This essay examines the policy process of specialist medical training in three Swedish counties. The essay will first describe the policy process. Secondly the politicians parti-cipating in the process is examined. Thirdly, it is tested whether it is possible to analyze the policy process based on Ostrom's theories of cooperation around a common pool resource. In this case, the common pool resource is specialized medical practitioners skills that the Swedish county councils must collaborate on to competence should be sufficient for the county council needs, something that is not the case today. One conclusion of the study is that the health care law is not clear enough when it comes to who is responsible for providing a sufficient number of specialists. This makes it unclear who should intervene to adjust the shortage that exists today. The survey also shows that political participation in the investigation process is low, which creates problems of legitimacy in the access to and distribution of medical specialists. Consideration of Ostrom's theories shows that the theories are useful for describing the possibilities and problems of co-operation between Swedish county councils for better resource utilization of specialized medical practitioners skills. Based on the theories the conclusion of the essay is that a partnership would be possible, and in the end the essay presents suggestions on how such cooperation could be organized.

No description available.

Från höstterminstarten 2011 har alla nya elever inom de kommunala gymnasieskolorna i Karlstad och Hammarö tillgång till en egen dator, en satsning som brukar gå under beteckningen en-till-en. Denna situation öppnar för en möjlighet att studera hur denna tekniska förändring också påverkar lärares upplevelse av teknikskiftet och hur lärarna uppfattar att tekniken förändrar skolvardagen. Under december 2011 intervjuades 47 lärare i engelska (du skriver rätt antal) utifrån en gemensam intervjuguide med öppna frågor kring erfarenheter, strategier och åsikter om hur det är att arbeta i klasser som omfattades av en-till-en-satsningen. Syftet med studien var att kategorisera lärarnas uppfattningar och hur de erfar denna nya situation; detta då med hjälp av en fenomenografisk analysmetod. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där lärandet ingår i en social kommunikativ process. Resultatet av analysen pekar mot att det går att dela in lärarnas syn på den nya situationen i tre huvudkategorier; erfarenhet av fenomen genom jämförelse; undervisning strategier i förhållande till fenomenet; fenomen i praktik.

Studie- och yrkesvägledare arbetar företrädesvis inom svensk skola med vägledning för elevers val av studier och kommande yrke. Den treåriga högskoleutbildningen omfattas i hög grad av karriärteorier och samtalsmetodik. Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på den utbildning till studie- och yrkesvägledare som de genomgått med särskilt fokus på utbildningens inslag av karriärteorier och samtalsmodeller. Syftet var också att få en bild av hur vägledarna ser på sitt yrke. Som teoretiska verktyg användes Bourdieus sociologiska teorier. Studien har en kvalitativ ansats och sex verksamma studie- och yrkesvägledare intervjuades. Resultatet och analysen visar att alla informanter mer eller mindre med utgångspunkt i den utbildning de fått, använder och konstruerar egna karriärteorier och samtalsmodeller som de använder i sitt arbete. De trivs bra med sitt yrke som de beskriver ger utrymme för kreativitet, flexibilitet, lyhördhet och framförallt ett värdefullt möte med människor. Slutsatsen är att intervjupersonerna ser karriärteorier och samtalsmodeller som viktiga verktyg, där samtalsmetodiken har en särställning. De ser yrket studie- och yrkesvägledning som viktigt och intressant.

Ekonomisk tillväxt intresserar såväl politiker som forskare och definieras som ökningen av ett lands bruttonationalprodukt (BNP) från en period till en annan. Då BNP anses vara ett mått på välstånd är ekonomisk tillväxt önskvärt (Investopedia, 2016). Forskningen kring sambandet mellan ekonomisk tillväxt och andra samhällsfenomen är gedigen. Ämnet har intresserat forskare länge och är än idag ett aktuellt forskningsområde. Utbildningens påverkan på den ekonomiska tillväxten är ett samband som analyserats flitigt inom nationalekonomin. Enligt teorin bör utbildning ha en positiv påverkan på den ekonomiska tillväxten. Empiriska studier har dock inte visat några konsekventa resultat och slutsatserna är skilda och många (Kyriacou, 1991; Pritchett, 2001). I dagsläget skiljer sig de ekonomiska förutsättningarna och levnadsstandarden mellan världens länder avsevärt. Skillnaderna bland annat i ekonomisk utveckling delar in länderna i industriländer respektive utvecklingsländer där det sistnämnda har sämre förutsättningar. Detta är problematiskt ur en rad olika synpunkter såväl ekonomiskt som socialt (Sida, 2009; Unicef, 2016). Syftet med denna uppsats är att analysera om det finns ett positiv samband mellan utbildning och den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländer under en tioårsperiod. Hypotesen är att ju högre utbildningsnivå mätt i antal skolår desto högre tillväxt. Sambandet förväntas därför vara positivt. Utifrån uppsatsens syfte har följande frågeställningar formulerats:   Finns det ett positiv samband mellan antalet skolår oavsett utbildningsnivå och den ekonomiska tillväxten? Finns det ett positivt samband mellan antalet skolår på eftergymnasial nivå och den ekonomiska tillväxten?   För att besvara frågeställningen användes en regressionsanalys av typen Minsta kvadratmetoden. Data som inhämtades var tvärsnittsdata och analysen är därmed en tvärsnittanalys. Enligt regressionsresultatet finns det delvis positivt signifikanta samband redovisade som är kopplade till första frågeställningen. Även positivt signifikanta samband som är kopplade till andra frågeställningen är funna i denna undersökning.

<p>Veiled unveilings</p>

No description available.

<p>Alla människor upplever någon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevärt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap på skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn på detta arbete i skolan. För att nå detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkätundersökning. Det visade sig att denna har olika hög prioritet på skolorna, vilket medför att skolornas krisberedskap skiljer sig inom vissa områden, exempelvis hur aktivt man arbetar med beredskapsplanen. Vi drar slutsatsen att det krävs mer utbildning av framför allt personalen som ingår i krisgruppen, gärna en samordnad sådan inom kommunen. Detta för att skapa trygghet för alla inblandade i händelse av en krissituation.</p>

<p>Denna uppsats är en kvalitativ studie av människors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primära syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. Vårt sekundära syfte har varit att se om det går att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive män upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter då det gäller arbete och utbildning. Resultatet av vårt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen. Vi har dock inte kunnat urskilja något genomgående mönster utan vår undersökning visar istället att betydelsen av arbetet varierar från individ till individ. Vårt arbete har heller inte visat på några skillnader i hur män och kvinnor uppfattar arbetets och utbildningens betydelse för identiteten.</p>

<p>Uppsatsen handlar om lärares beskrivningar av sina kompetenser och syn på matematik. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslärare för de tidigare årens utbildning i matematik och deras sätt att undervisa i ämnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslärare som undervisar i de tidigare skolåren. Empirin har analyserats för att få en kunskap om hur lärare ser på sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillräckliga matematikkunskaper för att undervisa i år 1-3, men att några av dem inte känner sig lika säkra när de undervisar i år 4-5. De flesta av respondenterna relaterar sina matematikkunskaper i större utsträckning till sin yrkeserfarenhet än till sin utbildning. De lärare i undersökningen som inte anser sig ha tillräckliga kunskaper i matematikämnet har en enformigare undervisning och är mer styrda av läromedlet. Klasslärarna anser även att de saknar kompetensutveckling i ämnet.</p>