<p>1 CD bilaga</p>

Detta arbete handlar om luft och artikulation används i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska användas för att få ut så mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt så reflekterar jag sen över min egen luftanvändning och min egen artikulation. Vad jag gör som är bra och vad som kan förbättras. För att sen få musiken i sitt sammanhang skriver jag ett avsnitt om Launy Grøndahl, hans liv och hans musik. Efter att läsaren fått ta del i Grøndahls liv så kommer en musikalisk och tematisk analys av hans trombonkonsert. Alla tre satser analyseras med tillhörande notexempel för att underlätta analysen. / <p>G.F. Händels oboekonsert i g-moll, transkriberad av Andre LaFosse</p><p>L. Grøndahls trombonkonsert</p><p>M. Arnold brasskvintet</p><p>Bilaga: 1 CD</p><p>Elinor Lundberg-trombon</p><p>Prof. Katarina Ström-Harg-piano</p><p>Filip Svenson-trumpet</p><p>Joachim Müller-trumpet</p><p>Andreas Lundmark-valthorn</p><p>Eric Jakobsson-tuba</p>

No description available.

This thesis gives the reader my view of what it’s like to be a leader of a big band, an arranger of big band music, and the difference in playing in an ensemble compared to being a soloist in front of the band.The process of planning the whole project, choosing musicians, rehearsing and the final concert is described in the text, and I also write about each composition that I chose, and the arrangements that i made on these compositions.In the last part of the text, I reflect on about how each part of the project panned out, and I go deeper in the difference in how I think about timing in music when I play in an ensemble as opposed to when I play an improvised solo, as well as the difference in sound, and I describe the difficulties with switching between these playing styles.

No description available.

In this essay I describe the similarities and differences between my main instrument, trombone, and my secondary instrument, baritone horn. The question I asked myself in the beginning wasdealing with what effects these instruments may or may not have onmyself in an improvisational context.In order to bring the project to a practical and musical setting aconcert was to be held. Because of this a lot of time was spent composing music with the two instruments in mind. Different ways of composing used aredescribed later in the essay.For example,only using pen and paper as well as the computer program Sibelius.The compositions were also divided between the two instruments. Some tunes were using trombone and others baritone horn. The reasoning behind this is also elaborated on. In order to make the comparison as fair as possible a lot of time was spent practicing thesecondary instrument. This was because of the needto eliminate the element offaultytechnique as much as possible.The last part of the essay reflectsupon different aspects that could have been improved.Such as planning the rehearsals, which got prioritized pretty late in the process and ended up leavingless combined rehearsaltimethan what was initiallyplanned. There isalsoa return to the question asked in the beginning.Explainingwhat differences and similarities wasfound. Also discussingthe effects that the different instruments had when playing themand why that may be. These effects revolved partly around sound quality but also how theimprovisational ways slightly changed between the instruments.

När jag första gången hörde Eric Ewazens sonat för trombon och piano blev jag enormt berörd. Jag fascinerades av den vackra harmoniken och tonspråket som Ewazen använder i stycket. Ungefär ett år senare bestämde jag mig för att själv ta mig an sonaten i övningsrummet och min förtjusning till stycket växte ännu mer. Jag blev också intresserad av att undersöka vad det är som gör att jag berörs så mycket av det här stycket. Jag har därför valt att i det här arbetet analysera första satsen ur Ewazens sonat för trombon och piano ur ett musikteoretiskt perspektiv. Jag har valt att analysera den första utav tre satser, då den berört mig mest. I arbetet beskriver jag inlärningsprocessen av stycket, samt de utmaningar det ställt mig inför. Jag vill även ge läsaren en kort beskrivning av vilka uttrycksmöjligheter en trombon har. Det är väsentligt då jag delvis beskriver instuderingsprocessen utifrån instrumentets möjligheter och svårigheter. I min analys har jag använt mig av kunskaper som jag fått från min nuvarande och från tidigare utbildningar. Analysen bygger till stor del på mina personliga upplevelser och skulle därför kunna tolkas annorlunda av andra analytiker. Jag har brutit ner stycket i olika beståndsdelar: teman/ motiv, harmonik och tempon/taktarter. Det jag har kommit fram till efter att ha arbetat med sonatens första sats är att Ewazen ofta överaskar lyssnaren med oväntade harmoniska kast. Detta gör musiken spännande och intressant att lyssna på. / <p>Marcus Kopp - Trombon</p><p>Katarina Stöm-Harg - Piano</p><p>Sonata för Trombon &amp; Piano - Eric Ewazen </p>

I det här arbetet fördjupar jag mig i första satsen av Nino Rotas trombonkonsert. Nino Rota var en italiensk kompositör som var mest känd för sin filmmusik, och då särskilt musiken till Gudfadern I och Gudfadern II, men har även skrivit en stor mängd konsertmusik. Hans filmvana avspeglar sig även på hans konsertmusik. Jag gör i arbetet en motivkatalog, och en fördjupad interpretationsdel där jag tar upp hur jag vill att satsen ska spelas samt svårigheter med att få den just så. Slutligen bifogar jag en inspelning av satsen från min examenskonsert. / <p>Bilaga: 1 CD</p><p>Nino Rota, Konsert för trombonMedverkande:Trombon - Thobias NilssonPiano - Katarina Ström-Harg</p>

This master thesis is an artistic exploration into the meaning of the word modal, when describing a certain approach to improvisation and composition in a jazz context, and the attempt to pursue and develop such an approach. The purpose of this work was to gain new knowledge within the areas of melodic and harmonic expression, by means of drawing upon personal musical strengths and ways of thinking about music. Suggestions on how to define a modal approach and what to associate it with, lead to artistic experimentation, which was an important part of both the early and late stages of the process. Such experimentation in regard to mapping out shifts between different modalities, resulted in the creation of a harmonic structure referred to as the Yin and Yang system. This system was then used as a tool for composing and arranging music for jazz quartet and quintet settings. Harmonic progression generated by the system possesses a characteristic sound and invites non-functional melodic improvisation, which were the traits that the repertoire of new music was built around. Work with the Yin and Yang system and the music connected to it, amounted to the largest part of this thesis.

In my bachelor project I have been working with composing and arranging in a way that is advantageous for the music and for myself as a trombonist and musician. This paper is describing my view on how the trombone role often takes shape, and the aspects and problems that I have experienced from it. I have reflected on how I need to prepare myself to feel comfortable with my role in my own compositions. I have described the compositions in detail and how they are arranged, to show how I have worked on varying the different roles in the ensemble, primarily the trombone role. I arranged for different sets of ensembles, to examine how that would affect both the music and my role as a trombonist. The graduation concert for this project could not take place due to the circumstances of COVID-19, but is postponed to the fall 2020. / <p>Medverkande musiker:</p><p>Erik Tengholm - trumpet</p><p>Björn Bäckström - tenorsaxofon</p><p>Ima Baeza Bilgin - piano</p><p>Susanna Risberg - gitarr</p><p>Uno Dvärby - kontrabas</p><p>Magnus Jonasson - trummor</p><p>Cosima Lamberth - sång</p><p>Johan Tengholm - kontrabas</p>