根據李郁文(2002)研究，有66%的購買決策是在店內形成，代表店內行銷活動會對消費者購買決策造成影響，進而導致品牌轉換的行為。因此，本研究將以製造商角度出發，專注探討店內行銷活動對消費者品牌轉換決策的影響。 本研究採用便利抽樣方式，抽樣對象為大台北地區在個人用品店購買臉部護膚品的20-49歲女性消費者。選擇屈臣氏及康是美，於2014年5月2日至5月18日展開問卷調查，由訪員先觀察消費者購買行為，當購物完畢後立即上前詢問其受訪意願，篩選條件為本次購買品牌與目前使用品牌不一致。經過三週訪問，總計接觸335位受訪者，回收105份有效問卷。問卷分析採用交叉分析及皮爾森卡方檢定，來瞭解兩個和兩個以上類別或等級變相之間的關係，判定變數之間是否有顯著差異。研究結果發現： 一、根據受訪者購買行為，分為非計畫購買(32%)、計畫購買品類(22%)、變更計畫品牌(37%)、購買計畫品牌(9%)。消費者有極高的比例(91%)是在店內形成購買決定，因此，店內行活動對於消費者品牌轉換決策有很大的影響。 二、店內行銷因素影響消費者購買決策前五名分別為：產品訴求符合需要(80%)、正在有折扣及促銷(76%)、試用後，覺得質地適合自己(59%)、是新品上市，所以想嘗試(36%)、店員、藥師或促銷小姐主動推薦(30%)。 三、消費者購買行為對品牌轉換決策之影響：原使用不同品牌的消費者因產品使用經驗的不同，導致其轉換理由會有所差異。品牌轉換因素的前五名是喜歡嘗試不同的產品(70%)、目前沒有促銷折扣(55%)及產品效用不如預期(50%)、產品質地不適合自己(29%)及銷售人員推薦(18%)。 四、消費者特性對品牌轉換決策之影響：年齡與收入對不同購買行為有顯著差異，而到店時間間隔則沒有顯著差別。非計畫購買者及變更購買計畫者，其年齡與收入較低；購買計畫品牌者，年齡與收入較高。

Den digitala utvecklingen i dagens samhälle ger konsumenter reklam och erbjudande vart de än kollar. Via sociala medier når företag lätt ut till sin målgrupp och kan med små medel påverka konsumentens behov. Detta har skapat ett nytt sätt att konsumera där konsumenter inte endast handlar nödvändigheter utan skapar ett eget behov i takt med att den ständiga exponeringen för nya produkter. Denna exponeringen leder till impulsiva köp. I denna studie har en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju använts för att kartlägga konsumentens köpbeteende. Syftet är att undersöka de interna och externa faktorer sompåverkar konsumenternas impulsiva köpbeteende. Den kvantitativa enkäten användes för att ge en generell bild av konsumenternas köpbeteende för att sedan kompletteras med intervjuernas mer djupgående svar. Studiens resultat presenteras och analyseras utifrån tre utvalda kategorier som varit grund till enkät- och intervjufrågorna. Kategorierna utgår från studiens valda teoretiska perspektiv som innefattar modellerna Consumer Impulsive Formation Enactment (CIFE) och The Stimulus-Organism-Response (S-O-R). Modellerna används som hjälpmedel för att kartlägga konsumenternas beteende gällande såväl interna som externa faktorer. Utifrån modellerna har ett eget teoretiskt ramverk utvecklats för studien. Modellen heter DIA-modellen och är en sammanfattning av studiens teoretiska perspektiv och används för att kartlägga impulsiva konsumentbeteende i den digitala modehandeln. Modellen utgår ifrån följande kategorier: digitalt köpbeteende, impulsivt köpbeteende och affektiv påverkan. En slutsats som kan dras av denna undersökning är att de miljöpåverkande och externa faktorerna spelar en stor roll i skapandet av konsumenternas behov. Resultatet visade att respondenterna ansågs sig göra oplanerade köp som en följd avett behov som uppkom först när de presenterades för produkten i fråga. Detta visade sig även ha en större påverkan på de yngre respondenterna som påverkades i större utsträckning via sociala medier och dess omgivning. De interna faktorer som visade sig vara avgörande var utvärderingen och motiveringen av köpet. För vidare studier kan förslagsvis skillnader påmän och kvinnors impulsiva köpbeteende undersökas för att se om där finns skillnader. Studiens begränsningar är det utvalda kategorier som undersöker hur interna och externa faktorer påverkar impulsivt köpbeteende. Om konsumenten ansåg sig kunna motivera sitt köp i utvärderingsprocessen var möjligheten större att denne gjorde impulsiva inköp. Så som konsument gäller de att ställa sig själv och sin omgivning frågan: ” Hallå, behöver duverkligen den där?” / The digital development in today's society gives consumers advertising and offers wherever they look. Companies can easily reach their target group and easily influence the consumer's needs through social media. Today consumers not only buy their necessaries but also what they consider they want. This exposure leads to impulsive purchases. I denna studie har en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju använts för att kartlägga konsumentens köpbeteende. Syftet är att undersöka de interna och externa faktorer som påverkar konsumenternas impulsiva köpbeteende. Den kvantitativa enkäten användes för att ge en generell bild av konsumenternas köpbeteende för att sedan kompletteras med intervjuernas mer djupgående svar. Studiens resultat presenteras och analyseras utifrån tre utvalda kategorier som varit grund till enkät- och intervjufrågorna. Kategorierna utgår från studiens valda teoretiska perspektiv som innefattar modellerna Consumer Impulsive Formation Enactment (CIFE) och The Stimulus-Organism-Response (S-O-R). Modellerna används som hjälpmedel för att kartlägga konsumenternas beteende gällande såväl interna som externa faktorer. Utifrån modellerna har ett eget teoretiskt ramverk utvecklats för studien. Modellen heter DIA-modellen och är en sammanfattning av studiens teoretiska perspektiv och används för att kartlägga impulsiva konsumentbeteende i den digitala modehandeln. Modellen utgår ifrån följande kategorier: digitalt köpbeteende, impulsivt köpbeteende och affektiv påverkan. En slutsats som kan dras av denna undersökning är att de miljöpåverkande och externa faktorerna spelar en stor roll i skapandet av konsumenternas behov. Resultatet visade att respondenterna ansågs sig göra oplanerade köp som en följd av ett behov som uppkom först när de presenterades för produkten i fråga. Detta visade sig även ha en större påverkan på de yngre respondenterna som påverkades i större utsträckning via sociala medier och dess omgivning. De interna faktorer som visade sig vara avgörande var utvärderingen och motiveringen av köpet. För vidare studier kan förslagsvis skillnader på män och kvinnors impulsiva köpbeteende undersökas för att se om där finns skillnader. Studiens begränsningar är det utvalda kategorier som undersöker hur interna och externa faktorer påverkar impulsivt köpbeteende. Om konsumenten ansåg sig kunna motivera sitt köp i utvärderingsprocessen var möjligheten större att denne gjorde impulsiva inköp. Så som konsument gäller de att ställa sig själv och sin omgivning frågan: ” Hallå, behöver du verkligen den där?