<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare mot gymnasieskolan i ämnet Idrott och hälsa ställer sig till en tidsmässig utökning av ämnet och vad detta i så fall kan ha för konsekvenser och möjligheter för undervisningen. För att få svar på syftet användes en kvalitativ metod i form utav två fokusgruppsintervjuer, innehållande totalt sex verksamma idrottslärare på en gymnasieskola i Västsverige. Studien visade bland annat att idrottslärarna ställer sig positiva till en tidsmässig utökning av ämnet Idrott och hälsa och att en eventuell utökning skulle kunna öppna för nya möjligheter i lärarnas undervisning. Exempel på detta skulle kunna vara mer hälsoundervisning i form av teori och en utökning av den individbaserade idrottsundervisningen.</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare mot gymnasieskolan i ämnet Idrott och hälsa ställer sig till en tidsmässig utökning av ämnet och vad detta i så fall kan ha för konsekvenser och möjligheter för undervisningen. För att få svar på syftet användes en kvalitativ metod i form utav två fokusgruppsintervjuer, innehållande totalt sex verksamma idrottslärare på en gymnasieskola i Västsverige. Studien visade bland annat att idrottslärarna ställer sig positiva till en tidsmässig utökning av ämnet Idrott och hälsa och att en eventuell utökning skulle kunna öppna för nya möjligheter i lärarnas undervisning. Exempel på detta skulle kunna vara mer hälsoundervisning i form av teori och en utökning av den individbaserade idrottsundervisningen.

<p>Detta examensarbete är gjort på uppdrag av ett företag som heter IT Resource AB i Årjäng Värmland.</p><p>Målet med detta examensarbete var att skapa ett API till PHP som skall utöka PHPs funktionalitet. APIet skall förenkla samt effektivisera IT Resource ABs arbete med att utveckla webbapplikationer. Den förenkling samt effektivisering som APIet erbjuder är möjligheten att återanvända funktioner samt att man enkelt kan lägga till nya funktioner i APIet vid behov.</p><p>Den funktionalitet som APIet kommer att tillhandahålla är en förbättrad hantering av variabler och strängar som genereras från en webbsida skriven i PHP. Med en förbättrad hantering menas bland annat att det skall vara möjligt att lagra variabler och strängar från en webbsida skriven i PHP.</p><p>Det skapade APIet består av 2 byggstenar, en klient och en server. Klienten i klient/serversystemet är en extern modul innehållande funktionalitet för kommunikation med både PHP och servern. Detta innebär att klienten i klient/server-systemet kommer att fungera som ett gränssnitt mellan PHP och servern.</p><p>I serverdelen återfinns implementationen av den funktionalitet som APIet erbjuder. Den funktionalitet som implementerats i serverdelen är lagring av variabler och strängar i primärminnet.</p><p>Resultatet av arbetet är ett API som utökar PHPs funktionalitet. Detta API kan utökas ytterligare vid behov och kan med fördel användas av IT Resource AB för utveckling av webbapplikationer i PHP.</p> / <p>This bachelor’s report is based upon an assignment specified by the company IT Resource AB, located in Årjäng Värmland.</p><p>The goal of this bachelor’s project was to create an API to extend the functionality of PHP. The API shall simplify and make the work more efficient for IT Resource AB when developing web applications. The simplification and the increased efficiency that the API offers are the possibilities to reuse and easily add new functions to the API when needed.</p><p>The functionality that the API will offer is an enhanced capability to handle variables and strings generated from a web page written in PHP. The enhanced capability refers to the possibility to store variables and strings from a web page written in PHP.</p><p>The API created consists of 2 parts, a client and a server. The client in the client/server system is an external module which contains the functionality for the communication with both PHP and the server. This means that the client in the client/server system will act as an interface between PHP and the server.</p><p>The implementation of the API’s functionality is found in the server part of the client/server system. The functionality implemented in the server is the possibility to store variables and strings in the main memory.</p><p>The result of this project is an API that increases the functionality of PHP. The API can, when needed, be extended further, and IT Resource AB can benefit from using it when developing web applications that make use of PHP.</p>

Detta examensarbete är gjort på uppdrag av ett företag som heter IT Resource AB i Årjäng Värmland. Målet med detta examensarbete var att skapa ett API till PHP som skall utöka PHPs funktionalitet. APIet skall förenkla samt effektivisera IT Resource ABs arbete med att utveckla webbapplikationer. Den förenkling samt effektivisering som APIet erbjuder är möjligheten att återanvända funktioner samt att man enkelt kan lägga till nya funktioner i APIet vid behov. Den funktionalitet som APIet kommer att tillhandahålla är en förbättrad hantering av variabler och strängar som genereras från en webbsida skriven i PHP. Med en förbättrad hantering menas bland annat att det skall vara möjligt att lagra variabler och strängar från en webbsida skriven i PHP. Det skapade APIet består av 2 byggstenar, en klient och en server. Klienten i klient/serversystemet är en extern modul innehållande funktionalitet för kommunikation med både PHP och servern. Detta innebär att klienten i klient/server-systemet kommer att fungera som ett gränssnitt mellan PHP och servern. I serverdelen återfinns implementationen av den funktionalitet som APIet erbjuder. Den funktionalitet som implementerats i serverdelen är lagring av variabler och strängar i primärminnet. Resultatet av arbetet är ett API som utökar PHPs funktionalitet. Detta API kan utökas ytterligare vid behov och kan med fördel användas av IT Resource AB för utveckling av webbapplikationer i PHP. / This bachelor’s report is based upon an assignment specified by the company IT Resource AB, located in Årjäng Värmland. The goal of this bachelor’s project was to create an API to extend the functionality of PHP. The API shall simplify and make the work more efficient for IT Resource AB when developing web applications. The simplification and the increased efficiency that the API offers are the possibilities to reuse and easily add new functions to the API when needed. The functionality that the API will offer is an enhanced capability to handle variables and strings generated from a web page written in PHP. The enhanced capability refers to the possibility to store variables and strings from a web page written in PHP. The API created consists of 2 parts, a client and a server. The client in the client/server system is an external module which contains the functionality for the communication with both PHP and the server. This means that the client in the client/server system will act as an interface between PHP and the server. The implementation of the API’s functionality is found in the server part of the client/server system. The functionality implemented in the server is the possibility to store variables and strings in the main memory. The result of this project is an API that increases the functionality of PHP. The API can, when needed, be extended further, and IT Resource AB can benefit from using it when developing web applications that make use of PHP.

Syftet med detta arbete var att undersöka om olika utökningar av ett passivt borrhålslager kan påverka dess långsiktiga prestanda ur ett ekonomiskt samt ett tekniskt perspektiv. Målet var att genom överdimensionering av borrhålslagret försöka sänka de långsiktiga driftkostnaderna och därmed minska dess totala livscykelkostnader samt förlänga lagrets tekniska livslängd.  För detta gjordes en fallstudie på ett projekterad borrhålslager belägen i Luleå kommun som projekterades av WSP till Alviksskolans alternativa bergvärmeanläggning. Borrhålslagret som från början består av 16 borrhål vardera med 300 meters djup utökades eller överdimensionerades genom addering av borrhål samt ökning av dess totala djup. Kombinationerna av dessa utökningsalternativ sammanställdes i olika fall som sedan utvärderades ekonomiskt samt tekniskt ur ett långtidsperspektiv. Fem olika fall undersöktes där ett borrhål adderades för varje fall med 16 borrhål som utgångspunkt i det första fallet upp till 20 borrhål i det femte fallet. Dessa kombinerades med tre olika borrhålsdjup på 300,- 350- samt 400 meter. Genom att addera borrhål samt öka dess totala djup kan medeltemperaturen av i borrhålslagret cirkulerande köldbärarvätskan ökas samt dess nedkylningstakt med åren minskas som kan förbättra bergvärmesystemets långsiktiga prestanda. Förbättringen av prestandan medför minskad energikonsumtion och därmed sänkta driftkostnader som under en längre tid kan medföra sänkta livscykelkostnader. För att se hur köldbärarvätskans temperatur i borrhålslagret påverkas hos de utökade fallen simulerades dess temperaturutveckling med hjälp av programvaran EED. Utifrån de simulerade temperaturprofilerna hos de utökade borrhålslagren räknades sedan den teoretiskt maximala COP ut samt dess degraderingstakt med tiden som för varje undersökta fall jämfördes med den ursprungligen projekterade lagrets uträknade maximala COP och dess degraderingstakt. På så sätt räknades en teoretisk procentuell förbättring fram av systemets långsiktiga prestanda hos de överdimensionerade fallen. Av dessa kunde sedan minskandet av energikonsumtionen hos de utökade fallen räknas ut varav dess livscykelkostnader kunde beräknas. Temperaturutvecklingen av köldbärarvätskan som simuleringarna visade hos de undersökta fallen plottades också upp i grafer för att se hur borrhålslagrets tekniska livslängd påverkas av de applicerade utökningarna.  Resultaten visar att det långsiktigt inte är lönsamt att överdimensionera ett borrhålslager utifrån de beräknade livscykelkostnaderna. Hos alla de studerade fallen är livscykelkostnaderna av de överdimensionerade borrhålslagren alltid högre än av den ursprungligen projekterade borrhålslagret vilket resulterar alla dessa i ekonomiska förluster i slutändan. Det beror på de höga extra investeringskostnaderna som olika utökningar av borrhålslagret medför vilket inte kan kompenseras av den minskade energikonsumtionen. Tekniska livslängden förlängs däremot hos alla utökade fall vilket är en teknisk fördel som kan framtidssäkra borrhålslagret. Generellt presterar utökning mot djupet bättre än utökning av adderade borrhål både ur ett ekonomiskt och ett tekniskt perspektiv. Då energikonsumtionen minskar hos alla de undersökta utökade fallen blir också borrhålslagret mindre beroende av extern elproduktionen som indirekt kan minska användningen av fossila bränslen. Reducering av fossila bränslen till elproduktion kan därmed mildra koldioxidutsläppet och sakta ner globala uppvärmningen. Slutsatsen som kan alltså dras är att överdimensioneringen av ett borrhålslager i norra Sverige är ekonomiskt inte en fördelaktig investering på grund av de höga investeringskostnaderna som detta medför. Förlängningen av den tekniska livslängden samt minskandet av externa elproduktionen kan däremot vara fördelaktigt i längden.Arbetet begränsas av just den specifika fallstudien som görs på Alviksskolans projekterade bergvärmeanläggning. Den specifika platsen gör att endast unika utformningar kan appliceras på den tillgängliga ytan som tillsammans med platsspecifika klimatet gör att resultaten av denna studie inte kan generaliseras för andra borrhålslager belägna på andra platser. Framtida arbeten inom ämnet skulle därför kunna undersöka överdimensioneringar i andra klimat samt utvärdera långsiktiga effekterna av färre borrhål i kombination med djupare borrningar. / The purpose of this work was to investigate whether different expansions of a geothermal borehole field can affect its long-term performance from an economical as well as a technical perspective. The goal was to try to reduce the long-term operating costs and reduce its total life cycle costs by over-dimensioning the borehole field, as well as extending its technical lifetime. For this, a case study was made on a projected borehole field in Luleå municipality which was designed by WSP for Alviksskolan's alternative ground source heat pump (GSHP) system. The borehole field, which initially consists of 16 boreholes each with a depth of 300 meters, was expanded or over-dimensioned by adding boreholes and increasing their total depth. The combinations of these expansion options were compiled in different cases, which were then evaluated economically and technically from a long-term perspective. Five different cases were investigated where a borehole was added for each case with 16 boreholes as a starting point in the first case up to 20 boreholes in the fifth case. These were combined with three different borehole depths of 300, 350 and 400 meters. By adding boreholes and increasing their total depth, the average temperature of the coolant circulating in the boreholes can be increased and its cool-down rate reduced over time, which can improve the long-term performance of the GSHP system. The improvement in performance leads to reduced energy consumption and thus lower operating costs, which over a longer period can lead to lower life cycle costs. To see how the temperature of the coolant in the boreholes is affected when the cases are extended, its temperature development over time was simulated using the EED software. Based on the simulated temperature profiles of the extended borehole fields, the theoretical maximum COP and its degradation rate over time were then calculated, which for each investigated case were compared with the calculated maximum COP of the originally dimensioned borehole field and its degradation rate. In this way, a theoretical percentage improvement of the system's long-term performance in the oversized cases could be achieved. From these, the reduction in energy consumption of the extended cases could then be calculated, from which its life cycle costs could be acquired. The temperature evolution of the coolant obtained from the simulations of the investigated cases was also plotted in graphs to see how the technical life of the borehole layer is affected by the applied expansions. The results show that in the long term it is not financially profitable to oversize a well-dimensioned borehole field based on the calculated life cycle costs. For all the studied cases, the life cycle costs of the oversized variants are always higher than for the originally dimensioned borehole field, which results all these in financial losses in the long-term. This is due to the high additional investment costs that various expansions of the borehole field entail, which cannot be compensated by the reduced energy consumption. However, the technical lifetime is extended in all the extended cases, which is a technical advantage that can future proof the borehole field. In general, expansion towards depth performs better than expansion of added boreholes from both an economic and a technical perspective. As energy consumption decreases in all the investigated expanded cases, the borehole also becomes less dependent of external electricity production which can indirectly lower the usage of fossil fuels. Reduction of fossil fuels for electricity production can thus mitigate CO2 emissions and slow down global warming. The conclusion that can thus be drawn is that the over-dimensioning of a borehole field in northern Sweden is not economically an advantageous investment due to the high investment costs involved. The extension of the technical lifespan and the reduction of external electricity production can, however, be beneficial in the long run.The work is limited by the specific case study that is done on Alviksskolan's projected GSHP system. The specific location means that only unique designs can be applied to the available land area at the school which together with the site-specific climate means that the results of this study cannot be generalized to other borehole fields in other locations. Thus, future work on the subject could investigate oversizing in other climates as well as evaluate long-term effects of fewer boreholes in combination with deeper drilling.

Klientsidesrenderade webbapplikationer med JavaScript-ramverk har blivit vanligt inom den moderna programutvecklingen. Modelleringsunderlag för dessa webbapplikationer kan vara relevant inom IT-industrin eftersom modellering är relevant för utveckling av mjukvara. För att ta fram detta underlag genomförs en fallstudie där modelleringsexempel med UML tas fram för en klientsidesrenderad webbapplikation som även implementeras. Detta resultat ger ett exempel för hur modellering av klientsidesrenderad webbapplikation kan utföras med UML- utökning för designmodeller och implementationsmodell. Baserat på resultatet dras slutsatser om att modellering med UML- utökning för klientsidesrenderad webbapplikation kan underlätta implementation av webbapplikationen och göra den underhållbar. / Client side rendered web applications with JavaScript frameworks have become common in modern software development. Modelling support for these web applications could be relevant for people in the IT industry since modelling is relevant for development of software. For producing this modelling support a case study is done where modelling examples with UML are made for a client side rendered web application that also gets implemented. This result gives an example for how modelling of client side rendered web application can be performed with UML extension for design models and implementation model. Based on the result conclusions are drawn that modelling with UML extension for client side rendered web application can ease implementation of the web application and make it maintainable.

A society that is constantly evolving and growing creates great demands on a well-functioning infraction structure. Railway investments as a transport solution for both passenger and goods transport are the basis for a continued positive development in society. When a new railway line plans today, it has based on long-term forecasts based on future needs for passenger and goods transport. Forecasts have proved in some cases misleading and the need for increased capacity is closer than expected.The study reference project is Norrbotniabanan and is studying that in the case of new construction, it will expand the construction’s works to build the railway's BEST (Rail, Electricity, signal and telecommunication) in the future when the need arises. The Swedish Transport Administration (Trafikverket) has requested the study to be the used as guidelines for future railway projects. Demand for higher capacity has come earlier than expected. Examples of this are the Strängnästunneln and the Ostkustbanan. After 10-15 years have the projects been completed, a parallel track has been built. These projects have investigated in this rapport.In this report, times-, cost and capacity calculation are made and environmental effects have been analyzed for the expansion of construction’s works in the form of railway tunnels and railway bridges. Three cases are studied, namely case1. construction for single track, case 2. construction for double track and case 3. a construction of a parallel single track in the future.Investment calculations have been prepared using the net present value and the final value method. The result is presenting in the form of diagrams showing the percentage increase in construction times and investment costs, as well as a compilation of environmental effects.The result of the report has constituted that it is more profitable to prepare the construction works for greater capacity in new construction compared to an expansion in the future. 29% more in additional investment and 59% longer construction time is required for construction for case 2, 100% more in additional investment and time spent on case 3. According to the investment calculation in this report, it is economically advantageous that additional investment made after 35 years.Keywords: / Sammanfattning Ett samhälle som ständigt utvecklas och växer ställer stora krav på en välfungerande infraktstruktur. Satsningar på järnväg som en transportlösning för både person- och godstransporter är grunden för en fortsatt gynnsam utveckling i samhället. När en ny järnvägslinje planeras idag sker det på grundval av långtidsprognoser som baseras på framtida behov av gods- och persontransporter. Prognoser har i vissa fall visat sig vara missvisande och behovet av ökad kapacitet ligger närmare i tiden än väntat.   Arbetets referensprojekt är Norrbotniabanan och studerar att vid nybyggnation utöka byggnadsverk för att i framtiden när behovet uppstår bygga endast järnvägens BEST (Bana, El, Signal och Tele). Trafikverket har efterfrågat studien för att vara underlag för kommande järnvägsprojekt. Efterfrågan av högre kapacitet har uppkommit tidigare än förväntat. Exempel på detta är Strängnästunneln och Ostkustbanan. Efter 10–15 år att projekten färdigställs har ett parallellt spår byggts. Dessa projekt undersöks i detta arbete.   I detta arbete studeras byggtider, kostnader och kapacitet samt analyseras miljöeffekter för utökning av byggnadsverk i form av järnvägstunnlar och järnvägsbroar. Tre fall studeras, d.v.s. fall.1 byggnation för enkelspårigt byggnadsverk, fall.2 byggnation för dubbelspårigt byggnadsverk vid nybyggnation och fall.3 byggnation av ett parallellt enkelt spårigt byggnadsverk i framtiden.   Investeringskalkyl har upprättats genom nuvärdemetoden och slutvärdemetoden. Resultatet redovisas i form av diagram som visar den procentuella utökningen av byggtider och investeringskostnader samt även en sammanställning av miljöeffekter.   Resultatet av arbetet har konstaterat att det är lönsammare att förbereda byggnadsverk för större kapacitet vid nybyggnation jämfört med en utökning i framtiden, 29 % mer i tillkommande investering och 59 % längre byggtid krävs för fall.2, 100 % mer i tillkommande investering och tidsåtgång för fall.3. Enligt investeringskalkylen i denna rapport är det ekonomisk fördelaktigt att tillkommande investeringen görs om minst 35 år.