O objectivo principal deste trabalho foi ter conhecimento sobre a real influênica dos factores espaciais (contexto geográfico da vizinhança) nos níveis de actividade física (NAF) dos jovens (dos 15 aos 24 anos). No entanto foram estudados também os factores individuais (género e hábitos do quotidiano) e factores sociais (contexto social familiar) no sentido de alargar o conhecimento nesta área temática. Para tal aplicou-se umquestionário e criaram-se variáveis espaciais referentes à vizinhança de 795 jovens residentes no Grande Porto. Os resultados indicam que os factores individuais são os que maior influência têm sobre os NAF. Verificou-se também que o contexto geográfico (social e bio-físico) pode interferir nos NAF dos jovens, comprovando assim a hipótese inicial deste conteúdo.

Neste estudo pretende-se analisar as dinâmicas associadas às diferentes fases do processo de urbanização do Porto Norte. No processo de expansão da cidade do Porto, sobressai um crescimento que se alinha pelos principais eixos de circulação, mais tarde o plano de salubrização das "ilhas" de 1956 leva à construção na periferia de bairros sociais. Hoje a necessidade de uma habitação condigna, continua a ser responsável pelo aumento do parque imobiliário, cuja implantação vai progressivamente ocupando os espaços agrícolas ainda existentes ou zonas até à poucas décadas ocupadas por unidades fabris. A melhoria das acessiblidades contribuirá para que se caminhe para um cenário de maior coesão territorial do Porto e arredores.

No description available.

A dinâmica das defesas urbanas entre o mundo romano tardio e a Alta Idade Média foi muito distinta das precedentes, configurando um modelo sobre o qual, em última instância, se viria a basear parte da estrutura islâmica. Tratando-se de um território periférico, a província da Lusitânia adaptou-se em moldes específicos a novos paradigmas de modelo urbano. De resto, os fundamentos imediatos dessa transformação não remetem exclusivamente para causas conjunturais exteriores ao Império, como a pressão bárbara. Destacam-se acima de tudo motivos estruturais que se prendem como funções económicas, fiscais e de segurança regional.

Memoria para optar al titulo de Arquitecto

Memoria para optar al título de Arquitecto

Memoria para optar al título profesional de Ingeniero Agrónomo / La agricultura urbana es una actividad que consiste en el cultivo de diferentes especies al interior de las ciudades y que ha tomado mayor visibilidad desde la década de los 60, cuando se profundizó su desarrollo y estudio. Existen diferentes formas de llevarla a cabo, es por esto que es posible encontrarla en distintos espacios, con enfoques particulares, obteniendo una diversidad de productos que son destinados al autoconsumo, venta u otro. Las ciudades que la han llevado a cabo de manera más intensiva lo han hecho ante contextos críticos, por lo que puede ser vista como una respuesta a diversas situaciones producto de sus múltiples beneficios. En Chile, también ha comenzado a tomar un lugar en la ciudad, por lo que este trabajo busca evidenciar como se lleva a cabo. El objetivo de esta memoria es determinar la valoración cualitativa que dan distintos grupos humanos a la práctica de la agricultura urbana en el Gran Santiago. Para obtener una primera aproximación sobre el funcionamiento de la agricultura urbana se presenta una revisión bibliográfica de otros casos en diferentes países, a partir de lo cual se definen los criterios de selección y de caracterización de las iniciativas en Santiago, las cuales fueron buscadas mediante la técnica de la bola de nieve. Luego, se elaboraron encuestas, preguntas abiertas y una pauta de observación participante para poder llevar a cabo la caracterización, tanto de la iniciativa como de las personas, además mediante una encuesta con uso de escala Likert y una pregunta abierta se logró obtener la valorización de los participantes a la agricultura urbana desarrollada en sus espacios.

I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhållningsverk. Detta kommer att ske i termer av modernitet och det moderna samhällets utveckling. Kan vi kalla renhållningsverket modernt? Om så är fallet, på vilket sätt? Min ambition i denna uppsats är att undersöka det moderna samhällets framväxt och detta kommer att exemplifieras utifrån den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, då renhållningen i staden gick från att vara en privat angelägenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan här kan vi slå fast att ett större offentligt ansvar är en del av det moderna projektet, eller det moderna samhället. Vad är det för idéer som får Uppsala stad att genomföra detta skifte och på vilka grunder görs det? Givetvis går det inte att diskutera det moderna samhällets framväxt ur ett exempel, men min tes är att det går att diskutera de mekanismer som är drivande i det moderna. Vad som redan här i inledningen bör poängteras är att modernitetsbegreppet inte åsyftar en historiens röda tråd utan snarare en dekonstruktion av de allomfattande teorier som söker förklara historiens gång utifrån en enda övergripande förklaringsmodell, exempelvis kapitalismen. Vi kan inte med hjälp av moderniseringsteorier eller det vaga begreppet det moderna projektet fånga det moderna samhällets framväxt under ett paraplybegrepp och därmed luta oss tillbaka med de flesta trådarna sammanbundna i en teori som innefattar alla samhällsomvandlande mekanismer. Jag menar att den kontext, eller tidsanda, som omgärdar idéerna om, till exempel, en offentligt skött renhållning är av största vikt för förståelsen av hur samhället förändras. Det är på detta sätt jag skall studera tillblivelsen av renhållningsverket i Uppsala.Det begrepp som lättast förknippas med 1800-talets avslutande del är industrialiseringen, vilket utgör bakgrunden till samhällsomvandling i form av ekonomisk tillväxt och växande urban befolkning. Jag vill inte ge mig in på diskussionen om vad som kom först och lämnar därmed diskussionen om urbanisering och industrialisering och riktar blicken mot den nya formen av urbant liv och urbana frågor som uppstår i och med en ökad produktion, fattigdom, trångboddhet och stadsgytter. Detta blev allt mer påtagliga aspekter av stadsbilden under slutet av 1800-talet i Sverige. Vilket kommer att finnas med i bakgrunden då jag diskuterar de åtgärder för en renare stadsmiljö som togs kring sekelskiftet 1900. Den urbana situationen genererade flera försök till att lösa problematiken kring de ökade utsläppen, fattigdom och hygien. Idéer om, och kritik mot, städernas organisation kom i många fall från England där också industrialiseringen och urbaniseringen kommit lägst och där den oreglerade stadstillväxten hade mest vittgående konsekvenser. Idéer om stadsplanering och strategier för fattigdomens bekämpning, hygienens och renlighetens främjande framfördes, dels i form av stadsplaneutopier såsom trädgårdsstaden och dels i form av idéer om offentligt ansvar och planering som ett redskap för ökad hälsa. Jag vill i denna uppsats ta till vara på den syn på renhållning och hygien som kom i och med kritiken av städers sanitära standard.I en text av detta omfång kan inte alla aspekter av 1800-talslivet tas upp och det är inte heller syftesuppfyllande att göra det. Jag har begränsat mig i tid från 1875 till 1907. Detta för att Hälsovårdsstadgan för rikets städer från 1874 kom att träda i kraft i Uppsala i januari 1875 och det avslutande året är då Uppsala stads renhållningsverk stod färdigt. De idéer som inspirerade Hälsovårdsstadgan anno 1874 kommer i mångt och mycket från den engelska kritiken av de brittiska städernas sanitära standard och en drivande agitator för sanitär revolution; Edwin Chadwick. Han var inte ensam men står i förgrunden i tillblivelsen av The sanitary report som behandlade de brittiska städernas sanitära standard och presenterade lösningar på den uppmärksammade problematiken. Jag kommer att göra en genomgång av de viktigaste poängerna i denna och besläktade texter och idéer om hygien, smitta och renhållning från cirka 1800 och ett sekel fram i tiden. Detta görs med vad jag bedömer vara adekvat sekundärlitteratur. Vad gäller de källor som jag valt att använda mig av begränsas dessa till Hälsovårdsnämndens protokoll, årsberättelser och skrivelser. Det är ett ganska omfattande material vilket ger en inblick i stadens organisation, i allmänhet, och i Hälsovårdsnämndens arbete i synnerhet. Därmed inte sagt att det ger en hel bild av stadens sanitära standard eller arbetet med sanitär och hälsomässig förändring. Men det råder inga tvivel om att materialet är användbart i detta syfte. Jag har valt att genomgående exkludera material från drätselkammaren, magistraten eller stadsfullmäktige. Detta på grund av att de frågor som intresserar mig ändå faller under Hälsovårdsnämndens jurisdiktion och de frågor som exempelvis magistraten motionerade om, enligt Hälsovårdsstadgan för rikets städer, tvunget skulle remitteras till Hälsovårdsnämnden för utlåtande.De teoretiska aspekterna av modernitet och det moderna samhället kommer i huvudsak från Anthony Giddens, Miles Ogborn och Marshall Berman. Deras texter kommer jag att diskutera och därefter presentera en variant av modernitet som kan användas i historisk forskning och ett operationaliserbart modernitetsbegrepp som är mig behjälpligt i diskussionen om Uppsalas, eventuellt moderna, renhållningsverk. Till att börja med är således min ambition tudelad. Dels vill jag diskutera modernitet, vad detta är och hur det är användbart och viktigt i historisk forskning och dels vill jag göra en detaljerad beskrivning och djupare diskussion om Hälsovårdsnämndens arbete i Uppsala med tyngdpunkt på latrinhanteringen. Till att börja med vill jag rikta uppmärksamheten mot de idéer om hygien, renhållning och planering som rådde under 1800-talet och därmed fånga en del av det som vagt kan kallas tidsanda, samtidigt vill jag ge en ytterligare bakgrund för att på ett adekvat sätt kunna diskutera renhållningsverket i Uppsala utifrån ett sammanhang av idéer och modernisering.

No description available.

Dissertação (mestrado)—Universidade de Brasília, Faculdade de Tecnologia, Departamento de Engenharia Civil e Ambiental, 2016. / Submitted by Albânia Cézar de Melo (albania@bce.unb.br) on 2016-05-10T13:29:32Z No. of bitstreams: 1 2016_JessicaSiqueiraSouza.pdf: 11393900 bytes, checksum: fefeae66021c8434ab07c5ed7fc76430 (MD5) / Approved for entry into archive by Patrícia Nunes da Silva(patricia@bce.unb.br) on 2016-05-27T13:21:38Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2016_JessicaSiqueiraSouza.pdf: 11393900 bytes, checksum: fefeae66021c8434ab07c5ed7fc76430 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-05-27T13:21:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2016_JessicaSiqueiraSouza.pdf: 11393900 bytes, checksum: fefeae66021c8434ab07c5ed7fc76430 (MD5) / Em consequência das exigências dos usuários, a norma ABNT NBR 15575-1: 2013 estabeleceu níveis de desempenho mínimos a serem cumpridos pelas edificações. Dentre os requisitos estabelecidos, destaca-se a durabilidade, que tem sua impotância relacionada à crescente necessidade do prolongamento do tempo em serviço, aumentando a vida útil, e da diminuição e otimização dos custos relacionados à manutenção. Ao longo dos anos, a mensuração de degradação tem assumido um papel cada vez mais preponderante no estudo de previsão de vida útil, pois através da quantificação de danos é possível correlacionar os principais parâmetros e fatores intervenientes no processo de degradação das fachadas. As diversas metodologias de previsão de vida útil existentes são vistas como ferramentas auxiliares na determinação da necessidade de manutenção e nos atendimentos aos requisitos estabelecidos. A presente dissertação tem objetivo estudar e mensurar a degradação das fachadas a partir da obtenção das curvas de degradação por meio de estudo de mapeamento das anomalias. A metodologia adotada permite verificar o comportamento da extensão da degradação em função da idade, bem como intensidade das anomalias em diferentes regiões das fachadas (paredes contínuas, aberturas, sacadas, cantos e extremidades, transição entre pavimentos e topo). Os resultados mostraram a influência da idade, orientação cardeal e dos elementos de arquitetura das fachadas. Com os resultados obtidos, foi possível estabelecer critérios quanto à gravidade de degradação em que a fachada se encontra, bem como comprovar que o indicador de degradação FGDB se mostra adequado para mensuração da degradação em fachadas de edifícios residenciais. Ressaltase que esta metodologia não é subjetiva, pois os critérios são baseados em levantamentos quantitativos efetuados em inspeções de campo. Como principal conclusão evidencia-se que pela aplicação da metodologia desenvolvida foi possível mensurar a degradação e estudar sua evolução em função do tempo e a influência dos principais agentes de degradação das fachadas. _____________________________________________________________________________ ABSTRACT / Due to user demand, the ABNT NBR15575-1: 2013 have established the minimum levels of performance for buildings. Among the established requirements, durability stands out, that show relevance due to the growing need to extend service time, raising the service life, decreasing and optimizing the costs related to maintenance. Throughout the years, degradation mensuration has become more preponderant in studies predicting service life, because through damage quantification is possible to correlate the main parameters and intervenient factors in facade degradation process. There are several service life predicting methodologies used as auxiliary tools in determining of maintenance need and implement of the established requirements. The present assay objectives to study and measure facade degradation as from obtaining degradation curves analyzing anomalies maps. The methodology used allows verifying the extension of degradation behavior due to age and the intensity of anomalies in different facade areas (continuous walls, openings, balconies, corners and borders, transition between floors and tops). The results show influence of age, cardinal orientation and architecture elements in facades. With these results, it was possible to establish criteria for the degradation severity of the facade at the time, and also testify that the degradation indicator FGDB is adequate for degradation measurement in residential buildings. It is brought to attention that this methodology is not subjective because the criteria is based on this study data. As main conclusion it is clear that the application of this methodology was possible to measure the degradation and study its evolution as a function of time and the influence of the main agents of degradation of the facades.