Trenden att handla via internet, e-handla, har stadigt ökat de senaste två decennierna. Den digitala kanalen har gett konsumenter frihet att enkelt söka igenom och välja bland ett stort utbud av produkter. Modebranschen har varit en av de större aktörerna inom e-handeln där konsumtionen stadigt växt. Samtidigt har en allmän ökning setts av impulsivt köpbeteende och impulsiva köp hos konsumenter. Impulsivitet är något som ofta kopplas ihop med köp av kläder och att kombinera dessa två nämnda områden, (1) shopping på internet av kläder och (2) impulsivitet vid köp, gav uppsatsen dess ansats. Genom en undersökning av variablerna personlighetsdrag, hedonisk respektive utilitarisk motivation och engagemang har uppsatsen syfte varit att kartlägga om det finns en korrelation mellan impulsiva köp av kläder och de tre nämnda psykologiska faktorerna. Populationen som undersöktes var Södertörns Högskolas programstudenter under vårterminen 2016, vilket krävde ett kvantitativt tillvägagångssätt. Detta utmynnade i en enkät via internet där studenterna fick besvara frågor om köpvanor. Genom användning av trait theory, tidigare forskning inom utilitarisk och hedonisk motivation samt engagemang kartlades studenternas personlighetsdrag, motivation och engagemang. Resultatet visade att personlighet till viss del påverkar frekvensen impulsiva köp av kläder på internet, mer specifikt uppmättes en negativ korrelation mellan dessa impulsiva köp och personlighetsdraget samvetsgrannhet. Studiens resultat visade också på ett samband mellan studenter med högre grad hedonisk motivation och färre impulsiva köp vilket visar att internet används i nöjessammanhang utan att leda till en högre frekvens impulsiva köp av kläder. Studien kartlade även att engagemang till kläder hos studenterna har ett positiv samband med ökad frekvens av impulsiva köp av kläder på internet.

Social media platform TikTok has grown in recent years to become a market leader. Gen Z is a large part of the app's users and they are also more likely to make impulsive purchases. TikTok exposes personalized content to the individuals, which provokes unexpected purchase intentions. The focus of the study is on consumer discovery of viral content related to products from the furniture and interior design industry. The theory review of the research highlights the connection between TikTok and the impulsive buying behavior, as well as the layers that the individual goes through in between.  The purpose of this study is to explore and understand how furniture and interior design that has gone viral on TikTok contributes to Gen Z's impulsive buying behavior. This study aims to provide an understanding of the phenomenon of virality as well as an insight into Gen Z's impulsive buying behaviors. In order to answer the research question, empirical data was collected through a qualitative research method using ten semi-structured interviews. The respondents belonged to Gen Z and were resident in Sweden. The empirical data was analyzed using the method of thematic analysis, which produced three new themes and enabled the research question to be answered.  The conclusion of the thesis showed that TikTok contributes to Gen Z's impulsive buying behavior. EWOM has played a major role in the respondents' purchase decisions. Reviews have evoked needs that then led to impulse purchases while also preventing other purchases when reviews explained the negative features of the product. The results of the study show that the sample means that more impulse purchases have been made since TikTok became the market leader.

Den digitala utvecklingen i dagens samhälle ger konsumenter reklam och erbjudande vart de än kollar. Via sociala medier når företag lätt ut till sin målgrupp och kan med små medel påverka konsumentens behov. Detta har skapat ett nytt sätt att konsumera där konsumenter inte endast handlar nödvändigheter utan skapar ett eget behov i takt med att den ständiga exponeringen för nya produkter. Denna exponeringen leder till impulsiva köp. I denna studie har en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju använts för att kartlägga konsumentens köpbeteende. Syftet är att undersöka de interna och externa faktorer sompåverkar konsumenternas impulsiva köpbeteende. Den kvantitativa enkäten användes för att ge en generell bild av konsumenternas köpbeteende för att sedan kompletteras med intervjuernas mer djupgående svar. Studiens resultat presenteras och analyseras utifrån tre utvalda kategorier som varit grund till enkät- och intervjufrågorna. Kategorierna utgår från studiens valda teoretiska perspektiv som innefattar modellerna Consumer Impulsive Formation Enactment (CIFE) och The Stimulus-Organism-Response (S-O-R). Modellerna används som hjälpmedel för att kartlägga konsumenternas beteende gällande såväl interna som externa faktorer. Utifrån modellerna har ett eget teoretiskt ramverk utvecklats för studien. Modellen heter DIA-modellen och är en sammanfattning av studiens teoretiska perspektiv och används för att kartlägga impulsiva konsumentbeteende i den digitala modehandeln. Modellen utgår ifrån följande kategorier: digitalt köpbeteende, impulsivt köpbeteende och affektiv påverkan. En slutsats som kan dras av denna undersökning är att de miljöpåverkande och externa faktorerna spelar en stor roll i skapandet av konsumenternas behov. Resultatet visade att respondenterna ansågs sig göra oplanerade köp som en följd avett behov som uppkom först när de presenterades för produkten i fråga. Detta visade sig även ha en större påverkan på de yngre respondenterna som påverkades i större utsträckning via sociala medier och dess omgivning. De interna faktorer som visade sig vara avgörande var utvärderingen och motiveringen av köpet. För vidare studier kan förslagsvis skillnader påmän och kvinnors impulsiva köpbeteende undersökas för att se om där finns skillnader. Studiens begränsningar är det utvalda kategorier som undersöker hur interna och externa faktorer påverkar impulsivt köpbeteende. Om konsumenten ansåg sig kunna motivera sitt köp i utvärderingsprocessen var möjligheten större att denne gjorde impulsiva inköp. Så som konsument gäller de att ställa sig själv och sin omgivning frågan: ” Hallå, behöver duverkligen den där?” / The digital development in today's society gives consumers advertising and offers wherever they look. Companies can easily reach their target group and easily influence the consumer's needs through social media. Today consumers not only buy their necessaries but also what they consider they want. This exposure leads to impulsive purchases. I denna studie har en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju använts för att kartlägga konsumentens köpbeteende. Syftet är att undersöka de interna och externa faktorer som påverkar konsumenternas impulsiva köpbeteende. Den kvantitativa enkäten användes för att ge en generell bild av konsumenternas köpbeteende för att sedan kompletteras med intervjuernas mer djupgående svar. Studiens resultat presenteras och analyseras utifrån tre utvalda kategorier som varit grund till enkät- och intervjufrågorna. Kategorierna utgår från studiens valda teoretiska perspektiv som innefattar modellerna Consumer Impulsive Formation Enactment (CIFE) och The Stimulus-Organism-Response (S-O-R). Modellerna används som hjälpmedel för att kartlägga konsumenternas beteende gällande såväl interna som externa faktorer. Utifrån modellerna har ett eget teoretiskt ramverk utvecklats för studien. Modellen heter DIA-modellen och är en sammanfattning av studiens teoretiska perspektiv och används för att kartlägga impulsiva konsumentbeteende i den digitala modehandeln. Modellen utgår ifrån följande kategorier: digitalt köpbeteende, impulsivt köpbeteende och affektiv påverkan. En slutsats som kan dras av denna undersökning är att de miljöpåverkande och externa faktorerna spelar en stor roll i skapandet av konsumenternas behov. Resultatet visade att respondenterna ansågs sig göra oplanerade köp som en följd av ett behov som uppkom först när de presenterades för produkten i fråga. Detta visade sig även ha en större påverkan på de yngre respondenterna som påverkades i större utsträckning via sociala medier och dess omgivning. De interna faktorer som visade sig vara avgörande var utvärderingen och motiveringen av köpet. För vidare studier kan förslagsvis skillnader på män och kvinnors impulsiva köpbeteende undersökas för att se om där finns skillnader. Studiens begränsningar är det utvalda kategorier som undersöker hur interna och externa faktorer påverkar impulsivt köpbeteende. Om konsumenten ansåg sig kunna motivera sitt köp i utvärderingsprocessen var möjligheten större att denne gjorde impulsiva inköp. Så som konsument gäller de att ställa sig själv och sin omgivning frågan: ” Hallå, behöver du verkligen den där?

E-handeln växer i rask takt på grund av digitaliseringen och har på så sätt påverkat företagen till att vara mer online idag. Det har även gjort att den digitala sensoriska marknadsföringen behöver utvecklas för att kunna påverka konsumenters beteenden även online. Marknaden behöver anpassa sig för att kunna påverka konsumenterna till att genomföra impulsiva köp på andra sätt än vad som tidigare gjorts i fysiska butiker.  Syftet med denna studie var att undersöka hur kundernas sinnen påverkas av digital sensorisk marknadsföring, som sedan leder till ett impulsivt köp, vid onlineshopping inom mode. Med tanke på syftet men också för att kunna bidra med vidare forskning kring ämnet formulerades forskningsfrågan frågan: * Hur påverkar digital sensorisk marknadsföring konsumentens impulsiva köpbeteende inom mode online?  I denna studie valdes en kvalitativ metod med en induktiv ansats att användas. Elva respondenter intervjuades med semistrukturerade frågor. Studien valde att studera konsumenter i Sverige, där också ett urval från populationen gjordes. Det eftersom att hela populationen inte kunde undersöka, där urvalsgruppen bestod av kvinnor i åldrarna 20-35.  Genom empiri och teori blir det i denna studie tydligt att konsumenter faktiskt blir påverkade av digital sensorisk marknadsföring till att genomföra impulsiva köp. Främst framkom det att synen var den största faktorn till att konsumenter handlar mer impulsivt online. Detta genom, exempelvis, rea, struktur på hemsidan, influencers och sociala medier, etcetera. Det framgick även att många av intervjuernas deltagare inte var så insatta i ämnet om varken digital sensorisk marknadsföring eller impulsiva köp, och därmed inte var fullt medvetna kring hur de genom sinnena blir påverkade i sin konsumtion online. / E-commerce is growing rapidly due to digitalization, and this has influenced companies to be more online today. It has also necessitated the development of digital sensory marketing to influence consumer behavior online. The market needs to adapt to influence consumers to make impulsive purchases in ways different from those previously used in physical stores. The purpose of this study was to examine how customers’ senses are affected by digital sensory marketing, which then leads to impulsive purchases in online fashion shopping. Considering the purpose and to contribute to further research on the topic, the research question was formulated as follows:  *How does digital sensory marketing affect consumer’s impulsive buying behavior in online fashion? In this study a qualitative method with an inductive approach was chosen. Eleven respondents were interviewed using semi-structured questions. The study focused on consumers in Sweden, with a sample selected from the population. Since the entire population could not be studied, the sample group consisted of women aged 20-35. Through empirical data and theory, it becomes clear in this study that consumers are indeed influenced by digital sensory marketing to make impulsive purchases. It primarily emerged that vision was the most significant factor leading consumers to shop more impulsively online. This occurs through, for example, sales, website layout, influencers and social media, etcetera. It also emerged that many of the interview participants were not very knowledgeable about the topic or either digital sensory marketing or impulsive purchases, and thus were not fully aware of how their senses influence their online consumption.