This paper describes and analyses the development of Swedish exports to the Soviet Union during the perestroika period, both in general and with regard to the specific case of the coastal trade between these countries using the Uppsala model's concepts of learning, the liability of foreignness, and the liability of outsidership. During this period the Soviet foreign trade system went through a significant reorganisation, with foreign trade being decentralised and newactorsbeing established, although the source material indicates that this decentralisation was less disruptive to the coastal trade than in general. It concludes that the different outcomes seen in these cases could be attributed to the coastal trade being less affected by the liability of outsidership than the general case. With regard to learning, it concludes that experiential knowledge, both from personal experience and network sources, is necessary in order to evaluate objective knowledge, as this can also be seen in the source material.

Small and medium-sized enterprises (SMEs) play a major role in the development of the nation's economy by providing employment and creating the economic growth. The management of the companies that are going international considers different motives before taking the step into the international market. The internationalization process involves risks and uncertainty significantly effected by challenges and barriers to SMEs from developing countries.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som lett till att stadsdelen Kungsängen i Uppsala utformats på det sätt det gjorts och vad som lett till det nuvarande resultatet. Arbetet studerar och diskuterar hur kommunala tjänstemän och byggherrar resonerar kring varför Kungsängen har blivit vad området är idag. Genom intervjuer med dessa personer och med hjälp av samtida forskning besvaras syftet och frågeställningarna. Materialet kompletteras av det inledande planprogram som Uppsala kommun lade fram 1992 för vad de planerade att Kungsängen skulle bli. Resultatet visar att de ekonomiska marknadskrafterna har blivit styrande i omvandlingen av Kungsängen. En svårighet har uppstått i och med att kommunen inte hade tillgång till all mark från början. Området har fått skapas tomt för tomt, vilket påverkat hur området ser ut och fungerar idag. Resultatet visar också att den nyliberala planeringens inflytande leder till en försvårad arbetsprocess där det offentliga och privata måste skapa kompromisslösningar. En gentrifieringsprocess har sköljt över vår samtid, där vi planerar för den gruppen som är mest attraktiv för staden att locka till sig – kapitalstarka kreativa människor. I en värld där även städer blir en produkt på en marknad måste Uppsala försöka hävda sig i konkurrensen.

No description available.

Det svenska hyressättningssystemet, bruksvärdessystemet, har under flera år varit föremål för kritik. Detta till följd av en påtaglig bostadsbrist i storstadsregionerna, som främst tagit sig uttryck i form av brist på hyresrättsbostäder i allmänhet och billiga sådana i synnerhet. Enligt vissa har denna bostadsbrist kunnat kopplas till bruksvärdessystemet och dess effekter på hyresnivåerna. Denna studie syftade därför till att undersöka bruksvärdessystemets eventuella påverkan på det svenska hyresrättsbeståndet idag med utgångspunkt i Uppsala, en svensk storstad där bostadsbrist och brist på hyresrättsbostäder förekommer. Vidare syftade studien till att utreda hur och om bruksvärdessystemet kan anses ha någon påverkan på investeringsviljan när det kommer till att producera nya hyresrättsbostäder. De frågeställningar som studien grundade sig på var gällande hur hyressättning enligt bruksvärdessystemet påverkat dagens bestånd av hyresrätter i Uppsala, hur byggherrars och fastighetsägares investeringsvilja ser ut när det kommer till byggandet av nya hyresrätter i Uppsala samt vilka tänkbara alternativ till bruksvärdessystemet eller övriga åtgärder som finns för att öka investeringsviljan. Frågeställningarna besvarades med hjälp av intervjuer och en litteraturstudie. Av resultatet i studien kunde främst konstateras att det inte råder några entydiga meningar kring om eller hur bruksvärdessystemet bör förändras, vara kvar eller bytas ut helt. Bruksvärdessystemet tycks förvisso ha haft en negativ påverkan på hyresrättsbeståndet och hyresmarknaden, bland annat genom att ha bidragit till att en stor del av hyresrättsbeståndet ombildats till bostadsrätter, men det fyller även en viktig funktion när det kommer till hyresgästers trygghet och besittningsskydd. Trots att meningarna kring bruksvärdessystemets fortlevnad går isär framkom av resultatet i studien att det inte räcker med att enbart förändra hyressättningssystemet för att lösa problemen med bostadsbrist, utan det tycks krävas åtgärder och förändringar på bostadsmarknaden i stort och även inom den förda bostadspolitiken. Resultatet i studien talade även för att en stor del av lösningen kring bostadsbristen bör grunda sig på att staten tar ett större ansvar när det kommer till att producera bostäder till den del av marknaden som inte har möjlighet att betala för sin bostad.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka varför individer i Uppsala kommun källsorterar och vad som möjliggör och hindrar deras källsortering utifrån olika aspekter såsom bostadsform, upplevda samhällsnormer och ålder. För att besvara syftet ställdes frågeställningarna: Vilken inverkan har bostadsform på individers källsortering?, Hur påverkar tillgängligheten till avfallsrum och upplevelsen av det individers källsortering?, Hur påverkar upplevelsen av normer olika individers källsortering? och På vilket sätt påverkar generationstillhörighet individens källsortering?. Metoden för undersökningen var kvalitativa intervjuer i kombination med observation. Resultatet visar på att orsaker till varför en individ källsorterar eller inte ligger på individnivå snarare än generation. Individens syn på miljön har en viktig påverkan på om en individ källsorterar eller inte. Det är den specifika bostaden med dess förutsättningar för källsortering som har större inverkan på källsortering än bostadstypen i sig. Tillgänglighetsaspekten var viktig för samtliga respondenter men det varierade från individ till individ beroende på deras egen attityd och värderingar.

The Swedish institute of racial biology was the first of its kind in the world. The purpose of their activity was to gather information about the different kind of racial characters of the Swedish population. They did this by traveling around the country gathering pictures and statistic information. In 1958 it was decided that the institute was going to get integrated with the University of Uppsala and change its research focus to a more medical genetic. Most of the research material also got integrated into the university’s library.The purpose of this paper is to find out how the institutes collection has been handled through the ages and if there have been any controversy or debate about it. To put it in perspective I also want to see how the University of Uppsala handles other sensitive materials in their collection.The collection has always been open to everyone who wanted to take part of its content. But the documentation of the collections handling has been poor and quite a big part of the collection has been lost, for unknown reasons. The only part of it that has been restricted is the material that contains pictures of naked children. These restrictions were set just a few years ago by Uppsala University, and they are almost ineffective since the librarians have no means to uphold them.There seems to be a lack of discussion about the handling of material of a sensitive nature on behalf of the librarian community. Since there apparently needs to be some sort of restrictions towards some material in the libraries collections, this restrictions need to be discussed so they get the desired effects. / Program: Bibliotekarie

Denna uppsats ämnar analysera den process och de kulturmiljövärden som bidrar till att aktörer identifierar platsen Gamla Uppsala som ett kulturarv, samt vem av aktörerna som besitter tolkningsföreträde av platsen. För att möjliggöra denna undersökning, har samtalsintervjuer, granskning av rapporter och dokument, samt inventeringar av landskapet, ansetts utgöra lämpliga metoder för att besvara frågeställningarna. Svaren som framkommit i samband med studien pekar på att det finns en övergripande tanke om platsen som historiskt viktig, samtidigt som det även råder skiljaktigheter mellan vilka specifika kulturmiljövärden respektive aktör betonar. Kulturmiljövärdena beror även på aktörernas framställning av kulturarvet som något abstrakt eller fysiskt påtagligt. Resultatet av de två sista frågorna kan beskrivas utifrån att det finns ett tolkningsföreträde på platsen, som kan kopplas till politiska prioriteringar och ramverk, men även ekonomiska tillgångar. Dessa faktorer är i sin tur beroende av olika internationella, nationella och lokala kontexter, som påverkar de olika aktörernas möjligheter till inflytande över Gamla Uppsalas utformning.

I sin nuvarande form är det allmänt känt att bilismen är en bidragande orsak till den rådande klimatproblematiken. Något som sällan uppmärksammas i lika stor utsträckning är de negativa sidorna som bilismen har i stadskärnor. En av de städer i Sverige som har störst problem med dålig luftkvalitet orsakat av biltrafik är Uppsala. Här har många olika åtgärder vidtagits för att få bukt med problemen, utan önskad framgång. Med anledning av detta syftar föreliggande uppsats till att undersöka ett bilfritt centrum i Uppsala via tvingande styrmedel i form av förbud mot bilism. Uppsatsen syftar till att undersöka en sådan process kronologiskt med fokus på förutsättningar, genomförande och möjligheter. I uppsatsen presenteras en forskningsöversikt där även tre europeiska städer som har infört förbud mot bilism studeras. Vidare genomförs en kvalitativ fallstudie om situationen i Uppsala, vilken analyseras utifrån den tidigare forskningen och de tre studerade städerna. Resultaten tyder på att ett förbud mot bilism är intressant utifrån flera perspektiv. Till exempel uppfyller staden flera av de grundläggande förutsättningar som uppsatsen identifierar som väsentliga för att ett förbud ska kunna genomföras, och flera av de troliga positiva konsekvenserna av ett förbud är intressanta mot bakgrund av dagens problematik och kommunens hållbarhetsarbete.

Syftet med uppsatsen är att undersöka spårvägsprojektet i Uppsala. Studien ska identifiera de huvudsakliga faktorerna som har varit avgörande för valet av spårväg. Det studeras även hur projektets beslutsfattare resonerar kring en spårväg utifrån de tre hållbarhetsaspekterna och hur privatbilismen förväntas påverkas. Genom intervjuer med tjänstemän och politiker ska studiens frågeställningar besvaras. Intervjusvaren kompletteras med tidigare forskning inom ämnesområdet och styrdokument från Uppsala kommun. Resultatet visar att kapaciteten är en av de viktigaste faktorerna bakom valet av spårväg. I takt med den befolkningsökning som förväntas i Uppsala behöver staden en kapacitetsstark kollektivtrafik som klarar av att hantera dessa nya stora flöden. En annan viktig faktor bakom valet av spårväg är de miljömässiga fördelarna, till exempel som att spårvägen ska drivas på förnyelsebar el. Minskad privatbilism är inget uttalat mål med spårvägen, men biltrafiken förväntas ändå minska som en följd av att en spårväg anses vara attraktiv och får en hög medelhastighet i samband med den höga prioritering som spårvägen ska erhålla. Finansieringen anses vara en av de största utmaningar med att få spårvägen realiserad.