Den svenska fastighetsmarknaden har tagit fart de senaste åren. Den gynnsamma marknaden har lockat allt fler nya aktörer till fastighetsbranschen. Detta ger upphov till nya finansieringsalternativ så som crowdfunding. Idag är det främst privatpersoner som investerar i fastighetsprojekt med crowdfunding-modeller. I den här uppsatsen undersöks varför investeringsviljan i crowdfunding är låg hos institutionella investerare. Information har hämtats från sex stycket interjuver med representanter från olika institutioner. Inställningen till det nya finansieringsalternativet crowdfunding har visat sig vara positivt men det är många faktorer som hindrar institutionerna från att investera. Framförallt är det den bristande likviditeten i investeringen, förtroende hos projektutvecklarna & crowdfunding-plattformen samt den projektvolymerna som begränsar viljan att investera i crowdfunding-projekt. Crowdfunding inom fastigheter i Sverige är fortfarande något som är väldigt nytt och behöver därför fortsätta att växa för att skapa ett vidare intresse hos institutionella investerare. / The Swedish real estate market has taken off in recent years. The growing market has attracted an increasing number of new actors to the real estate industry. This promotes new alternatives to traditional financing, such as crowdfunding. Currently crowdfunding models is used to invest mostly by private individuals invest in crowdfunding models. This paper examines the incentives of institutional investors to invest in crowdfunding.  Information have been gathered from six interviews with representatives from different institutions. While the attitude towards the new funding option crowdfunding has proved to be positive, there are many factors that prevent the institutions from investing. Above all, it is the lack of liquidity in the investment, trust of the project developers & crowdfunding platform, as well as the project volumes that limit the incentive/will to invest in crowdfunding projects. Crowdfunding within real estate in Sweden is still very new and therefore needs to continue to grow to create a wider interest in institutional investors.

Over the past decade, the Swedish pension funds AP1, AP2, AP3, and AP4 have significantly increased their capital allocation towards unlisted real estate. This study explores the investment strategies of these AP funds, examining the methods used in asset class investments, risk mitigation measures, responses to macroeconomic threats, and investment returns. Employing a mixed-methods approach, the research integrates semi-structured interviews with fund representatives and statistical analysis of data from annual reports.  Findings indicate that the AP funds have capitalized on post-financial crisis real estate market dynamics, particularly evident in investments initiated in the years after the crisis. Notably, AP1, AP3, and AP4 have gained good returns through sector diversification, contrasting with AP2’s less successful geographic diversification. Investments are primarily direct or joint ventures in unlisted real estate firms, avoiding PERE-funds due to their shorter holding periods and high costs. Risk is mitigated through extended holding periods, strategic partner selection, board involvement, and analysis of megatrends. The low risk-free rate environment that has been in Sweden for the last decade has significantly supported the unrealized returns from the investments. Future capital allocation should focus on non-competing sectors, reinvestments in existing assets, and identification of new trends to enhance sector investability. / Under det senaste decenniet har de svenska pensionsfonderna AP1, AP2, AP3 och AP4 ökat sin tillgångsallokering avsevärt i onoterade fastigheter. Denna studie utforskar investeringsstrategierna för dessa AP-fonder och granskar de metoder som används i investeringarna i tillgångsklassen, vilka åtgärder som görs för riskminimering samt hur makroekonomiska hot minimeras och vilka avkastningarna investeringarna gett. Genom att använda en blandad metod använder studien semistrukturerade intervjuer med fondrepresentanter och statistisk analys av data från årsredovisningar. Resultaten visar att AP-fonderna har kapitaliserat på dynamiken på fastighetsmarknaden efter finanskrisen, särskilt tydligt i investeringar som initierades åren efter krisen. Noterbart är att AP1, AP3 och AP4 har uppnått betydande avkastningar genom sektordiversifiering, i kontrast till AP2:s mindre framgångsrika geografiska diversifiering. Investeringarna sker främst direkt eller via klubbstrukturer i onoterade fastighetsföretag, där PERE-fonder undviks på grund av deras kortare hållperioder och oproportionerliga kostnader. Riskminimering uppnås genom långa investeringshorisonter, strategiskt partnerurval, styrelseengagemang och analys av megatrender. Den låga riskfria räntemiljön som varit i Sverige det senaste decenniet har avsevärt stöttat de orealiserade avkastningarna från investeringarna. Framtida kapitalallokeringar bör fokusera på icke-konkurrerande sektorer, återinvesteringar i befintliga bolag och identifiering av nya trender för att hitta sektorer som blivit investerbara.