Akademisk avhandling--Teologi--Uppsala, 1980. / Bibliogr. p. 208-213. Index.

Made available in DSpace on 2014-06-12T15:05:46Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo1169_1.pdf: 639156 bytes, checksum: 0fc52ab8258d26d312cdc879b316019c (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2007 / A presente pesquisa tem como objetivo analisar o processo de desenvolvimento de recursos competitivos de empresas que são consideradas mais competitivas, dentre as exportadoras de uva da região do Submédio do São Francisco. Para a construção do referencial teórico, tomou-se como base a perspectiva da Resource-Based View of the Firm (RBV), que procura explicar o desempenho superior das organizações e as estratégias que permitiram alcançá-lo mediante a análise dos recursos de uma organização, sejam eles recursos tangíveis ou intangíveis. O processo de internacionalização foi analisado com base nos modelos de Uppsala (JOHANSON; WIEDERSHEIM-PAUL, 1975; JOHANSON; VAHLNE, 1977) e baseado em recursos (SHARMA; ERRAMILLI, 2004) que explica a internacionalização de empresas como um processo evolutivo, na qual a entrada no mercado internacional passa por estágios a medida que a empresa acumula experiências e conhecimentos a respeito do mercado global. Como procedimento metodológico, foi realizada uma pesquisa exploratória e descritiva, fundamentada na perspectiva qualitativa. O foco metodológico foi lastreado no método do estudo de caso. A pesquisa passou por três etapas, para a seleção da amostra. Inicialmente, selecionou-se um grupo de empresas a serem estudadas, com base no volume entre US$ 1 e 10 milhões de dólares exportados, dado disponibilizado pelo Ministério do Desenvolvimento, Indústria e Comércio. Em seguida, aplicaram-se questionários compostos por questões fechadas na lista de empresas exportadoras de uva da região do Submédio do São Francisco, com o intuito de se obter aquela que fosse vista pelos concorrentes como a mais competitiva. Com base em estatística descritiva, emergiu a Cooperativa A, composta por cinco fazendas: A, B, C, D e E. As técnicas de coleta de dados utilizadas nesta segunda etapa da pesquisa foram entrevistas semi-estruturadas, observação e análise documental. Na análise dos dados emergiram três recursos estratégicos competitivos como sendo responsáveis pelo sucesso da empresa. Assim, por meio deste estudo, identificou-se que recursos idiossincráticos, como o Relacionamento baseado na confiança , Cultura orientada para a qualidade e Know how , apresentam significativa influência no desempenho superior da empresa. Os recursos estratégicos Relacionamento baseado na confiança e Cultura orientada para a qualidade aparentemente possuem sustentabilidade maior devido a deseconomia resultante da compressão temporal, conforme advogam Dierickx e Cool (1989), quanto pela ambigüidade causal decorrente de caminho histórico único e pela subjetividade associada a fatores humanos envolvidos

Made available in DSpace on 2014-06-12T15:05:29Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo1152_1.pdf: 1305829 bytes, checksum: 8fbe9fe82fee0cc737d01ba44b7c750d (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2007 / Faculdade de Amparo à Ciência e Tecnologia do Estado de Pernambuco / A presente pesquisa tem como objetivo geral analisar as características do processo de formação de estratégias internacionais do Grupo Fruitfort, no período de 1982 a 2006, sob a ótica das teorias de Uppsala, dos Determinantes da Vantagem Competitiva Nacional e da Resource-Based View of the firm (RBV). Descrevem-se as estratégias internacionais adotadas pela empresa ao longo do tempo e analisa-se sua convergência com os conceitos apregoados pelos modelos teóricos. Seguindo a orientação de Pettigrew (1987) quanto às dimensões de conteúdo, contexto e processo das mudanças, o aporte teórico foi constituído de questões relacionadas à estratégia competitiva, ao processo de formação de estratégias, às estratégias internacionais e aos modelos de internacionalização, com foco naqueles supracitados. A pesquisa caracteriza-se como qualitativa, do tipo exploratória e analítica, de cunho retrospectivo. A estratégia adotada é a de estudo de caso e a unidade de análise constituída pelo Grupo Fruitfort. A amostra é composta por 15 (quinze) respondentes, sendo 4 (quatro) de instituições correlatas à fruticultura do semi-árido e 11 (onze) executivos responsáveis pela administração estratégica da referida empresa. O principal método de coleta de dados é a realização de entrevistas semi-estruturadas com esses sujeitos, complementadas com a pesquisa documental e a observação não-participante, na perspectiva da triangulação dos dados. A análise e discussão dos resultados compreende a descrição e a interpretação do fenômeno investigado, sob diferentes perspectivas. Primeiramente, ocorre a contextualização histórica da exportação de frutas no pólo Petrolina PE e Juazeiro BA e sua influência nas atividades do Grupo Fruitfort. Destacam-se os projetos de irrigação promovidos pela CODEVASF como cruciais para o início e continuidade das operações do Grupo. Em seguida, são identificados os eventos marcantes que constituíram quatro fases na trajetória da empresa ao longo do período delineado para esta pesquisa. Evidenciam-se indícios da associação concomitante entre os modelos de internacionalização, a partir do momento em que nenhum isoladamente foi capaz de explicar como o processo de formação de estratégias internacionais foi desenvolvido na empresa. Tais estratégias foram orientadas pela perspectiva deliberadamente emergente e seus momentos de mudança imbuídos do caráter evolucionista e gradual. Constata-se que as dimensões mais relevantes dentre aquelas apregoadas pela Escola de Uppsala foram a aprendizagem, as networks pessoais e o gradualismo. Os vértices condições dos fatores, indústrias correlatas e rivalidade entre as empresas foram decisivos para que o Grupo Fruitfort apresentasse padrões de estratégia bem sucedidos. A liderança empreendedora, associada à cultura organizacional, apresenta-se como o seu recurso competitivo de maior expressão. Assume-se, portanto, que o processo investigado enquadrase nas três abordagens teóricas tidas como base para a análise, variando apenas o grau de convergência dos seus conceitos principais

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har små och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis Vänner har därför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag är utformat med utgångspunkt i följande principer och målsättningar: - Att i möjligaste mån använda naturlig indirekt belysning. - En rumslig “dramaturgi” som gör rörelsen genom muséet oförutsägbar samtidigt som blickfång och siktlinjer skapar orienterbarhet. - Bruk av nivåskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrån, samtidigt som alla utställningssalar är åtkomliga för rullstol och barnvagnar. - Ett växelspel mellan symmetri och assymmetri. - En “tektonisk” utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka väggar med infällda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus. - Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hängrännor, mineraler (“klumpvis”) i betongblandningen som röda alger lever av. - Uppdelning mellan samtida (bottenvåning) och klassisk konst (plan 4-5). - Rumssekvenser som tillåter olika öppettider för museets olika verksamheter. - En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot både förmodern och modern konst. / Uppsala's current art museum in Uppsala Slott has small and impractical premises. Uppsala Konstmuseis Vänner have therefore been lobbying towards the municipality to build a new museum. The design of this proposal is based on the following principles and objectives: - To the extent possible, use natural indirect lighting. - A spatial "dramaturgy" that makes movement through the museum unpredictable while eye-catchers and sight lines makes for orientability. - Use of different levels to make the architecture more interesting and to create more angles from which to view the art, while all exhibition halls are accessible to wheelchairs and strollers. - An interaction between symmetry and asymmetry. - A "tectonic" design of the facade: rough in situ concrete facade, thick walls with recessed windows in line. Still large windows providing plenty of light but little direct sunlight. - Patinized facade: textured molds for casting of facade, no gutters, minerals (in "lumps") in the concrete mixture that red algae feed on. - Splitting between contemporary (ground floor) and classical art (plane 4-5). - Room sequences that allow different opening hours for the museum's various activities. - An architectural design that reflects the museum's focus on both pre-modern and modern art.

För att nå ut med konsten till Uppsalas befolkning ska det nya konstmuseet bli tillgängligt och inbjudande. Placerad vid Fyrisån, på gränslandet mellan Uppsalas stadskärna, industriområdet och stadsparken, är den synlig och lätttillgänglig från alla håll och lyfter ett område som tidigare bara har varit en plats människor passerar. Runt tomten finns flera större flöden av fotgängare och cyklister. Byggnaden placeras därför strategiskt för att inte blockera något gångstråk men samtidigt ta vara på dessa för att locka besökare. Utöver de befintliga stråken uppkommer även nya vägar; ytterligare en bro över Fyrisån som förbinder stadsträdgården med museét och genvägar över och igenom själva byggnaden. Projektets två ledord är tillgänglighet och upplevelse. Uppsalas konstmuseum ska vara en plats för alla och en plats som man gärna återvänder till. Därför får byggnaden flera funktioner utöver konstmuseum.  Genom ramperna som bildar landskapsliknande plan, och entrér från alla håll, blir byggnaden lätttillgänglig och en del av sin omkringliggande miljö. Från gatunivå slingrar sig ramperna upp längs de två huskropparna som en förlängning av gatan, där konstutställningsrummen blir olika stopp längs vägen.  Samtliga ramper och lutande golv är handkappsanpassade med rätt lutning och viloplaner. Detta gör att alla kan få samma upplevelse, från rullstolsbunden till förälder med barnvagn - alla är lika välkomna. / The new Uppsala Museum of Art will make art more accessible by being an invinting, public, building. Positioned by Fyrisån, on the borderland between Uppsala's city center, industrial park and city garden, it is visible and easily accessible from all directions and highlights an area that previously has only been a place people pass. Many pedestrians and cyclists passes by the site. The building is therefore placed strategically to not block any walkways, while taking advantage of these to attract visitors. In addition to the existing walkways another bridge will be built on Fyrisån that connects the city garden with the museum. There will also be ne shortcuts through the building itself. The project's two watchwords are accessibility and experience. Uppsala Art Museum will be a place for everyone and a place that you will happily return to. Therefore, the building will have more functions beyond art museum. Entrances from all directions and ramps around and inside the building gives people an easy access. All ramps and sloped floors are adapted for disabled. This allows everyone to get the same experience, whether they are in a wheelchair or a parent with a pram - everyone is equally welcome.

The thesis is focused on the topic of internationalisation of SME in Znojmo region and on their opportunities. The main part of the thesis is a set of recommendations for the whole segment of SME in Znojmo region. To gather necessary input, primary and secondary data were used. For primary data, semi-structured in-depth interviews were conducted with companies operating in Znojmo region. To gain knowledge about their current situation and motives, risks, barriers towards internationalisation. The current process of the SME in Znojmo region was compared with UPPSALA model of internationalisation.

The purpose of this project was to design a Culturehouse in Gottsunda Uppsala.The new culturehouse in Gottsunda started from a form bearing function concept. It is situated in the heart of Gottsunda centrum Uppsala regioen, where all the public communications and locals meet. Gottsunda itself is vast in the number of deffierent cultures living in it. The Gottsunda centrum is going to look modern and new buildings are planned to be built there in the future. The building is situated on a main street corner, very visible and bold to every passing car and all the pedestrians as well. The building is a monumetal material collage. Mainly built with timber. The design was from the beginning based on a very specific program and area. All the parts of the program needed to be included, in a specific amount of space, though no vertical limit. The entrance building is technically supported by a growing circular center spine and protected against the climate by a three layer exterior curtain wall. The circular shapes is supposed to be a symbol of movement and and an element of physical attraction for the building. On the buttom floor is the Entrance hall that includes the exhibition part as well. On the second floor the Internservice. On the third floor the Workshps, and finaly on the top floor we have the bibliotek. The communication happens at the heart of the building through stairs and elevators. This communication is also to reach the Blackbox on the other side of the building.The other side of the building is a 4 story wood structure. It starts with the Cafe and Personel room at the buttom floor, The kitchen and the second personel room on the second floor, The Activity offices on the third floor and last but not least the Black box on the fourth floor. The communication is through a staircase and also an elevator in the building, which also gives more privacy to the people coming to work.. There is no communication to the Blackbox through this side of the building. It is actually a design, meant to connect the buildings by having the boldest part of the other side connected by the Library.Daylight comes through tall windows inside all parts, and the exterior curtain wall. The Black box has no daylight coming through based on its purpose.(Performances, Theatre etc...)The whole building is a form in another form type of volume. A box that surronds a circule. Sustainability has been a great part of the design, by building with sustainable materials such as Cedar and usage of minimum heat and cold leaking windows, doors and fasad glazing.

<p>The need for educated people has during the last couple of years increased, the needs for engineers mostly. The amount of positions for technology and science educations in Sweden increased heavily during the 1990’s but the number of qualified applicants decreased. Uppsala University is one of the five largest educational centres within the areas technology and science in Sweden is Uppsala University, but its trademark is not as visible and known as the other science areas.</p><p>The primary target group for the technology and science faculty at Uppsala University is first of all youths from the immediate surroundings, North Uppland and Stockholm. We found it interesting to look at students in the municipality of Stockholm, partly because 16 % of the faculty’s students come from here and partly because of assumed competition of KTH.</p><p>The purpose of the survey is to find out what attitudes that students in the municipality of Stockholm, who studies social science, natural science and technical programs in the third year in high school, has towards technological and natural science educations at Uppsala university.</p><p>The survey method is a market research where a questionnaire was passed out to high school students in year three at social science, natural science and technological programs at four schools in the municipality of Stockholm. We used theory concerning positioning and attitudes.</p><p>We could conclude that UU’s brand is underpositioned when it comes to the difference between the student’s knowledge that there are both technological and natural science educations at UU and the general knowledge that these educations exist With the attitude-theory we could conclude that the students had a limited “cognition” and “affect” towards the educations but that the “cognition” that existed was mostly positive. Concerning the component “conation” there was a large amount of students that didn’t know if they were prepared to read these educations, but among those who answered most was positive.</p> / <p>De senaste åren har behovet av akademiskt utbildade ökat stadigt, framförallt behovet av ingenjörer. Antalet utbildningsplatser inom teknik och naturvetenskap i Sverige utökades kraftigt under 1990-talet men antalet ansökningar halverades vilket har gjort att konkurrensen om studenterna hårdnat. Uppsala universitet är ett av de fem största lärosätena i Sverige inom områdena teknik och naturvetenskap, men universitets varumärke då det gäller dessa utbildningar är enligt undersökningar inte är lika synligt och känt som de andra vetenskapsområdenas.</p><p>Prioriterade målgrupper för den tekniska och naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet är framför allt ungdomar som kommer från närområdet, kranskommunerna, Norduppland och Stor-Stockholm. Vi fann det intressant att titta på Stockholms kommun, dels då 16 % av fakultetens studenter kommer härifrån och dels p.g.a. den förmodade konkurrensen med KTH.</p><p>Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken attityd gymnasieelever i Stockholms kommun, som läser samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och tekniskt program i årskurs tre, har gentemot tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid Uppsala universitet.</p><p>Undersökningsmetoden bestod av en marknadsundersökning där enkäter delades ut till gymnasieelever i årskurs tre på samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig och teknisk utbildning på fyra skolor i Stockholms kommun. Vi använde oss av positioneringsteori samt attitydteori.</p><p>Vi fann att 62 % av totala antalet elever kände till att tekniska och naturvetenskapliga utbildningar finns på UU och att 52 % av eleverna var beredda att läsa på UU. Eleverna förknippade UU först och främst med naturvetenskapliga utbildningar och inte med tekniska. Attribut som eleverna valde för att karaktärisera utbildningarna var bl.a. ”bra utbildningar”, ”hög kvalitet” och ”forskning”.</p><p>Slutligen kunde vi dra slutsatsen att UU:s varumärke är underpositionerat när det gäller skillnaden mellan kunskapen om att det finns både tekniska och naturvetenskapliga utbildningar samt om den generella kunskapen att dessa båda utbildningar existerar. Med hjälp av attitydteorin kunde vi fastställa att eleverna hade en begränsad ”kunskap” och ”känsla” om utbildningarna men att denna var överlag positiv. När det gällde ”avsikt eller handling” var det en stor andel som inte visste om de kunde tänka sig att läsa dessa utbildningar men de som kunde svara var överlag positiva.</p>

Samhället står inför både samtida och framtida klimatförändringar. Det finns två primära tillvägagångssätt för att möta klimatförändringar. Dels kan man minska utsläppen och dels kan samhället vi lever i anpassas. Klimatanpassning är idag en aktuell fråga för Sveriges kommuner. En förordning för klimatanpassning väntas komma vilket kommer bidra till att frågan får mer gehör. En kommun som redan har börjat införa klimatanpassning i sin fysiska planering är Uppsala kommun. År 2017 fick de en utmärkelse om att de var högst rankade inom klimatanpassning enligt IVL Svenska Miljöinstitutets rankning. Denna studie syftar till att analysera Uppsala kommuns klimatanpassningsarbete med fokus på deras fysiska planering. Analysen kommer utgå från Uppsala kommuns fokusområden inom klimatanpassning, begränsningar inom deras klimatanpassningsarbete samt samverkan mellan Uppsala kommun och Länsstyrelsen Uppsala. Genom kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys kommer studiens frågeställningar att besvaras. Något som framgår av studien är att Uppsala kommun har vatten som ett fokusområde när det kommer till deras klimatanpassningsarbete, vilket kan ses som naturligt i och med Fyrisåns centrala läge. Vidare framkom det att det kan urskiljas ekonomiska och institutionella begränsningar, något som kanske kan förhindras med den framtida förordningen för klimatanpassning. Slutligen framkom det att samverkan mellan Uppsala kommun och Länsstyrelsen Uppsala fungerar bra, där samverkan främst sker genom en regionalgrupp med klimatanpassningssamordnaren från Länsstyrelsen Uppsala i spetsen.

The need for educated people has during the last couple of years increased, the needs for engineers mostly. The amount of positions for technology and science educations in Sweden increased heavily during the 1990’s but the number of qualified applicants decreased. Uppsala University is one of the five largest educational centres within the areas technology and science in Sweden is Uppsala University, but its trademark is not as visible and known as the other science areas. The primary target group for the technology and science faculty at Uppsala University is first of all youths from the immediate surroundings, North Uppland and Stockholm. We found it interesting to look at students in the municipality of Stockholm, partly because 16 % of the faculty’s students come from here and partly because of assumed competition of KTH. The purpose of the survey is to find out what attitudes that students in the municipality of Stockholm, who studies social science, natural science and technical programs in the third year in high school, has towards technological and natural science educations at Uppsala university. The survey method is a market research where a questionnaire was passed out to high school students in year three at social science, natural science and technological programs at four schools in the municipality of Stockholm. We used theory concerning positioning and attitudes. We could conclude that UU’s brand is underpositioned when it comes to the difference between the student’s knowledge that there are both technological and natural science educations at UU and the general knowledge that these educations exist With the attitude-theory we could conclude that the students had a limited “cognition” and “affect” towards the educations but that the “cognition” that existed was mostly positive. Concerning the component “conation” there was a large amount of students that didn’t know if they were prepared to read these educations, but among those who answered most was positive. / De senaste åren har behovet av akademiskt utbildade ökat stadigt, framförallt behovet av ingenjörer. Antalet utbildningsplatser inom teknik och naturvetenskap i Sverige utökades kraftigt under 1990-talet men antalet ansökningar halverades vilket har gjort att konkurrensen om studenterna hårdnat. Uppsala universitet är ett av de fem största lärosätena i Sverige inom områdena teknik och naturvetenskap, men universitets varumärke då det gäller dessa utbildningar är enligt undersökningar inte är lika synligt och känt som de andra vetenskapsområdenas. Prioriterade målgrupper för den tekniska och naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet är framför allt ungdomar som kommer från närområdet, kranskommunerna, Norduppland och Stor-Stockholm. Vi fann det intressant att titta på Stockholms kommun, dels då 16 % av fakultetens studenter kommer härifrån och dels p.g.a. den förmodade konkurrensen med KTH. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken attityd gymnasieelever i Stockholms kommun, som läser samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och tekniskt program i årskurs tre, har gentemot tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid Uppsala universitet. Undersökningsmetoden bestod av en marknadsundersökning där enkäter delades ut till gymnasieelever i årskurs tre på samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig och teknisk utbildning på fyra skolor i Stockholms kommun. Vi använde oss av positioneringsteori samt attitydteori. Vi fann att 62 % av totala antalet elever kände till att tekniska och naturvetenskapliga utbildningar finns på UU och att 52 % av eleverna var beredda att läsa på UU. Eleverna förknippade UU först och främst med naturvetenskapliga utbildningar och inte med tekniska. Attribut som eleverna valde för att karaktärisera utbildningarna var bl.a. ”bra utbildningar”, ”hög kvalitet” och ”forskning”. Slutligen kunde vi dra slutsatsen att UU:s varumärke är underpositionerat när det gäller skillnaden mellan kunskapen om att det finns både tekniska och naturvetenskapliga utbildningar samt om den generella kunskapen att dessa båda utbildningar existerar. Med hjälp av attitydteorin kunde vi fastställa att eleverna hade en begränsad ”kunskap” och ”känsla” om utbildningarna men att denna var överlag positiv. När det gällde ”avsikt eller handling” var det en stor andel som inte visste om de kunde tänka sig att läsa dessa utbildningar men de som kunde svara var överlag positiva.