Syfte: Att påvisa eventuella förändringar på svenska bankaktiebolags förväntade kreditförluster, kärnprimärkapitalrelation samt utlåning till allmänheten under inledningen av Covid-19-pandemin, för att belysa den praktiska tillämpningen av IFRS 9 under en period av ekonomisk kris. Metod: Denna studie applicerar en kvantitativ forskningsstrategi där tre hypoteser deduceras utifrån tidigare forskning. Vidare används en longitudinell design där empiri inhämtas manuellt från svenska bankaktiebolags finansiella rapporter. Parade t-test används för att undersöka statistisk signifikans mellan slutet av räkenskapsåret 2019 och första halvåret 2020.  Resultat & slutsats: Resultaten visar en ökning av både förväntade kreditförluster och utlåning till allmänheten under Covid-19-pandemins inledning där resultaten är av statistisk signifikans. Vidare visar kärnprimärkapitalrelationen ingen signifikant ökning eller minskning under inledningen av Covid-19-pandemin. Slutsatsen är att IFRS 9 till synes har påverkats av interventioner från internationella myndigheter varför konklusionerna gällande den första ekonomiska krisen sedan införandet av IFRS 9 inte kan projiceras autonomt.  Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag består av att belysa det implicerade utfallet av IFRS 9 under den första ekonomiska krisen sedan införandet av redovisningsstandarden. Det teoretiska bidraget sträcker sig också till att applicera Intressent- och Legitimitetsteorin på svenska bankaktiebolag med avstamp i tillfredsställandet av deras huvudintressenter samt legitimering gentemot samhället. Det främsta praktiska bidraget riktar sig gentemot samhället i stort där bankerna innehar en central ställning. Även IASB, EBA och andra redovisningsreglerare och -granskare torde vara intresserade av resultaten för att komparera dessa mot avsedda intentioner.  Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan bedrivas på andra banker inom EU samt kring Covid-19-pandemins senare skeden och dess efterdyningar. Även de potentiella procykliska effekterna av bankernas förhöjda nivå av förväntade kreditförluster kan studeras för att utforska dess inverkan. / Aim: To exhibit any changes on Swedish banking limited companies' expected credit losses, Common Equity Tier 1 capital ratio and lending to the public sector in the beginning of the Covid-19 pandemic, to illustrate the practical application of IFRS 9 during a period of economic crisis.  Method: The study applies a quantitative research strategy where three hypotheses are deducted based on previous research. Furthermore, a longitudinal design is used where empirical data is obtained manually from Swedish banking limited companies’ financial reports. Paired t-tests are used to examine statistical significance between the end of the fiscal year 2019 and the first half of 2020. Result & Conclusion: The results show an increase in both expected credit losses and lending to the public during the start of the Covid-19 pandemic, where the results are statistically significant. Furthermore, the Common Equity Tier 1 capital ratio does not show a significant increase or decrease during the start of the Covid-19 pandemic. The conclusion is that IFRS 9 likely has been affected by interventions from international authorities, which is why the implications regarding the first economic crisis since the introduction of IFRS 9 cannot be projected autonomously.  Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution consists of highlighting the implied outcome of IFRS 9 during the first economic crisis since the introduction of the accounting standard. The theoretical contribution also extends to applying the Stakeholder and Legitimacy Theory on Swedish banking limited companies based on the satisfaction of their main stakeholders as well as legitimation towards society. The main practical contribution is directed towards the society in a wider perspective, where the banks hold a central position. The IASB, EBA and other accounting regulators and supervisors should also be interested in the results to compare these with its intentions. Suggestions for future research: Further research can be conducted on other banks within the EU as well as on the later stages of the Covid-19 pandemic and its aftermath. The potential procyclical effects of the banks’ increased level of expected credit losses can also be studied to explore its impact.

The construction and real estate sector accounts for a significant part of Sweden's total greenhouse gas emissions. Swedish real estate companies play a leading role in the climate transition and represent more than half of the Swedish market for green corporate bonds. International initiatives such as the UN's Agenda 2030, the Paris Agreement, and the EU's Green Taxonomy Regulation promote sustainable development and the identification of sustainable investments. The taxonomy regulation directs investments towards sustainability, which, along with growing global demand, impacts the market for sustainability linked loans.  The thesis aims to investigate the motives and driving forces behind Swedish property companies and banks' participation in sustainability linked loans, their application and impact on their sustainability work, and potential challenges and future prospects for these loans in Sweden. This thesis is based on a qualitative research method and includes seven interviews with respondents from two different stakeholder groups; lenders (banks) and borrowers (property companies). A literature study has been prepared to provide insight into sustainability linked loans and the market's characteristics. The collected empirical material has then been analyzed based on Corporate Social Responsibility (CSR) and Signaling theory. The conclusions are based on the study's empirical data and discussion. The conclusions drawn are that sustainability linked loans play a significant role in Swedish real estate companies' sustainability work by offering financial incentives, strengthening the companies' strategies, and increasing transparency. Banks and property companies see advantages in the form of better conditions and a stronger link between sustainability efforts and financial benefits. Challenges for the future include transparency and the risk of greenwashing. The implementation of the EU's CSRD and ESRS is expected to address these challenges. Despite this, sustainability linked loans are expected to continue to grow and be demanded by more industries. / Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Svenska fastighetsbolag spelar en ledande roll i klimatomställningen och dominerar mer än hälften av den svenska marknaden för gröna företagsobligationer. Internationella initiativ som FN:s Agenda 2030, Parisavtalet och EU:s gröna taxonomiförordning, främjar hållbar utveckling och identifiering av hållbara investeringar. Taxonomiförordningen styr investeringar mot hållbarhet, vilket tillsammans med växande global efterfrågan påverkar marknaden för hållbarhetslänkade lån.  Uppsatsen syftar i att undersöka motiv och drivkrafter bakom svenska fastighetsbolags och bankers deltagande i hållbarhetslänkade lån, deras tillämpning och inverkan på deras hållbarhetsarbete, samt eventuella utmaningar och framtidsutsikter för dessa lån i Sverige. Denna uppsats baseras på en kvalitativ forskningsmetod och inkluderar sju intervjuer med respondenter från två olika intressentgrupper; långivare (banker) och låntagare (fastighetsbolag). En litteraturstudie har utarbetats för att ge insikt i hållbarhetslänkade lån och marknadens karaktärsdrag. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån Företagens sociala ansvar (CSR) och signaleringsteori. Slutsatserna baseras på studiens empiri och diskussion. Slutsatserna som dras är att hållbarhetslänkade lån spelar en betydande roll för svenska fastighetsbolags hållbarhetsarbete genom att erbjuda ekonomiska incitament, stärka företagens strategier och öka transparensen. Banker och fastighetsbolag ser fördelar i form av bättre villkor och en starkare koppling mellan hållbarhetsinsatser och ekonomiska fördelar. Utmaningar för framtiden inkluderar transparens och risk för greenwashing. Implementeringen av EU:s CSRD och ESRS förväntas adressera dessa utmaningar. Trots detta förväntas hållbarhetslänkade lån fortsätta växa och efterfrågas av fler branscher.