<p>Uppsatsen tar upp frågan huruvida upphandlande enheter kan ställa krav på svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrån både nationella och gemenskapsrättsliga regler. Ämnet är aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun väckt stor diskussion i media då ärendet i nuläget ligger hos EG-domstolen.</p><p>De juridiska områden som berörs är europeisk integrationsrätt, arbetsrätt och upphandlingsjuridik. För att besvara frågan har vi utrett vad är gällande rätt på området genom att undersöka relevanta rättsfall samt tagit upp hur frågan diskuteras i den svenska samhällsdebatten. Utifrån detta har vi svarat på frågeställningen och diskuterat kring en framtida lösning på problemet. I nuläget kan den upphandlande enheten inte ställa dessa krav men vi ser en eventuell förändring i framtiden.</p>

Uppsatsen tar upp frågan huruvida upphandlande enheter kan ställa krav på svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrån både nationella och gemenskapsrättsliga regler. Ämnet är aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun väckt stor diskussion i media då ärendet i nuläget ligger hos EG-domstolen. De juridiska områden som berörs är europeisk integrationsrätt, arbetsrätt och upphandlingsjuridik. För att besvara frågan har vi utrett vad är gällande rätt på området genom att undersöka relevanta rättsfall samt tagit upp hur frågan diskuteras i den svenska samhällsdebatten. Utifrån detta har vi svarat på frågeställningen och diskuterat kring en framtida lösning på problemet. I nuläget kan den upphandlande enheten inte ställa dessa krav men vi ser en eventuell förändring i framtiden.

Offentlig upphandling är inte endast ett sätt att tillförskaffa sig varor, utan kan också användas som ett samhällspolitiskt instrument för att verka för sociala mål som ställts upp. Hur de varor och tjänster som upphandlas produceras inverkar på de arbetsrättsliga och sociala förhållandena i leverantörskedjan, och genom att ställa sociala krav vid en offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten förstärka förtroendet hos invånarna. Trots en omfattande EU-rättslig reglering på området är det idag dock osäkert vilka möjligheter den upphandlande myndigheten ges att ställa arbetsrättsliga krav på leverantören av upphandlingsföremålet. Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken omfattning en upphandlande myndighet kan ställa arbetsrättsliga krav vid en offentlig upphandling, samt utreda om förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kommer innebära några förändringar för den upphandlande myndigheten vad gäller möjligheten att ställa arbetsrättsliga krav.  Av uppsatsen framkommer att det inte finns någon klar gräns vilka arbetsrättsliga krav den upphandlande myndigheten får ställa på leverantören vid en offentlig upphandling. Den största möjligheten att ställa ett arbetsrättsligt krav torde föreligga om kravet ställs såsom ett tilldelningskriterium, då EU-domstolen har klargjort att sociala krav får ställas för att tillgodose behov hos personer samt att ett tilldelningskriterium inte behöver vara kopplat till upphandlingsföremålet, utan det kan vara kopplat till hur en vara eller tjänst produceras. Förändringarna i förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv innebär inte att möjligheterna att ställa arbetsrättsliga krav vid en offentlig upphandling ökar, dock ges den upphandlande myndigheten genom förslaget mer stöd i valet av vilka arbetsrättsliga krav som är tillåtna att ställa. / Public procurement is not only a method to acquire goods, but can also be used as a sociopolitical device to gain social visions. The method that supplied goods and services are produced by affect the labor and social conditions in the supply chain. By acquiring social conditions in a public procurement the procuring authority may strengthen the reliance of the citizens. Despite a comprehensive EU legislation in the area, it is uncertain which labor requirements the procuring authority may impose the supplier. The purpose of this thesis is to investigate to what extent a procuring authority may impose labor requirements in a public procurement, and to investigate if the proposal to a new procurement directive will result in an opportunity to impose labor requirements on the supplier. This thesis has concluded that it is not clear what labor requirements the procuring authority may demand the supplier of a public procurement. The biggest opportunity to demand a labor requirement to a supplier is by using award criteria. The Court of Justice of the European Union have clarified that social requirements may be used to meet needs of individuals and that award criteria do not need to be connected to the object of the procurement, but can be connected to the production of the goods or services of the contract. The thesis has also shown that the changes in the proposal to a new procurement directive do not increase the possibilities to require labor requirements in a public procurement. However, it does give the procuring authority further support in the choice of which labor requirements it may require.