Den digitala strukturomvandling vårt samhälle genomgår har bidragit till att den digitala kompetensen är stor oavsett åldersgrupp. Idag är internet en stor del av vår vardag och används dagligen, både privat, i skolan och i arbete. En konsekvens av digitaliseringen är att stora förändringar har skett i hur handel av varor och tjänster sker och att utbudet av dessa har ökat. Trots att digitaliseringen har stor påverkan på vårt samhälle, är fortfarande forskning inom området till viss del begränsad. Ett exempel på detta är forskningsområdet two-sided markets (TSM). Begreppet TSM har sedan millennieskiftet använts för att beskriva marknader med två kundsidor där handel mellan dessa två sker. I och med digitaliseringen har nya företag och marknader trätt fram där Netflix, Spotify och AirBnb är några exempel på företag som agerar på olika typer av TSM. I denna studie undersöks en typ av TSM, digital begagnathandel, där de två sidorna består av köpare och säljare av begagnade varor. Kunders beteende har även det förändrats i och med digitaliseringen och användningen av internet. Hur kunder genomför digitala köp sker nödvändigtvis inte på samma sätt som i traditionella fysiska miljöer. Användandet skiljer sig även åt mellan olika kundgrupper och åldrar. Att företag förstår kunders digitala beteende och hur de väljer plattform är därmed av stor vikt. Nya företag har under de senaste åren trätt in på marknaden för digital begagnathandel och konkurrensen förväntas öka. Vilken affärsmodell och strategi företag använder samt design på plattformar blir därmed avgörande för framgång på marknaden. Den yngre målgruppen, framtidens konsumenter, är mer eller mindre uppväxta med internet och har därför god kunskap om det. De anses ha enorm köpkraft och är därför viktiga kunder för företag som agerar på en TSM. Genom att förstå deras beteende och hur de väljer plattform kan företag vara konkurrenskraftiga. Denna studie har genom kvalitativa intervjuer undersökt hur personer i åldrarna 18–25 år väljer plattform för digital begagnathandel. I denna studie har vi besvarat frågeställningen: Vilka faktorer påverkar valet av plattform för digital begagnathandel? Resultatet av studien visar att fem faktorer påverkar valet av plattform för digital begagnathandel. Dessa är: användarupplevelse, kundbeteende, social påverkan, prispåverkan och säkerhet. De fem faktorerna har även underliggande attribut som påverkar dessa faktorer. Studien visar även att faktorerna påverkar till olika grad. Social påverkan påverkar till störst grad, därefter kommer prispåverkan, säkerhet och kundbeteende, och den faktor som visat ha minst påverkan är användarupplevelse. Faktorerna påverkar hela beslutsprocessen överlag, dock i varierande grad. Vi kan även konstatera att om köp är återkommande förändras beslutsprocessen och vissa steg kan alterneras eller hoppas över.

The purpose of this study is to investigate the future of the Swedish newspaper industry. A special interest is taken in local newspapers and its distinguishing features. Our aim is to achieve a better understanding of the development of the Swedish newspaper in light of the looming threath of the death of newspapers. Will print media survive or is the industry forced to a migration to digital platforms? How are newspapers affected by this structural change in an advertisement-driven market? We performed a small case study on Norrtelje Tidning in addition to a historical study of the Swedish newspaper industry. Two-sided market theory was utilized in combination with a model describing actors, activities and resources in a network. This theoretical framework provided an overview of the prevailing market for newspapers, advertisers, and customers which facilitated further analysis of the intricate relations between these groups. The results reveal that the future for print media looks grim, however the uniqueness of content of local newspapers will probably ensure its survival in one form or the other for the foreseeable future.

The study shows that multi-sided markets pose difficulties when the relevant product market is to be defined. These difficulties pertain to two questions. The first question is whether one or several markets should be defined. In this regard, it is not easy to extract a coherent method from the cases examined. Instead, the methods applied give the impression of ad hoc-solutions, where similar circumstances result in dissimilar outcomes. Indeed, it is hard to reconcile the different market definitions in Visa International MIF and MasterCard MIF. The uncertainties are not limited to these two cases, as the methods applied in Google Shopping too give rise to ambiguities. Why was the market for general search engine platforms separated into two distinct product markets, but the market for comparison shopping services encompassed both sides? Unfortunately, this discussion was not present in the decision. This only serves to reinforce the impression that these questions are solved on an ad hoc-basis. A clear method of approaching multi-sided markets is desirable, not least because the enforcement of competition rules must be characterized by consistency and foreseeability. Hopefully, the judgement in Google Shopping will bring further clarity to this. Nonetheless, the conclusion is that one market should be defined when differences between competitive constraints on the two sides are absent. E contrario, this means that two markets should be defined when such differences are present. This is true regardless of the market in question being a transaction or a non-transaction market. This method seems preferable to strictly adhering to the division of multi-sided markets into transaction or non-transaction markets. If the Commission’s analysis is correct in that there are no differences in competitive constraints on the two sides of comparison shopping services, in combination with crossing network effects, the platform’s multi-sidedness is a necessary trait for both sides. This means that a substitute has to be multi-sided in order for it to be included on the relevant product market, which minimizes the risk for false negatives. Vice versa, the definition of two markets allows for one-sided products to be included on the relevant product market, which minimizes the risk for false positives. This is important not only for the binary finding of dominance or non-dominance, but also the degree of dominance. As concluded above, incorrectly defining one market may artificially inflate the degree of dominance into false super-dominance, and incorrectly defining several markets may artificially dilute the degree of dominance. The second question is how substitutability should be measured. It is obvious from the cases examined that qualitative measures are used and not quantitative measures. The products’ characteristics, intended use, purpose, functionalities, users’ perceptions of the product, etc. were given much attention. The SSNIP test was not applied in any of the cases. The first conclusion to be drawn from the examination above is therefore that the difficulties regarding measuring substitutability on multi-sided markets mainly concern quantitative measures. The arguments against applying a SSNIP test related to the cellophane fallacy (in two different forms, one of which was deceivingly similar to the reverse cellophane fallacy) and differences in price sensitivities between the two sides. Network effects present an additional difficulty, which may lead to exaggerated results when measuring substitutability. The second conclusion to be drawn is that there exists a reluctance to apply a SSNIP test in a way that is tailored for multi-sided markets. One method that has been proposed is to apply the test on the total sum paid by both sides, while allowing the intermediary to adjust the increase in price in accordance with its price structure. The categorical dismissal of applying the test in this way suggests that adapted versions have some time to wait before being introduced into case law and decisional practice. If they, as their proponents argue, are a robust way of broadening the evidence of possible substitutability, this is unfortunate. The risk of defining the market overly narrow or overly broad is of course present in this regard as well. A broader spectrum of evidence therefore minimizes the risk of incorrectly finding both dominance and non-dominance.

Rapid digitalisation development has been stampeding widely across today’s societies, and not least in the payment industry. Though, the digitalisation in the payment industry has been very deviating, even between similar well-developed countries, and while there are positive and negative effects with both digital- and physical payment means, there is little knowledge that highlights the influencing factors and accompanied problems. This study therefore explore swhich, and how, different factors influence a country’s degree of digital payments, and creates further understanding of where the payment markets are heading in the future. It is done through a case study of four different industrialised countries, Sweden, Italy, Canada, and Switzerland which involves mapping the countries’ payment markets, as well as potential factors influencing a population’s payment habits, through a perspective of innovation theory in terms of dominant designs and technological discontinuities. Theory of network externalities and two-sided platforms are further used to explain and discuss how a two-sided market, likethe payment market, is affected by changes and other circumstances in different ways.Conclusions are then drawn from the used theories together with a comparison of the findings,and identifies certain influencers to a country’s distribution of payments, as well as provides indications of where the different payments markets are heading in the future. Data is mainly gathered through written material and credible databases, but also from semi-structured interviews. / Den snabba digitaliseringen har slagit sig fram i dagens samhällen, och inte minst i betalningsindustrin. Dock har digitaliseringen i betalningsindustrin varit mycket avvikande mellan liknande välutvecklade länder, och medan det finns positiva och negativa effekter med både digitala och fysiska betalningsmedel, finns det inte mycket kunskap om påverkandefaktorer och medföljande problem. Denna studie undersöker därför vilka, och hur, olika faktorer påverkar ett lands grad av digitala betalningar, och vidare skapar ytterligare förståelse för var betalningsmarknaderna är på väg framöver. Detta görs genom en fallstudie av fyra olika industrialiserade länder, Sverige, Italien, Kanada och Schweiz, som innebär en kartläggning av ländernas betalningsmarknader, och av potentiella faktorer som påverkar befolkningens betalningsvanor, genom ett perspektiv från innovationsteori i form av dominerande design och tekniska diskontinuiteter. Teori om nätverksexternaliteter och tvåsidiga plattformar används vidare för att förklara och diskutera hur en tvåsidig marknad som betalningsmarknadenpåverkas av förändringar och andra omständigheter. Slutsatser dras sedan från de användateorierna tillsammans med en jämförelse av resultaten och identifierar påverkande faktorer tillett lands betalningsdistribution, samt ger indikationer på var de olika betalningsmarknaderna är på väg framöver. Data samlades huvudsakligen in genom skriftligt material och från tillförlitliga databaser, men även från semistrukturerade intervjuer.