samt om detfinns ekonomiska drivkrafter bakom trenders uppkomst.Teori: Mode tillhandahåller extra adderat värde till kläder men vilketendast existerar i människans fantasi och freställning.Sociologer studerar mode ur en samhällssynvinkel, men medfokus på att mode påverkas av människor som agerar i grupper.3Psykologer däremot studerar mode utifrån enskilda individersinstinkter och behov. Om man använder det psykologiskaaspekterna som underlag till att studera mode kan man se modesom en del av personligheten inte som ett materiellt ting. Därförhar vi valt att närmare studera, Kimball Young, Sigmund Freudoch Abraham Maslow.Det sociologiska synsättet angriper ur en grupp- ochsamhällssynvinkel. För att förstå processen kring hur trenderskapas och betydelsen av dem kan det underlätta att utforskaden historiska utvecklingen av mode- och textilindustrin.Genom att identifiera de drivande krafterna förr och idag är detlättare att förstå trendernas roll idagEmpiri: I det här avsnittet presenteras vår empiri, uppdelat på varjerespondent och indelat efter fem huvudområden med. Varje delinleds också med en kort presentation av respondenterna, MaudKällqvist, Li Gadd Dackås, Jan Alsén samt Svenska moderådet,för att klargöra relevansen för dennes medverkan samt syntsättoch bakgrund.Slutdiskussion: Trender föds genom olika livsstilar, musik, kultur ochfolkgrupper och blir till trender per definition när aktörer inomtextilbranschen vill föra ut dessa influenser och inspiration tillden stora massan. Då modebranschen, liksom alla branscherstyrs av en ekonomisk bakomliggande drivkraft harkonsekvensen blivit en dynamisk, snabbt föränderlig ochombytlig miljö. Således kan man diskutera huruvida den kreativaprocess och det kreativa behov som en gång givit liv åtmodevärlden fått ge plats för kalkyler, försäljningssiffror ochbörsnoteringar. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Syfte Uppsatsen ämnar att analysera och utreda: - sambandet mellan trender och erbjudande i resebranschen. - hur trender kan fungera som differentieringsfaktor.   Metod Vi har i denna uppsats valt att skriva en kvalitativ studie då den ämnar skapa en djupare förståelse för hur företag kan använda trender för sin positionering på en marknad. Undersökning har kommit att anta en abduktiv karaktär då vi utgår från den teoretiska referensramen som sedan anpassas utifrån empirin. Det empiriska datan är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter som verkar inom den svenska resebranschen.   Slutsatser I studien har det framkommit att om företag i ett tidigt skede av en trend anpassar sitt erbjudande kan de differentiera sig genom trenden och skapa konkurrensfördelar. Det beror på att om ett företag är först med att ta till sig en trend ökar deras chans att förknippas med trenden i kundernas medvetande. Något annat som framträder i studien är att företagets position kan komma att påverkas negativt om trenden de tagit till sig inte stämmer överens med företagets identitet och kundernas image av varumärket.

Matval styrs av flera olika aspekter, vilket gör det komplext. Detta innebär också att det ofta är svårt att styra konsumenten att förändra sina matval till att bli mer hållbara. Studiens syfte är att ur ett hållbarhetsperspektiv undersöka hur konsumenter resonerar kring matval idag och för framtiden. En kvalitativ studie i form av fokusgruppsintervjuer genomfördes för att skapa diskussioner i frågor om hållbarhet och matval. Resultatet är analyserat utifrån Belascos teori som utgörs av “Den kulinariska triangeln av motsättningar”. Resultatet visade att många låter priset styra över matvalen snarare än viljan att göra, vad de anser vara, ett bra val. Detta innebar också att en del informanter inte ansåg sig kunna ta det ansvar för hållbarheten de önskade. Vidare speglade identitet många av valen, där traditioner, vanor och personliga smakpreferenser var svåra att ge upp. Det framkom även att framtidens proteinkälla inte nödvändigtvis behöver vara vegetabiliskt, men att man gärna ser en mer hållbar produktion och konsumtion av kött som man är villig att ta del av, så länge en kost med kött inte är helt utesluten. Informanterna såg till exempel möjligheter i att äta kött odlat i laboratorium eller större tillgänglighet av viltkött. Studien visade att en förändring kräver tid. Pris framstod vara största faktorn som styr matval, vilket innebär att en prisförändring av hållbar mat skulle kunna bidra till ett aktivt ändrande av matval. / Several aspects impact our food choices, which makes it complex. This also implies that it is often difficult to control the consumers to change their food choices to become more sustainable. The aim of this study was to examine from a sustainability perspective how consumers reason about food choices today and for the future. A qualitative study was conducted using focus group interviews to discuss questions about sustainability and food choices. The result was analyzed from Belasco’s theory about the culinary triangle of contradictions. The result showed that for many people food choices were governed by price rather than the desire to make, what they consider, a good choice., For some informants this resulted in not being able to take responsibility for the sustainability they wanted. Moreover, identity reflected many of the choices, where tradition, habits and personal taste preferences were difficult to give up. It also appeared that the future protein source not necessarily needs to be vegetable, but the informants liked to see a more sustainable meat production and consumption that they were willing to support as long as meat could be included in the diet. The informants saw opportunities in eating lab grown meat or more available venison. Importantly, the study showed that change requires time and price appeared to be the biggest factor governing food choices, which means that price change could contribute to an active change in food choices.

This study aims to explore future forms of work and their connection to innovation capabilities. Moreover, to deep-dive into how the gig-economy might evolve through business model innovation within knowledge-intense professions. The gig-economy as a phenomenon is relatively new and previous research is limited. Due to the limited amount of research, it’s safe to assume that the gig-economy still is in an early developing phase and that possible business model development therefore is valuable to predict. The method for this study is a forecast analysis where data from 21 respondents have been collected as well as secondary sources such as newspapers, media, webbinairs and reports. Through thematic analysis of the collected data the study predicts seven upcoming and current trends. These trends lay the groundwork for a scenario prediction resulting in four potential futures for the gig-economy: The public opinion rules, The individual rules, The business giants’ rules and The niche businesses rules. The study finds that the gig-economy has a natural place in the future of work and that it can contain elements which fosters innovation capabilities, partly through open innovation and sharing of competences and knowledge. / Denna studie ämnar undersöka framtidens arbetsformer och hur dessa kan främja innovation. Dessutom djupdyker studien i hur gig-ekonomi kan komma att utvecklas genom affärsmodellsinnovation för kunskapsintensiva yrkesgrupper. Gig-ekonomi är ett relativt nytt fenomen och tidigare forskning på området är begränsat. På grund av arbetsformens unga ålder finns det anledning att tro att vi är i en tidig fas av denna affärsmodell och att det kan finnas ett värde i att undersöka hur en förväntad utveckling kommer se ut. Studien har omvärldsanalys som huvudsaklig metod där data från 21 respondenter samlats in tillsammans med sekundärdata från tidningar, medier, webbinarier och rapporter. Genom tematiska analyser framkommer sju aktuella trender. Dessa trender ligger till grund för ett scenariokors med fyra potentiella framtidsscenarion för gig-ekonomin, opinionen styr, individen styr, företagsjättarna styr och nischade företag styr. Slutsatsen mynnar ut i att gig-ekonomi har en självklar del i framtidens arbetssätt och att gig-ekonomi innehåller element som kan främja innovation, inte minst genom open innovation och delande av kompetens och kunskap.