1 |
Kreditmarknadens avreglering : En förklaring till fastighetsprisökningen?Broström, Oscar, Göransson, Mårten January 2011 (has links)
Avregleringen av kreditmarknaden inleddes redan på 1970-talet, men det är främst på 1980- talet som de viktigaste avregleringarna gjordes. Då syftas det på avregleringen av utlåningsränta och avregleringen utlåningstaket. Dessa avregleringar utlöste en kraftig utlåningsexpansion till företag och privatpersoner. Utvecklingen ledde till en finansiell kris i Sverige på 1990-talet med kraftigt prisfall på fastigheter och inflation. Riksbanken gjorde sitt bästa för att skydda växelkursen med diverse räntehöjningar. 1992 blev det en övergång från fast växelkurs till rörlig växelkurs. Detta hjälpte till att stimulera Sveriges ekonomi i positiv riktning och i och med den rörliga växelkursen så kunde riksbanken föra en effektivare penningpolitik med en så kallad reporänta. I detta arbete kommer vi att undersöka om kreditmarknadens avreglering har påverkat fastighetspriserna och för att få svar på detta vill vi undersöka om det finns något samband med den ökade utlåningen som skapades efter avregleringarna. Från 1985 steg det svenska folkets skuldkvot i takt med att det hade blivit lättare att få lån från banker och kreditinstitut. Dock så har räntekvoten sjunkit på grund av att räntorna har sjunkit. Fastighetspriserna har ökat i samband med kapitalökningen. Sammanfattningsvis kunde vi sammanlänka avregleringen av kreditmarknaden till den ökade utlåningen och därmed analyserat huruvida utlåningen har påverkat fastighetsprisutvecklingen.
|
2 |
Betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk vid informationsinsamlingen i en liten respektive stor stadJohansson, Martin, Juhlin, Andreas January 2010 (has links)
<p>Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.</p>
|
3 |
Betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk vid informationsinsamlingen i en liten respektive stor stadJohansson, Martin, Juhlin, Andreas January 2010 (has links)
Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.
|
4 |
Organisationsstrukturens påverkan på kreditprocessen mot företag inom svenska bankbranschenErlandsson, Johannes, Bergqvist, Adam January 2020 (has links)
Frågeställning: Hur påverkas bankers kreditprocess av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur, vilka likheter och olikheter uppstår? Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur de lokala bankkontorens kreditgivningsprocess påverkas av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur. Genom att analysera hur de två olika organisationsstrukturerna kan ligga till grund för beslutsfattande i kreditprocessen vill vi skapa en förståelse för hur detta kan komma att generera olika förutsättningar i kreditprocessen. Metod: Kvalitativ studie som bygger på fem intervjustudier som är genomförda med tre banker inom den svenska bankmarknaden, Handelsbanken, Nordea och Sparbanken Laholm. Den teoretiska referensramen är formad genom akademiska tidskrifter och böcker. Det empiriska materialet är inhämtat via semistrukturerade telefonintervjuer. Slutsats: Resultatet av denna studie visar på att en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur skapar olikheter inom kreditprocessen. Det har visat sig att bedömningen av mjuk- och hård data påverkas samt hur beslutandeleden påverkas beroende på organisationsstruktur.
|
5 |
Peer To Peer-utlåning i Sverige : En komparativ studie mellan bankutlåning och Peer To Peer-utlåning på den svenska konsumentkreditmarknaden / Peer To Peer lending in Sweden : A comparative study between bank lending and Peer To Peer lending in the Swedish consumer credit marketEdman, Lars, Kaltea, Kristofer January 2015 (has links)
Background: Peer to peer lending has in recent years emerged and become a popular way to borrow money, mostly in the US and the UK. Since the first company was established in 2005, several competitors have emerged, and P2P lending has grown on average by 84 % quarterly between the second quarter year 2007 and the second quarter year 2014 in the US. Lending Club, which is the largest player within P2P-lending, has since its start in 2008 carried loans of a total value of six billions USD. Aim: The purpose of the study is to identify and analyze P2P lending and its preconditions to operate on the Swedish consumer credit market. Completion: A qualitative approach was selected where the empirical data partly consist of primary data collected through interviews and partly of secondary data in the form of a literature study on P2P lending. The empirical data lays ground for a comparative institutional analysis in which the transaction costs of P2P lending is compared to traditional bank lending. Conclusion: The study shows that P2P lending in Sweden have higher transaction costs than traditional bank lending. The main reason for this is the uncertainty associated with P2P lending in the current situation. However, the study shows that P2P lending through technological innovation can maintain lower transaction costs in the assessment of a specific borrower's repayment capacity. For the concept to grow, society’s knowledge about P2P lending needs to increase and the legal framework needs to be more clearly defined. / Bakgrund: Peer to peer-utlåning har under de senaste åren vuxit fram och blivit ett populärt sätt att låna på, främst i USA och Storbritannien. Sedan den första aktören grundades år 2005 har flera aktörer vuxit fram och i USA har P2P-utlåningen vuxit med 84 % per kvartal i snitt mellan andra kvartalet år 2007 och andra kvartalet år 2014. Lending Club, som är den största aktören inom P2P-utlåning, har sedan starten år 2008 förmedlat lån till ett värde av totalt 6 miljarder USD. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga och analysera P2P-utlåning och dess förutsättningar att bedriva verksamhet på den svenska konsumentkreditmarknaden. Genomförande: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har valts där empirin dels består av primärdata som insamlats genom intervjuer och dels av sekundärdata i form av en litteraturstudie på P2P-utlåning. Empirin ligger till grund för en komparativ institutionell analys där transaktionskostnaderna för utlåning genom P2P jämförs med traditionell bankutlåning. Slutsats: Studien visar på att P2P-utlåning håller högre transaktionskostnader än traditionell bankutlåning. Den största anledningen till detta är den osäkerhet som är förknippad med P2P-utlåning i dagsläget. Dock visar studien på att P2P-utlåning, genom teknologisk innovation, kan hålla lägre transaktionskostnader i bedömningen av en specifik låntagares återbetalningsförmåga. För att konceptet ska växa krävs det att den allmänna kunskapen om P2P-utlåning ökar, samt att regelverket under vilket P2P-aktörerna verkar blir tydligare definierat.
|
6 |
Osäkerhet vid utlåning till kommersiella fastigheter : Hur hanterar och minimerar bankerna riskerna och osäkerheterna vid utlåning till kommersiella fastigheter? / Uncertainty in lending to commercial properties : How do the banks handle and minimize the risks and uncertainties when lending to commercial properties?Bergström, Anders, Svensson, Simon January 2019 (has links)
Abstract Student thesis in Business Administration, Karlstad Business School, Real Estate Management Bachelor thesis, Spring 2019 Supervisor: Peter Samuelsson Authors: Anders Bergström and Simon Svensson Title: Uncertainty in lending to commercial properties – How do the banks handle and minimize the risks and uncertainties when lending to commercial properties? Introduction and problem statement: Valuation and lending to commercial properties are associated with risks and uncertainties. Since the banks base their lending on the basis of valuation, incorrect values are risky for the banks as well as for macroeconomics at large. Research question: How do banks view risk/uncertainty when valuing and lending to commercial properties? How do banks manage and minimize the risks/uncertainties of lending to commercial properties? Objectives: The purpose is to investigate and describe the risks and uncertainties that banks encounter and how they handle them when lending to commercial properties. Limitations: Our study focuses on four banks in Karlstad who work with lending to commercial properties. Methodology: We have applied a qualitative method where we interviewed four people operating in the banking sector, working on lending to commercial properties. The main purpose of the interviews is to investigate how the banks work with risk minimization and management of uncertainties in lending to commercial properties. Conclusions: The banks follow the regulations and the various tools they have to minimize risks and uncertainties when lending. The valuation data is only verified by internal checks carried out by bankers who are not authorized valuers. The bank thus relies on the valuers data and does not review the valuation data as thoroughly as the valuers. In practice, this means that the bankers cannot always detect if a valuation basis is incorrect, but risk to grant the loan anyway.
|
7 |
Kreditavregleringens effekter på de svenska storbankerna : En jämförande studie av Handelsbanken och NordbankenGustafsson, Olivia January 2022 (has links)
Undersökningen syftar till att undersöka Handelsbankens och Nordbankens utlåning under åren 1982–1990 med fokus på kreditavregleringen 1985 och dess effekter på ekonomin. Detta görs genom att undersöka årsrapporter från de båda bankerna under perioden, samt även årsredovisningar från Uplandsbanken och Sundsvallsbanken i och med fusionen med Nordbanken 1986. Genom att analysera årsrapporterna och jämföra resultatet för Handelsbankens och Nordbankens utlåning kan man således få fram information om vilken av bankerna som var mest offensiv i utlånandet, samt hur bankerna påverkades av kreditavregleringen under den undersökta perioden. Resultatet av undersökningen påvisar att Nordbanken var den bank som var mest aggressiv när det kommer till utlåning. Utöver detta var Nordbanken även den bank i Sverige som drabbades värst under finanskrisen 1990. Sammantaget blev den nya svenska strukturen i ekonomin på 1980-talet en lärdom för Sveriges ledning, och ett ämne som än idag fascinerar en stor publik.
|
8 |
Blankning och annan utlåning av näringsbetingade andelar : Hur påverkas innehavstiden av utlåning och hur klassificeras utdelning som lämnas på utlånade aktier? / Short selling and other loan of shares owned by an associated company : How does loan of shares affect the time of ownership and how is dividend on shares from a borrower classified?Bengtsson, Sara January 2021 (has links)
När en marknadsnoterad aktie i avstämningsbolag lånas ut kan oklarheter uppstå. För den ursprungliga aktieägaren som lånar ut aktier blir det dels en civilrättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att äganderätten övergått på låntagaren eller inte, dels en skatterättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att en kapitalvinstberäkning ska göras eller inte. Även andra rättsområden aktualiseras vid utlåning av aktier såsom legala krav och kontraktsbestämmelser. I uppsatsen behandlas de skattemässiga konsekvenserna som uppstår vid utlåning av marknadsnoterade aktier som vid utlåningstillfället är näringsbetingade. När aktierna är näringsbetingade aktualiseras ytterligare bestämmelser och det torde bli av ännu större intresse att veta vilka skattemässiga konsekvenser utlåningen innebär. En utlåning av aktier innebär nämligen vanligtvis ett avbrott i innehavstiden, som reglerar att andelarna är näringsbetingade, för den ursprungliga aktieägaren. De skattemässiga konsekvenserna beror huvudsakligen på orsaken till utlåningen. Det är inte av intresse vilket syfte den ursprungliga aktieägaren har, i stället är det avgörande vilket syfte låntagaren har. Om låntagarens avsikt är att låna aktierna för att genomföra en blankningsaffär, blir långivarens skattemässiga konsekvenser annorlunda jämfört med om låntagarens avsikt är till exempel att använda aktierna som en säkerhet. Huvudregeln vid utlåning av aktier i avstämningsbolag är att den person som lånar ut en aktie skattemässigt avyttrar tillgången. Blankningsaffärer, som är den vanligaste typen av aktielån, utgör dock ett undantag från denna huvudregel, 44 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229). Trots det skatterättsliga undantaget innebär utlåningen ett avbrott i den ursprungliga ägarens innehavstid. I uppsatsen beskrivs gällande rätt avseende utlåning av aktier, framför allt utlåning i blankningssyfte. Om utdelning lämnas under den tid aktien är utlånad aktualiseras ytterligare frågor som också behandlas i uppsatsen. De skatterättsliga konsekvenserna vid utlåning av marknadsnoterade näringsbetingade aktier beskrivs och de olika faktorer som påverkar utfallet skildras. För att tydliggöra hur de olika rättsområdena i vissa frågor är samspelta och i andra brister i samspelet skildras också kopplingen mellan civilrätt, redovisningsrätt och skatterätt. Som ett led i att undersöka huruvida det finns andra möjligheter att reglera konsekvenserna av utlåning beskrivs även tänkbara alternativ.
|
9 |
Person-till-person-utlåning som finansieringsform för små- och nyföretagare / Person-to-person lending as a source of funding for small businesses and start-upsViliberg, Pontus, Söderholm, Samuel January 2012 (has links)
Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlåning, dess bildande och utveckling samt utvärdera hur den har fungerat för små- och nyföretagare. Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlåning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen på P2P-plattformen Lending Club sedan låneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kännetecknar låntagarna på Lending Club som ansöker om lån till små och nya företag samt hur de presterat gällande deras återbetalningsförmåga. Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare återges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlåning och P2P-utlåning. Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlåning via Internet har sitt ursprung i social utlåning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvärderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gått från mer av ett socialt nätverk till att idag likna mer en finansiell intermediär med kreditvärdiga låntagare och institutionella investerare. Medlemmarna på Lending Club som lånar till små och nya företag kännetecknas av högre kreditvärdighet i jämförelse med övriga låntagare samtidigt som de presterar sämre i termer av återbetalningsförmåga. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze P2P lending, its formation and development and evaluate how it has worked for small businesses and start-ups. Problem statement: The study examines how person-to-person lending through the Internet has emerged. Furthermore, the study examines the development of the P2P platform Lending Club since its inception in 2007 until 2011. Finally, the study examines the characteristics of the borrowers at Lending Club who are applying for loans to small businesses and start-ups, as well as how they perform in terms of their ability to repay their loans. Theoretical framework: The theoretical framework consists mainly of scientific articles regarding the financial gap, information asymmetries and credit rating. Furthermore, studies on social lending and P2P-lending are presented in a background chapter. Conclusions: The study concludes that P2P lending through the Internet has its origins in social lending and made possible by foremost technological development of rating tools. The development of Lending Club has shifted from more of a social network to more of a financial intermediary with creditworthy borrowers and institutional investors. Members on Lending Club that borrow to small businesses and start-ups are characterized by having a higher credit rating compared to other borrowers, while they perform less well in terms of ability to repay.
|
10 |
Kapitalkravs Inverkan på Bankers Tjänsteutbud och Kundhantering : – i ljuset av Basel IIIAkbarian Tari, Saman, Brodersson, Anna Lilly January 2013 (has links)
Behovet av regleringar av den finansiella marknaden blev extra påtagligt i samband med den finansiella kris som drabbade världen 2008. Krisen bidrog till framtagandet av det nya regelverket Basel III. Regelverket kommer att börja gälla i Sverige 2014. Syftet med Basel III är att banker ska bli mer risktåliga för att förhindra framtida bankkriser. Det finns emellertid en oro för att det nya regelverket, med förändrade kapitalkrav för banker ska bidra till både högre priser och lägre utbud av krediter för bankernas kunder. Detta skulle kunna medföra en bromsad ekonomisk tillväxt. Syftet med uppsatsen är att ge en överblick av hur affärsbanker verksamma i Sverige har valt att bemöta Basel III med fokus på kapitalkraven. Vidare undersöks hur regelverket, och då främst kapitalkraven, påverkar bankers riskhantering, företagskunder och tjänsteutbud. Fokus ligger på utlåning och därigenom även på hur bankers hantering av kreditrisker påverkats. En kvalitativ metod har tillämpats. Datainsamlingen har huvudsakligen bestått av semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från fem olika banker av varierande storlek. Analys av insamlad data har utgått från en analysmodell. Analysmodellen formulerades med utgångspunkt i en litteraturgenomgång. Slutsatserna var att alla de medverkande bankernas kapitalsituationer var bra redan innan Basel III, men att de trots detta vidtagit åtgärder för att minska kapitalkravens påverkan på deras verksamhet. Bankerna har valt att öka sina kapitalkvoter både genom att stärka deras kapitalbaser och minska deras riskexponering. Detta har bidragit till minskad tillgänglighet på kapitalkrävande tjänster och tydliga indikationer på försök att minska exponeringen för kreditrisker. För bankernas kunder har detta inneburit högre priser samt minskad tillgänglighet på traditionella banklån. Detta framförallt för kunder med hög riskprofil. I fråga om tjänster märks en tydlig strävan mot mindre kapitalkrävande alternativ. Slutligen kunde en tendens att de större bankerna påverkades mer än de mindre påvisas.
|
Page generated in 0.0739 seconds