Arbetet grundar sig i egna erfarenheter från förskoleverksamhet, vilka är att musik som pedagogiskt verktyg många gånger tycks sakna planering samt att aktiviteter där musik används tenderar att vara enformiga i sitt utförande.  Det blev därför av intresse att belysa hur de tre frågorna vad, hur och varför används i praktiskt arbete med musik i förskoleverksamhet. Från diskussioner med utgångspunkt i dessa frågor definierades arbetets slutgiltiga syfte, att få en inblick i hur och varför förskollärare använder musik som pedagogiskt verktyg i förskoleverksamhet och därmed även belysa vad musik som pedagogiskt verktyg kan bidra med till barns utveckling och lärande. Tre relevanta frågeställningar utformades för att undersöka arbetets syfte. I arbetet presenteras tidigare forskning som fokuserar på arbete med musik i förskoleverksamhet, vilken är av relevans för frågeställningar och syfte. Arbetet utgår från ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt ramverk med ett bakomliggande sociokulturellt perspektiv. Kvalitativ metod har använts i undersökningar som gjorts med åtta förskollärare från fyra förskolor. Resultat tar upp funna kategorier i insamlad empiri och dessa analyseras sedan i relation till valt teoretiskt ramverk. Därefter diskuteras insamlad empiri i relation till presenterad forskning, vald metod och pedagogiska implikationer. En avslutande diskussion sammanfattar resultatet av studien och här föreslås även ytterligare forskning på området musik i förskoleverksamhet. / Musik; Förskola, Förskollärare; Pedagogik; Lärande; Pedagogiskt verktyg; Användande av musik

Syftet med denna studie har varit att fördjupa våra kunskaper om det förhållningssätt pedagoger har kring utformandet av lekmiljön ur ett genusperspektiv. Vi har tagit del av forskning som bekräftat att pedagogers synsätt spelar en avgörande roll för arbetet samt att det finns olika föreställningar om vad genus- och jämställdhetsarbetet egentligen innebär. Forskning visar även på att barns lekmiljö och dess material utgör en central del i hur barn styrs av könsnormer. Vi har även tagit del av styrdokument som ligger till grund för förskoleverksamheten. Där lyfts miljö och jämställdhet som en del av förskolans värdegrund. Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom den lämpar sig bäst för att undersöka vårt syfte och frågeställningar. Vi har även genomfört åtta kvalitativa intervjuer, på sex olika förskolor, för att samla in data. Dessa metoder har gett oss möjlighet att få en tydligare inblick i hur olika förhållningssätt hos pedagoger som kan påverka genus- och jämställdhetsarbetet i utformandet av barns lekmiljö. I vår undersökning har vi mött nya perspektiv i hur genus- och jämställdhetsarbetet kan beaktas eftersom det råder olika föreställningar om vad arbetet innebär och vilka faktorer som anses betydelsefulla. Bland annat lyfts att barn och miljö påverkar varandra i en växelverkan och att barns lekmiljö därmed har en betydelse för hur genus- och jämställdhetsarbetet tar form.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera om och hur framförallt kamratbedömning men även självbedömning används i ämnet hem- och konsumentkunskap med fokus på lärarens inställning. Metoden som används är halvstrukturerade intervjuer och en enkät. Sju lärare från sex skolor intervjuades om deras uppfattning och användning kring metoden kamratbedömning och självbedömning i ett praktisk-estetiskt ämne. Studien visar att självbedömning används av alla intervjuade och många respondenter av enkäten. Kamratbedömning används i mindre utsträckning såväl av de intervjuade än av dem som svarade på enkäten. Det kom fram att det finns många sätt att genomföra kamratbedömning i ämnet samt att det finns bra möjligheter eftersom ämnet naturligt bjuder på autentiska bedömningssituationer. Svårigheten som uppfattas som störst hinder i att använda metoderna är trygghetskänslan i gruppen eller klassen samt den strama tidsramen som anses finnas i ämnet. En slutsats utifrån studien är att att kamrat- och självbedömning är metoder som används och är mycket användbara i hem- och konsumentkunskap. De används dock inte i den graden som det skulle kunna vara, eftersom tidsaspekten och tryggheten i klassrummet sätter hinder.

No description available.

Bakgrund: Lärare anser att det är svårt att välja litteratur till sina elever och att det är viktigt att känna dem och deras intressen för att kunna göra det. Forskning visar att genren urban fantasy kan erbjuda mycket från olika aspekter. Genren arbetar med olika folksagor och mytologier samtidigt som det finns flera olika sätt för läsarna att identifiera och utveckla sig själva, framförallt för kvinnliga läsare eftersom många böcker inom urban fantasy har starka kvinnliga karaktärer. Mötet med det okända och introduceringen av det övernaturliga kan ses som metaforer för sådant som gymnasieungdomarna går igenom, vägen in till vuxenlivet. Syfte: Denna undersökning syftade till att undersöka vilken inställning lärare har till genren urban fantasy i litteraturundervisningen i svenska. Metod: En kvantitativ metod användes med kvalitativa inslag i form av öppna svarsalternativ. En webbenkät publicerades i en grupp för svensklärare på det sociala nätverket Facebook. Baserat på enkäten skapades två variabler som mätte lärarnas inställning och dessa variabler analyserades med oberoende envägs Anova för att undersöka om det fanns skillnader mellan kön och mellan vilka programformer lärarna arbetade på. De öppna frågorna analyserades tematiskt. Resultat: Det var 21 kvinnor och 11 män som deltog i studien varav 41 % av deltagarna uppgav att de har använt genren urban fantasy i sin undervisning och hälften av deltagarna angav att de själva läser urban fantasy. Lärarna hade en positiv inställning till genren och det fanns inga signifikanta skillnader mellan könen. Det fanns en signifikant skillnad mellan programmen där de lärare som arbetar på de yrkesförberedande programmen hade en mer positiv inställning till de möjligheter urban fantasy kan ge eleverna och de undervisningsområden lärarna kan tänka sig att arbeta inom gentemot de lärare som arbetar lika mycket på de yrkes- och studieförberedande programmen. Analysen visade att lärarna ansåg att genren urban fantasy går att använda i litteraturundervisningen.

No description available.

I dagens svenskundervisning står kanoniserade verk för en stor del av det stoff som används. Under många år har dock detta varit en omdiskuterad fråga och åsikterna har gått isär om huruvida den västerländska kanon bör användas i skolan och på vilket sätt. Vissa forskare menar att den västerländska kanon bör undervisas till eleverna eftersom den ger alla elever en gemensam referensram och tillgång till ett kulturellt kapital. Den västerländska kanon kan också användas inkluderande i skolundervisningen eftersom den ger eleverna ett historiskt perspektiv och ger dem insikt om andra människors situationer vilka de kan relatera till deras egen samtid. Andra forskare menar att kanoniserad litteratur är exkluderande dels genom att litteraturen är äldre och därmed inte har någon relevans för eleverna och dels för att den västerländska kanon är baserad på exkluderande urvalskriterier. Utifrån ett inkluderingsperspektiv och med grund i läroplanen och skollagen ska eleverna få en likvärdig utbildning. Detta går genom ett inkluderande klassrumsarbete att ge eleverna både genom klassikerläsning och läsning av annan litteratur. En blandning av kanoniserad litteratur och icke-kanoniserad litteratur kan användas i litteraturundervisningen och förenas genom den didaktiska frågan hur.

Denna uppsats handlar om språkinriktad och -utvecklande undervisning i ett ämne. Syftet är att undersöka stödjande och utvecklande undervisningsmetoder i matematik för nyanlända elever. Undersökningen försöker kunna besvara två frågeställningar: – Hur organiseras undervisningen i matematik för nyanlända elever i språkintroduktionsprogrammet för att de ska nå kunskapsmålen? – Vilka metoder använder matematiklärare för att undervisningen skall vara stödjande och utvecklande ur språkliga aspekter? Undersökningen berör hur fem matematiklärare arbetar med språkinriktad och – utvecklande undervisning för sina elever. Lärarna beskriver sina metoder och erfarenheter inom matematikundervisningen och hur de arbetar med utformningen av språkutvecklande matematikundervisning för att eleverna kan nå kunskapsmålen. Två matematiklektioner observerades och en analys per lektion har genomförts. Resultatet visar att matematiklärarna anser att de är medvetna om hur de ska arbeta med nyanlända elever samt på vilket sätt de kan undervisa med en språkutvecklande arbetsmetodik. Samtliga anser att de försöker att arbeta med ord och begreppsinlärning. En lärare använder olika material och lärobok under sina lektioner beroende på elevernas förkunskapsnivå. Ett samarbete mellan svensklärare och berörda matematiklärare saknas. Två lärare har jobbat med studiehandledare och hade erfarenhet av detta. En lärare anser att studiehandledare kan vara i klassrummet och andra tycker att det är bättre att studiehandledning sker parallellt utanför klassrummet. Samtliga lärare anser att de inte arbetar aktivt för att föräldrarna/godemän/personal på boende skall vara delaktiga i skolans matematikundervisning. Måluppfyllelsen påverkas också enligt en av lärarna av elevernas situation. Det är oroligt i klasserna med olika avhopp, familjeangelägenheter, osäkerhet kring beslut från migrationsverket och kommunala frågor som stör en kontinuerlig undervisning.