No description available.

No description available.

published_or_final_version / abstract / Medicine / Master / Doctor of Medicine

published_or_final_version / abstract / Chemistry / Doctoral / Doctor of Philosophy

SYFTESyftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår samt att beskriva undersökningsgruppen i de ingående artiklarna.BAKGRUNDBefolkningen ökar och människor lever längre vilket leder till att även bensår blir allt vanligare. Sjuksköterskor är omvårdnadsansvariga när det kommer till att behandla bensår och sjuksköterskors inställning och attityd till dessa patienter lägger grunden för hur behandlingen formas och utövas. En god omvårdnad ska skapas där sjuksköterskorska begränsa påfrestningarna och lidande för patienterna som uppstått på grund av deras bensår.METODFöreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie som baseras på nio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, Scopus och PubMed har systematiskt använts med sökningar mellan 2000 -2015.RESULTATSjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår kunde delas in i tre övergripande teman. Dessa resulterade i de övergripande rubrikerna sjuksköterskorserfarenheter av patienters följsamhet, sjuksköterskors erfarenhet av upplevd kunskap och samarbete samt sjuksköterskors erfarenhet av känslor relaterat till behandling. Sjuksköterskor beskrev att behandla bensår kunde leda till en rad olika känslor och det fanns mycket som påverkade behandlingen, som patienters motvillighet och följsamhet, sjuksköterskors egen kunskap samt samarbetet med andra professioner.SLUTSATSSjuksköterskor visade brister i sitt ansvar vid behandling av bensår då de inte följer professionens etiska kod. Många sjuksköterskor erfor en otillräcklig kunskap inom bensårsbehandling och en motvillighet att ta sig an patienter med bensår, då de inte såg det som givande.

Bakgrund: Trycksår är en skada på hud eller vävnad som uppstår genom tryck och/eller skjuv. Det finns många faktorer som ökar risken för trycksår. Såren kan skapa lidande för patienter både fysiskt och psykiskt vilket förlänger återhämtning och vårdtid. Sjuksköterskan ansvarar för att bjuda in patienter och anhöriga till delaktighet för att utföra en god och säker omvårdnad. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av delaktighet i sin egen trycksårsbehandling och/eller trycksårsprevention. Metod: Allmän litteraturöversikt användes som design där 10 kvalitativa originalstudier hittades i databaserna PubMed, Psycinfo och CINAHL. Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av SBU:s granskningsmall och analyserades enligt Fribergs fyra-stegs analysmetod. Teoretisk referensram som valdes till arbetet är Katie Erikssons omsorgsteori.  Resultat: Fyra huvudkategorier samt fem underkategorier identifierades. Både positiva och negativa upplevelser om delaktighet framkom. Positiva upplevelser av delaktighet förekom vid personcentrerad vård där utbytet av information och kunskap var ömsesidigt. Det som påverkade patienternas delaktighet negativt var smärta och bristande kunskap hos både patienter och vårdpersonal. Faktorer som ansågs lindra lidandet och hade positiv inverkan på delaktighet var ett gott bemötande från personalen, med fokus på personcentrering och tillgång till adekvat information.  Slutsats: Patienter har olika upplevelser av delaktighet i sin egen trycksårsbehandling. Delaktigheten är beroende av att patienten förses med efterfrågad information och kunskap samt att vården personcentrerad. Personalen måste besitta specifik kunskap för att möjliggöra patientens delaktighet i vården. I framtiden bör fler studier genomföras för att få en bredare kunskap om området. / Background: A pressure ulcer is an injury to skin or tissue that occurs through pressure and/or shear. There are many factors that increase the risk of pressure ulcers. The wounds can create suffering for patients both physically and psychologically, which prolongs recovery and treatment time. The nurse is responsible for inviting patients and relatives to participate in order to perform good and safe nursing care. Aim: To examine patients' experience of participation in their own pressure ulcer treatment and/or pressure ulcer prevention.  Method: General literature review was used as design where ten qualitative original studies were found in the databases PubMed, Psycinfo and CINAHL. The quality review was carried out using SBU's review template and then analyzed according to Friberg's four-step analysis method. The theoretical frame of reference chosen for the work is Katie Eriksson's theory of care. Result: Four main categories and five subcategories were identified. Both positive and negative experiences of participation emerged. Positive experiences of participation occurred in person-centred care where the exchange of information and knowledge was mutual. What negatively affected patients' participation was pain and a lack of knowledge on the part of both patients and healthcare staff. Factors considered to alleviate suffering and have a positive impact on participation were good treatment from staff, focusing on person-centredness and access to adequate information. Conclusion: Patients have different experiences of participation in their own pressure ulcer treatment. Participation is dependent on the patient being provided with the requested information and knowledge and the care being person-centred. The staff must possess specific knowledge to enable the patient's participation in care. In the future, more studies should be carried out to gain a broader knowledge of the area.