Sverige är ett av världens mest individualistiska länder. Befolkningen utgörs till 46 procent av singlar och den största gruppen singlar är kvinnor i åldersgrupperna övre medelålder och äldre (Statistiska centralbyrån, 2012). Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen kring hur svenska heterosexuella kvinnor i gruppen övre medelålder upplever singellivet. Jag använde mig utav välkända teorier och begrepp inom sociologin. De tillämpade teorierna och teoretiska begreppen var individualism, rena relationer, tvåsamhetsnormen och identitetsskapande utifrån teorier som spegeljaget och könsidentitet/könsroller. Undersökningsproblemet bestod i att beskriva kvinnornas upplevda positiva och negativa aspekter utav singellivet, hur deras förutsättningar av att leva som singlar i samhället påverkades av omgivningens attityder samt vilken betydelse det hade för deras identitet. Jag valde en deskriptiv metodansats och genomförde en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Jag genomförde fyra semistrukturerade intervjuer med kvinnor mellan 53 och 64 år som var skilda och hade barn från tidigare äktenskap. Resultatet visade att de positiva aspekterna av singellivet var upplevelsen av självständighet, frihet och kontroll. Till de negativa aspekterna hörde ensamhet, försämrad ekonomi och att det var svårt att hitta en partner i deras ålder. Det visade sig att omgivningens attityder påverkade kvinnornas självbild negativt. Kvinnorna hade fått andra förväntningar på sig sedan de blivit singlar och hade därför varit tvungna att ändra sitt sociala beteende. Resultatet visade även att singelkvinnornas identitet var motsägelsefull då den slets mellan tvåsamhetsnormen och samhällets individualistiska ideal. Jag drar slutsatsen att upplevelsen utav singellivet för kvinnor i övre medelåldern är mångsidig. Deras handlingsutrymme är i och med singellivet både begränsat och utökat – de har större frihet att bestämma över sin vardag men samtidigt är de hämmade vid deltagandet i sociala sammanhang. Omgivningen har en stark inverkan på deras identitetsskapande och därmed ofta en negativ inverkan på deras självbild. Kvinnorna påverkas i hög grad av tvåsamhetsnormen men också utav individualismen vilken är mycket stark i Sverige. Dessa två begrepp står i ett motsatsförhållande till varandra vilket gör kvinnornas identitet ambivalent. För att leva upp till båda idealen framstår särboförhållandet för kvinnorna som det mest ultimata alternativet till singellivet. / Sweden is one of the most individualistic countries. The population consists of 46 percent of singles and the largest group singles are women in the age groups of upper middle age and older (Statistiska centralbyrån, 2012). The aim of this paper is to increase the knowledge of how Swedish heterosexual women in the upper middle age group are experiencing the single life. I used well-known theories and concepts in the field of Sociology. The applied theories and theoretical concepts were individualism, pure relationships, the norm of twosomes and identity formation based on theories like the looking glass self and gender identity/gender roles. The research problem was to describe women's perceived positive and negative aspects of the single life, how their conditions of living as singles in the community were affected by the attitudes and the importance of that for their identity formation. I chose a descriptive research approach and conducted a qualitative study in the form of semi-structured interviews. I conducted four semi-structured interviews with women between 53 and 64 years who were divorced and had children from previous marriages. The results showed that the positive aspects of single life were the experience of independence, freedom and control. The negative aspects consisted of loneliness, deteriorating economy and difficulties to find a partner in their age. It turned out that the attitudes from the surrounding society affect the women's self-image negatively. The women had different expectations about themselves since they became singles and had therefore been forced to change their social behaviour. The results also showed that single women’s identity was inconsistent when it was torn between twosomes norm and society's individualistic ideals. I conclude that the experience of the single life for women in late middle age is versatile. Their room for maneuvers are in the single life both limited and extended - they have more freedom to make decisions in their everyday life, yet participating in social contexts inhibits them. The surrounding society has a strong impact on their identity and thus often a negative impact on their self-image. The women are greatly affected by the standard twosome norm but also out of individuality ideals that are very strong in Sweden. These two concepts are in opposition to each other, which makes women's identity ambivalent. To live up to both ideals living apart relationships appear for the women as the most ultimate alternative to the single life.

Bakgrund: När en person har hörselnedsättning påverkas indirekt dess omgivning. Konsekvenser som kan upplevas av en partner kan benämnas med begreppet Third-Party Disability (TPD) och innefattar ett flertal aspekter som exempelvis kommunikation och livskvalité. Med ålder blir hörselnedsättningar allt vanligare vilket leder till att allt fler par i övre medelåldern lever i en relation där ena partnern har hörselnedsättning. Syfte: Att undersöka hur partnern påverkas av en respektives hörselnedsättning och vad det har för eventuella konsekvenser på livskvalitén, sett till personer i övre medelåldern. Metod: En integrerad litteraturstudie utfördes för att besvara studiens syfte. Litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och Web of Science resulterade i inklusion av åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten påvisar att partnern påverkas av sin respektives hörselnedsättning. Det är främst kommunikationsmöjligheterna som försämras men även relationsförändringar kan uppstå. Vidare kan det leda till att livskvaliteten för den normalhörande personen försämras till följd av begränsningar i partnerskapet. Slutsatser: Kommunikationsmöjligheterna försämras till följd av hörselnedsättning och påverkar deltagandet i sociala aktiviteter och sammanhang. Indirekt påverkar detta partnerns förmåga för deltagande och kan leda till försämrad livskvalitet. / Background: When a person has hearing loss, their significant others become indirectly affected. The consequences from a partner perspective can be described with the term Third-Party Disability (TPD), which includes several aspects such as communication and quality of life. With age, hearing loss become increasingly more common, therefore it is likely that at least one partner in couples of upper middle age will have hearing loss. Aim: To investigate how the partner is affected by their spouse´s hearing loss and what consequences it has on the quality of life, for people in upper middle age. Methods: An integrated literature study was carried out to answer the purpose of the present study. The literature search conducted in the databases PubMed, Cinahl and Web of Science resulted in eight scientific articles for inclusion. Results: The results demonstrate that the partner is affected by their spouses hearing loss. Mainly it´s the communication opportunities that deteriorate, but relationship changes can also occur. This can further lead to a deterioration in the quality of life of the normal-hearing spouse as a result of limitations in the partnership. Conclusions: Communication possibilities deteriorate as a result of hearing loss and affect participation in social activities and contexts. Indirectly, this affects the partner's capacity for participation and can lead to a reduced quality of life.