När en marknadsnoterad aktie i avstämningsbolag lånas ut kan oklarheter uppstå. För den ursprungliga aktieägaren som lånar ut aktier blir det dels en civilrättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att äganderätten övergått på låntagaren eller inte, dels en skatterättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att en kapitalvinstberäkning ska göras eller inte. Även andra rättsområden aktualiseras vid utlåning av aktier såsom legala krav och kontraktsbestämmelser.  I uppsatsen behandlas de skattemässiga konsekvenserna som uppstår vid utlåning av marknadsnoterade aktier som vid utlåningstillfället är näringsbetingade. När aktierna är näringsbetingade aktualiseras ytterligare bestämmelser och det torde bli av ännu större intresse att veta vilka skattemässiga konsekvenser utlåningen innebär. En utlåning av aktier innebär nämligen vanligtvis ett avbrott i innehavstiden, som reglerar att andelarna är näringsbetingade, för den ursprungliga aktieägaren. De skattemässiga konsekvenserna beror huvudsakligen på orsaken till utlåningen. Det är inte av intresse vilket syfte den ursprungliga aktieägaren har, i stället är det avgörande vilket syfte låntagaren har. Om låntagarens avsikt är att låna aktierna för att genomföra en blankningsaffär, blir långivarens skattemässiga konsekvenser annorlunda jämfört med om låntagarens avsikt är till exempel att använda aktierna som en säkerhet.  Huvudregeln vid utlåning av aktier i avstämningsbolag är att den person som lånar ut en aktie skattemässigt avyttrar tillgången. Blankningsaffärer, som är den vanligaste typen av aktielån, utgör dock ett undantag från denna huvudregel, 44 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229). Trots det skatterättsliga undantaget innebär utlåningen ett avbrott i den ursprungliga ägarens innehavstid. I uppsatsen beskrivs gällande rätt avseende utlåning av aktier, framför allt utlåning i blankningssyfte. Om utdelning lämnas under den tid aktien är utlånad aktualiseras ytterligare frågor som också behandlas i uppsatsen. De skatterättsliga konsekvenserna vid utlåning av marknadsnoterade näringsbetingade aktier beskrivs och de olika faktorer som påverkar utfallet skildras. För att tydliggöra hur de olika rättsområdena i vissa frågor är samspelta och i andra brister i samspelet skildras också kopplingen mellan civilrätt, redovisningsrätt och skatterätt. Som ett led i att undersöka huruvida det finns andra möjligheter att reglera konsekvenserna av utlåning beskrivs även tänkbara alternativ.