Under åren 1976, 1986, 1996 och 2006 gjorde ungdomar i Mönsterås kommun val till gymnasieskolan, har jag gjort kvalitativa intervjuer med tre stycken från varje år. För att undersöka vilka faktorer som har spelat roll i deras val av gymnasier linje/program. Har skolan och samhället haft någon betydelse för ungdomarna då de gjorde sina val, eller finns det andra faktorer som påverkat deras val. I arbetet kan jag se att den sociala bakgrunden haft en stor betydelse för eleverna, och att föräldrar som kulturbärare haft en inverkan på eleverna då de gjorde sina val till gymnasieskolan. Resultatet i helhet visar även att fast skolan och samhället har förändrats under dessa år, så är den sociala reproduktionen fortfarande svår att bryta.

Mitt examensarbete handlar om hur arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd kan se på sin situation, sin framtid och praktik som en språngbräda ut i arbetslivet. Uppmärksamhet läggs på de möjligheter och hinder som de ser på sin väg. Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie där tre ungdomar intervjuats. Karolina Bozic, ungdomshandläggare vid Arbetsmarknadsenheten i Halmstad, har även hon intervjuats för att ge en bild av arbetet med de arbetslösa ungdomarna som har försörjningsstöd. Resultatet av mina intervjuer har analyserats utifrån de faktorer som enligt Giddens (2003) ger en förståelse för hur arbetslösheten kan påverka en människa. Vidare har jag kopplat resultatet till Bunar och Trondman (2001) som menar att föreställningen om framtiden bildas av de möjligheter man ser och de faktorer som formar ens liv. De talar även om det tragiska gapet, skillnaden mellan vad man vill och det faktiskt möjliga. Som en grund för analysen finns tidigare forskning uppdelad kring inträdet på arbetsmarknaden, att bli vuxen, kommuners arbete gällande arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd samt synen på praktik. I mitt examensarbete kommer jag fram till att praktik har olika innebörd. Den kan stå för en merit, en chans att prova på ett yrke, någonting att göra och kontakter för framtiden. Praktiken kan även vara ett verktyg för personlig utveckling, något som kanske inte syns i arbetsmarknadseffekter men som har betydelse för individen. I mitt examensarbete framgår också att utbildning har stor betydelse. För de ungdomar jag intervjuat står utbildning, eller frånvaron av den, som den största möjligheten respektive hindret för att få ett jobb. Ingen av ungdomarna är särskilt motiverade för att studera vidare, men de kan se utbildning som den enda vägen ut ur sin arbetslöshet. Att vara arbetslös ungdom problematiserar inträdet i vuxenlivet. Lön skapar möjligheten att kunna försörja sig själv och planera sitt liv och sin framtid. Mitt examensarbete vittnar om ungdomar som står på tröskeln till vuxenlivet där jobb kan ge dem tillträde. Vuxenlivet med möjligheten att själv kunna bestämma över sitt eget liv är i många delar synonymt med arbetslivet. Att stödja ungdomarna i att hitta sin väg är ett betydelsefullt arbete för studie- och yrkesvägledare.