<p>The purpose of this dissertation is to describe and analyse the effects of tourism in developing countries and the attitudes and working methods of Swedish tour operators towards sustainable tourism. We have chosen to use a qualitative research according to a hermeneutical view. We have carried through in-depth interviews with eight tour operators. The theories have been divided into the effects of tourism and sustainable tourism goals which have social, economic and environmental starting points. The empiricism describes the work and activities of the tour operators and compiles the interview material divided into attitudes on tourism effects and responsibilities. The section is completed by the realisation of the above. In the analysis and conclusion we discuss that the tour operators find the environmental effects to be the greatest issue and that they believe that they do take responsibility. Although we think that they do not take enough responsibility to reachsustainable tourism.</p>

The purpose of this dissertation is to describe and analyse the effects of tourism in developing countries and the attitudes and working methods of Swedish tour operators towards sustainable tourism. We have chosen to use a qualitative research according to a hermeneutical view. We have carried through in-depth interviews with eight tour operators. The theories have been divided into the effects of tourism and sustainable tourism goals which have social, economic and environmental starting points. The empiricism describes the work and activities of the tour operators and compiles the interview material divided into attitudes on tourism effects and responsibilities. The section is completed by the realisation of the above. In the analysis and conclusion we discuss that the tour operators find the environmental effects to be the greatest issue and that they believe that they do take responsibility. Although we think that they do not take enough responsibility to reachsustainable tourism.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2005.

Bakgrund: Medicinsk turism har under det senaste åren växt fram som en ny nischturism. Den medicinska turismen har etablerat sig utomlands men inte riktigt i Sverige, vilket gör att det är intressant att studera svenskars intresse för medicinsk turism. Syfte: Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer som blir viktigast för att svenskar skulle kunna resa för medicinsk turism utomlands eller i Sverige. Frågeställning: Den frågeställning som den här uppsatsen har ställt är: Vilka faktorer spelar in vid valet av att resa utomlands eller i Sverige för medicinsk turism? Metod: Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ enkätundersökning där Sapfords tumregel om att en enkätundersökning minst skall innehålla 40 respondenter har tillämpats. I enkätundersökningen tillfrågades 70 svenska respondenter varav 68 enkäter användes i studien på grund av bortfall på två enkäter som hade ofullständiga svar. Slutsatser:Svenskarna i den här studien var positiva till medicinsk turism. Respondenterna skulle till stor del kunna tänka sig att resa både utomlands och i Sverige. 71,2% skulle föredra att resa inom Sverige medan ett något lägre andel skulle kunna tänka sig att resa utomlands för vård. De faktorer som spelade in vid valet av att resa utomlands eller i Sverige för medicinsk turism blev totalt sju faktorer, som respondenterna graderade som viktigast. De första tre var gemensamma för utomlands och Sverige var: Läkare och annan vårdpersonal är certifierade inom sitt yrke/specialitet Kvaliten/hygienen inom vården Det finns regler och standarder för behandling av patienter Av de återstående fyra faktorerna så behandlade två stycken medicinsk turism utomlands: Standarden utomlands på vården är bättre eller lika bra som i Sverige Landet ska ha ett politiskt stabilt klimat Av de återstående fyra faktorerna så behandlade två medicinsk turism i Sverige Möjlighet att få eftervård i hemkommunen För att Sverige har en god och stabil ekonomi Resultatet kan tolkas som att svenskar föredrar att resa inom Sverige för medicinsk turism därför att Sverige har ett politiskt, ekonomiskt och socialt etablerat trygghetsystem som till skillnad från valet av att resa  för medicinsk turism utomlands är mer osäkert och kräver mer information och kunskap innan man väljer detta alternativ. Svenskar är ändå positiva till att resa utomlands för vård och mer information om säkerhetsaspekter och vårdkvaliten skulle kunna öka intresset och andelen positiva. / Background: Medical tourism has over the past few years emerged as a new niche tourism. The medical tourism has become established abroad but not quite as much in Sweden, which makes it interesting to study the Swedes' interest in medical tourism. Purpose: The purpose of this essay is to study medical tourism from a Swedish perspective, and focuses on the factors that will be important for medical tourism. Research question: The question that this paper has pointed out is: What factors come into play when choosing to travel abroad or in Sweden for medical tourism? Method: The essay has used mixed methods, which consisted of a quantitative survey where Sapsfords rule says that a survey should contain at least a minimum level of 40 respondents in a survey study. In the survey 70 Swedish respondents were asked of which 68 surveys where used because of two questioners that had incomplete answers was removed. Conclusions: Swedes in this study were positive to medical tourism. Respondents were largely willing to travel both outside and within the country of Sweden. 71.2% would prefer to travel in Sweden while a slightly lower percentage 46%, would be willing to travel abroad for choice. The factors that played into the choice of travelling abroad or in Sweden for medical tourism was a total of seven factors that the respondents rated as most important. The first three, which were equivalent for abroad and Sweden were: Physicians and other health professionals are certified in their profession / speciality The quality / hygiene in health care There are rules and standards for the treatment of patients Of the remaining four factors two dealt whit medical tourism abroad: The country's political climate should be stable so that patient safety is not affected There should be the same or higher standard of the medical care than in Sweden Of the remaining four factors two dealt whit medical tourism in Sweden: Possibility to get the aftercare in the home municipality Sweden has a strong and stable economy The result can be interpreted that Swedes prefer to travel in Sweden for medical tourism because Sweden has political, economic and social security systems established that unlike the choice in travelling abroad for medical tourism is more uncertain and require more information and knowledge before choosing that option. Swedes are still positive about travelling abroad for medical care and more information about the safety and quality of care could increase the interest and the percentage of the positive towards travelling abroad for medical tourism.

Turismnäringen i Sverige omsätter stora summor varje år och skapar sysselsättning till samhället genom bland annat arbetsmöjligheter till lokalbefolkningen samt inkomst till destinationen. Turismnäringen är en känslig näring som snabbt kan bli påverkad av något oväntat och av en plötslig händelse. Syftet med den här uppsatsen är att studera hur en plötslig och oväntad situation kan påverka turismnäringen i Sverige med en studie på flyktingmottagandets påverkan på turismnäringen i region Värmland. Våra två frågeställningar till uppsatsen handlar om, om flyktingmottagandet har någon påverkan på turismanläggningar i Värmland och vad tillför flyktingmottagandet för Värmland. I teorin har vi utgått från fyra teman som är flyktingmottagandet, flyktingmottagandets påverkan på turismnäringen, turismnäringen samt kris av form av en oväntad och plötslig situation. I empirin presenterar vi våra kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med kommunerna Hagfors, Säffle, Filipstad, Torsby och Kristinehamn. Vi valde att intervjua turismaktörer i de valda kommunerna genom telefonintervjuer och mejlintervju. Av analysen kom vi fram till fem slutsatser om hur Värmlands turismnäring kan bli påverkad av flyktingmottagandet. De fem slutsatserna är hur turismanläggningarna påverkas idag samt i framtiden, jobbmöjligheterna på platsen som bli påverkad, vad som kan tillföras av den oväntade och plötsliga situationen och slutligen diskuterar vi hur säsongsturismen kan blir påverkad.

<p>Sommarturismen i Sälen är i ett utvecklingsskede. I Sälen har man skapat en projektgrupp vars uppgift är att utveckla sommarturismen i regionen. Syftet är även att locka besökare så Sälen kan hålla öppet sina anläggningar året om och skapa arbetstillfällen även på sommaren för dem som jobbar vinterhalvåret. Denna projektgrupp består av en styrgrupp med representanter från olika företag i Sälenområdet, från de lokala aktörerna, kommunen och Skistar. Skistar är de företaget som äger anläggningarna i Sälenfjällen. De arbetar tillsamman för ett gemensamt mål, nämligen att locka fler besökare till Sälen sommartid. Den nuvarande sommarturismen är till stor del naturbaserade aktiviteter såsom vandring, kanotpaddling, älgsafari och flugfiske. Nyligen har man anlagt en bike- park i Lindvallen där man har möjlighet att med cykel ta sig nerför fjället på olika leder med olika svårighetsgrad.</p><p>Även Idre och Åre satsar på att få gäster sina anläggningar sommartid. Dessa satsar först och främst på aktiviteter i naturen. Åre satsar även lite mer av de sportiga slaget såsom drak och skärmflygning, segling och grottkrypning. I Idre har man haft besökare sedan 1968 då Idre Fjäll Gränjesvålens frilufsanläggningar invigdes. Åre har varit öppet för turism över 200 år och det första hotellet, Åreskutan, invigdes 1894.</p>

<p>Världsmästerskapen i fotboll startades under 1920 talet av en samling med franska fotbollsadministratörer ledda av Jules Rimet. Grundidén var att samla världens starkaste landslag och att dem skulle göra upp och tävla om att bli världsmästare. Mästerskapet avgjordes tre gånger innan andra världskriget gjorde så att det blev ett 12 år långt uppehåll. Sedan 1930 då det första mästerskapet avgjordes i Uruguay har hela 17 mästerskap avgjorts (sammanlagt har 18 mästerskap genomförts). Det senaste mästerskapet i Tyskland hade dock kantats av ekonomiska problem inför VM. Världsmästerskapen i fotboll och OS har helt klart de största publiksiffrorna för ett enda idrottsevenemang, trots att inget av dem är ett singelevenemang. Inför VM 1994 i USA hölls 490 kvalmatcher och varje match lockade tusentals åskådare innan de 24 avslutande matcherna spelades i USA.</p><p>Rankas då en person som reser till fotbolls VM som en turist? Enligt min mening är detta uppenbart. En turist är någon som reser under sin fria tid och inte arbetar, är borta i minst 24 timmar och är på en plats personen inte är bosatt på. Eftersom att de personer som jag inriktat mig på rest ner till Tyskland på grund av fotbolls VM så rankar jag dessa som turister.</p><p>Mitt syfte med denna uppsats är att få reda på varför folk väljer att resa till VM i fotboll, samt vad lockar den vid sidan fotbollen? Min första tanke med detta är att de reser på grund av ett genuint intresse av fotboll. Men som jag har uppmärksammat i tidigare undersökningar och uppsatser jag har skrivit, så kan det även vara själva evenemanget i sig som lockar, alltså inte fotbollen utan rörelsen av den stora massan av människor. Detta är en form av idrottsturistande där idrotten har blivit lite mer av ett jippo som lockar människor till en mängd olika kringvärden, självklart är det fortfarande så att själva idrotten i de flesta fall står i fokus. Som en mindre del har studien tänkt sig att undersöka hur de aktiva och media spenderade sin fria tid under mästerskapet. Denna del kommer givetvis att vara mindre än undersökningen med turisterna men fungera som en liten avstickare.</p><p>Studien har som syfte att försöka fånga in vad som karaktäriserar en besökare av fotbolls VM samt om de passar på att ”turista” på de platser de befinner sig på?</p><p>De resultat studien har kommit fram till har om möjligt förändrat min bild av idrottsturister. I studien läggs märke till att flertalet av dem som rest till VM gjort det av två anledningar, dels på grund av fotbollen men även en stor del för känslan med all stämning runt omkring. Bland annat nämner Respondent C att ”Bra fotboll upplevs på TV och bra stämning upplevs live”.</p>

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att jämföra hur synen på konkurrens och destinationsmarknadsföring ser ut mellan de Skandinaviska huvudstäderna, med fokus på Stockholm, utifrån de officiella destinationsmarknadsföringsorganisationerna och konsulter inom turismbranschen. Metod: Denna studie omfattar en kvalitativ metod där personliga intervjuer har genomförts med sex respondenter relevanta för uppsatsens syfte. Teoretiska perspektiv: Studiens teoretiska perspektiv består av teorier om konkurrens, destinationsmarknadsföring, place branding och image. Resultat: Mellan destinationsmarknadsföringsorganisationerna skiljer sig synen på marknadsföringen till viss del. Synen på konkurrensen visar en markant skillnad. Konsulternas syn på marknadsföringen skiljer sig åt i vad som bör marknadsföras för att vara som mest attraktiv. Konsulterna är till skillnad mot destinationsmarknadsföringsorganisationerna eniga om konkurrensen mellan huvudstäderna i Skandinavien. / Purpose: The purpose of this study is to compare how destination marketing organisations and external consultants in the tourism industry look at competition and destination marketing between the Scandinavian capitals with Stockholm as a basis. Method: This study includes a qualitative method which has been conducted by personal interviews with six respondents with relevans for this studies purpose. Theoretical perspektiv: This thesis theoretical perspektiv consist of theories about competitiveness, destination marketing, place branding and image. Conclusion: The view on destination marketing between the two studied destination marketing organisations differs to some extent, while the view on destination competition has a significant difference. The consultants view on destination marketing differ in what should be promoted to be the most attractive, but is opposed to the DMOs agreed on the competition between the Scandinavian capitals.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka principer en destination med världsarvsstatus tillämpar för att utveckla området samt vilka strategier destinationen har när det kommer till utveckling av området för turism. Studien är en kvalitativ fallstudie och har gjorts över Kvarkens världsarvsområde som är beläget i västra Finland. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med fyra olika respondenter som alla jobbar med världsarvsområdet samt genom analys av sekundära dokument såsom Kvarkens förvaltnings och utvecklingsplan och naturturismplanen för området. Det resultat som kan urskiljas är att destinationen Kvarken med hjälp utav den naturturismplan som gjorts upp försöker främja en hållbar turism. Området tillämpar strategier såsom att styra besökarna i området till specifika besöksplatser, användningen av områdets servicestruktur försöker styras så att det medför så liten olägenhet som möjligt för naturen. Stigar och utmärkta leder och ett utkikstorn har byggts samt att aktiviteter ordnas exempelvis båtturer så att man vet var och hur besökarna i området rör sig och således kan minska trycket på naturen. Området har en vision rörande vad de till år 2020 skulle vilja ha uppnått och ett antal målsättningar och strategier finns för att uppnå detta. Det området har som målsättningar är bland annat att besökarna som besöker platsen skall stanna längre och spendera mer pengar inom områdets gränser. Således behövs fler övernattningsmöjligheter än vad som i nuläget finns samt mer service och aktiviteter som man betalar för. Gällande planerings och utvecklingarbetet av området har ett antal svårigheter uppkommit såsom att samarbetet inte alltid fungerar eftersom  det inom området finns ett brokigt fält av aktörer som alla har olika viljor gällande vad som skall uppnås. Det råder en resursbrist och det är därför svårt att få till stånd större satsningar. När det kommer till att främja en hållbarhet på destinationen är endel företagare inte samarbetsvilliga och vill jobba utefter de premisser som de alltid har gjort. Slutsatsen är att Kvarkens världsarvsområde är på god väg rörande hållbarheten. De har ännu inte uppnått och fått allt att fungera enligt de principer som finns för en hållbar destination. De har ett antal strategier för att försöka förbättra utvecklingen och planeringen av destinationen. I Kvarkens fall såsom Müller (2007) även reflekterar över är en förbättring av produktutbudet nödvändigt för att en kvantitativ ökning av besökstalen för området skall kunna ske.

No description available.