För att nå Parisavtalet 2050 är det viktigt att öka miljömedvetenheten och minska klimatavtrycket. Fastighetsbranschen bidrar till en betydande del av Sveriges totala utsläpp, närmare 21 procent. Följande examensarbete fokuserar på de gröna finansieringsalternativen inom de svenska kommersiella fastighetsbolagen och undersöker vad som krävs för att erhålla grön finansiering samt hur dessa kriterier påverkar små och stora fastighetsbolag. Studien bygger på en kvalitativ metod där litteraturstudier, dokumentstudier och tio semistrukturerade intervjuer utgör materialet för att besvara frågeställningarna. Studien visar att kriterierna för gröna finansieringsalternativ kan tolkas på olika vis, men att EU-taxonomin haft en inverkan på vad som kan klassificeras som “grönt”. Vidare kommer studien fram till att olikheterna i fastighetsbolagens gröna ramverk beror på avsaknad av enhetliga definitioner och standarder, vilket ger bolagen flexibilitet men skapar även otydlighet på marknaden. Jämförelsevis med bankerna som tillämpar EU-taxonomin för att öka standardiseringen. Studien pekar på att fastighetsbolagen som uppfyller EU-taxonomin har en bättre tillgång till grön finansiering från bankerna. Däremot lyfts det fram att förutsättningarna för grön finansiering skiljer sig mellan små- och stora fastighetsbolag, där brist på kunskap och resurser är utmanande för de mindre bolagen. Trots detta förväntas grön finansiering bli normen i framtiden, och fastighetsägare som inte arbetar proaktivt för att uppfylla kriterierna kan potentiellt påverkas av möjligheterna till finansiering. För de mindre fastighetsbolagen krävs dessutom en balans mellan kostnad och nytta för att välja gröna finansieringsalternativ. Sett till framtiden förväntas EU-taxonomin få en större inflytande på kriterierna, och hållbarhetslänkad finansiering kan vara ett alternativ för att möjliggöra förflyttningen inom det befintliga fastighetsbeståndet. Framtida forskning kan undersöka hur direktivet om energiprestanda kan minska energianvändningen i befintliga fastigheter och synen hos oberoende granskare samt investerare när det gäller skillnader i gröna ramverk. Slutligen kan vidare studier undersöka möjligheterna och utmaningarna med hållbarhetslänkad finansiering. / To achieve the Paris Agreement by 2050, it is important to increase environmental awareness and reduce carbon footprint. The real estate industry accounts for a significant portion of Sweden's total emissions, around 21 percent. The following thesis focuses on the green financing alternatives within the Swedish commercial real estate sector and examines the requirements for obtaining green financing and how these criteria affect small and large real estate companies. The study is based on a qualitative method where literature studies, document studies and ten semi-structured interviews constitute the material to answer the questions. The study reveals that the criteria for green financing options can be interpreted in different ways, but that the EU-taxonomy has had a significant impact on what can be classified as "green" and contributes to clarity. Furthermore, the study concludes that the differences in the green frameworks among real estate companies are due to the lack of unified definitions and standards, which gives companies flexibility but also creates ambiguity in the market. On the other hand, banks use the EU-taxonomy to increase standardization. The study also highlights that real estate companies that meet the EU-taxonomy have better access to green financing from banks. However, it is noted that the conditions for green financing differ between small and large real estate companies, where a lack of knowledge and resources is challenging for the smaller companies. Despite this, green financing is expected to become the norm in the future, and property owners who do not proactively work to meet the criteria may potentially be affected in their financing opportunities. For smaller real estate companies, a balance between cost and benefit is required for them to choose the green financing alternatives. Looking ahead, the EU-taxonomy is expected to have an increasing impact on the criteria’s, and sustainability-linked financing may be an option to enable the transition within the existing property stock. Future research could focus on how the energy performance directive can reduce energy consumption in existing properties and the perspectives of external reviewers and investors regarding differences in the green frameworks. Lastly, future studies could explore the opportunities and challenges of sustainability-linked financing.

The interest for green investments has risen rapidly in the past years and with it, the green bond market. In line with the EU’s new Green Deal for a sustainable future, a Taxonomy of sustainable activities has been released along with a complementary green bond framework, the EU Green bond standard (EU GBS). Within the literature, there is a consensus that the green bond market has not yet reached its full potential and a number of obstacles for market growth have been identified. The new EU GBS is predicted to have an impact on the market, but it is not clear what it will look like, what role it will take on the market, and if it has the prerequisites to become the new market praxis framework. As the EU GBS will have an impact on the market, it could also have an impact on the obstacles for market growth. It is also at this stage uncertain if the EU GBS will contribute with new obstacles. Findings show that the EU GBS does have the prerequisites to become the standard framework on the market. It has advantages in being closely linked to the mandatory Taxonomy as well as a credible organization behind it. However, there are many other options, and it may be difficult for some issuers to issue an EU GBS as the criteria is set high. The EU GBS could help overcome some of the obstacles, but could also make some worse. It could open some doors, such as new sectors for green bonds and a common standard among European countries which could simplify the process. However, the uncertainty around it, the highly set thresholds and the do no significant harm criteria could decrease its growth. There are also issues around possible sub optimization and its credibility due to the notable presence of politics in the decision-making process. / Intresset för gröna investeringar har snabbt ökat de senaste åren och således även intresset för gröna obligationer. I linje med EU:s nya Green Deal för en hållbar framtid har en taxonomi för hållbara aktiviteter släppts tillsammans med en kompletterande ramverk för gröna obligationer, EU Green bond standard (EU GBS). Inom litteraturen råder det enighet om att den gröna obligationsmarknaden ännu inte har nått sin fulla potential och ett antal hinder för marknadstillväxt har identifierats. Det nya EU GBS förutspås ha en inverkan på marknaden, men det är inte klart hur den kommer att se ut, vilken roll EU GBS kommer att ta och om ramverket har förutsättningar för att bli marknadspraxis. Eftersom EU GBS kommer att påverka marknaden kan det också komma att påverka hindren för marknadstillväxt. Det är också i detta skede osäkert om EU GBS kommer att bidra med nya hinder. Resultaten visar att EU GBS har förutsättningar att bli marknadspraxis. En av dess fördelar är sin nära koppling till den obligatoriska taxonomin såväl som en trovärdig organisation som står bakom. Det finns dock många andra alternativ och det kan vara svårt för vissa emittenter att utfärda ett EU GBS eftersom kriterierna är höga. EU GBS kan hjälpa till att övervinna några av hindren, men kan också arbeta emot dem. Ramverket kan öppna vissa dörrar, till exempel för nya sektorer för gröna obligationer och en gemensam standard för europeiska länder som kan förenkla processen. Osäkerheterna kring ramverket, de högt ställda tröskelvärdena samt ”do no significant harm”-kriterierna skulle dock kunna minska tillväxten av den gröna obligationsmarknaden. Det finns också frågor kring möjlig suboptimering och Taxonomins trovärdighet på grund av den politiska inblandningen i beslutsprocessen.

The EU Taxonomy Regulation[1] (“EU Taxonomy”) is a relatively new classification system for determining what economic activities are considered sustainable. By creating a common language between investors, issuers, and policymakers, the regulation aims to increase transparency and help investors assess whether investments meet robust environmental standards. This thesis aims to investigate how the EU Taxonomy, as a legal instrument, aims to serve its legislative objective and secondly identify potential challenges of the regulation.  Findings indicate that the regulation can create an adequate commonly held classification system as long as the technical criteria for each sector keep up with new scientific discoveries and technological advancements. A regulation to develop uniform understanding across the EU and delegated acts to amend the legislation seems like the most appropriate legal instrument. Areas for improvement concern revising the scope of whom it applies, and this process has begun with the proposal of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Other areas for improvement concerns the political nature of what sectors should be included in the taxonomy, for instance, whether nuclear energy and gas should be deemed sustainable or not. The taxonomy may strive to be a neutral classification system; however, member states’ economic incentives affect what is included.  Finally, this thesis concludes that it is too early to predict the taxonomy’s breakthrough. In theory, it is a significant idea. Still, we can only know with time whether we have reached a more common understanding, transparency and eventually have facilitated a transition through this regulation.  [1] Regulation (EU) 2020/852 of the European Parliament and of the Council of 18 June 2020 on the establishment of a framework to facilitate sustainable investment and amending regulation (EU) 2019/288.

This study aims to identify whether a relationship between ESG performance and financial performance exists for Nordic publicly-listed companies, by conducting a multiple linear regression analysis. Also, it will be observed which (if any) ESG variables are of relevance. The regression analysis conducted in this study arrives at the conclusion that there is a relationship between ESG performance and financial performance. However, the models have low explanatory power, with Adjusted R^2 values of 0.36 for the accounting-based financial measure Return on Assets (ROA), and 0.30 for the market-based financial measure Tobin´s Q.In both the ROA and Tobin's Q model, social variables are the most significant. Supplier evaluation disclosure is the only variable that is highly significant and positively correlated to both ROA and Tobin's Q. Consistent with previous literature, our results show that female board participation is positively correlated with ROA. The results also show that ROA correlates negatively with compensation of board members and senior executives being linked to environmental and social factors. In conclusion, some variables were identified that are significant for financial performance. However, the overall explanatory power of the model is low. It is suggested that future studies adopt a materiality approach. / Denna studie syftar till att identifiera om det finns ett samband mellan ESG-prestanda och finansiell prestanda för nordiska börsnoterade företag genom att utföra en multipel linjär regression. Dessutom observeras vilka (ifall några alls) ESG-variabler som är relevanta. Regressionen som genomförts i denna studie drar slutsatsen att det finns en relation mellan ESG-prestanda och finansiell prestanda. Dock så har modellerna låg förklaringsgrad, med justerat R^2-värde på 0,36 för det redovisningsbaserade måttet "Return on Assets" (ROA) och 0,30 för det marknadsbaserade måttet "Tobin's Q". I både ROA- och Tobin's Q-modellerna är sociala variabler de mest signifikanta. Publicering av leverantörsutvärdering är den enda variabeln som är högt signifikant och positivt korrelerad med både ROA och Tobin's Q. I linje med tidigare litteratur visar våra resultat att andel kvinnor i styrelsen är positivt korrelerat med ROA. Resultaten visar också att ROA korrelerar negativt med kompensation av styrelseledamöter kopplat till miljö- och sociala faktorer. Allt som allt lyckades studien att identifiera vissa ESG variabler som är signifikanta för finansiell prestanda. Dock så förblir förklaringsgraden av modellen i sin helhet låg. Därför föreslås det att framtida studier lägger fokus på materialitet.

The construction and real estate sector accounts for a significant part of Sweden's total greenhouse gas emissions. Swedish real estate companies play a leading role in the climate transition and represent more than half of the Swedish market for green corporate bonds. International initiatives such as the UN's Agenda 2030, the Paris Agreement, and the EU's Green Taxonomy Regulation promote sustainable development and the identification of sustainable investments. The taxonomy regulation directs investments towards sustainability, which, along with growing global demand, impacts the market for sustainability linked loans.  The thesis aims to investigate the motives and driving forces behind Swedish property companies and banks' participation in sustainability linked loans, their application and impact on their sustainability work, and potential challenges and future prospects for these loans in Sweden. This thesis is based on a qualitative research method and includes seven interviews with respondents from two different stakeholder groups; lenders (banks) and borrowers (property companies). A literature study has been prepared to provide insight into sustainability linked loans and the market's characteristics. The collected empirical material has then been analyzed based on Corporate Social Responsibility (CSR) and Signaling theory. The conclusions are based on the study's empirical data and discussion. The conclusions drawn are that sustainability linked loans play a significant role in Swedish real estate companies' sustainability work by offering financial incentives, strengthening the companies' strategies, and increasing transparency. Banks and property companies see advantages in the form of better conditions and a stronger link between sustainability efforts and financial benefits. Challenges for the future include transparency and the risk of greenwashing. The implementation of the EU's CSRD and ESRS is expected to address these challenges. Despite this, sustainability linked loans are expected to continue to grow and be demanded by more industries. / Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Svenska fastighetsbolag spelar en ledande roll i klimatomställningen och dominerar mer än hälften av den svenska marknaden för gröna företagsobligationer. Internationella initiativ som FN:s Agenda 2030, Parisavtalet och EU:s gröna taxonomiförordning, främjar hållbar utveckling och identifiering av hållbara investeringar. Taxonomiförordningen styr investeringar mot hållbarhet, vilket tillsammans med växande global efterfrågan påverkar marknaden för hållbarhetslänkade lån.  Uppsatsen syftar i att undersöka motiv och drivkrafter bakom svenska fastighetsbolags och bankers deltagande i hållbarhetslänkade lån, deras tillämpning och inverkan på deras hållbarhetsarbete, samt eventuella utmaningar och framtidsutsikter för dessa lån i Sverige. Denna uppsats baseras på en kvalitativ forskningsmetod och inkluderar sju intervjuer med respondenter från två olika intressentgrupper; långivare (banker) och låntagare (fastighetsbolag). En litteraturstudie har utarbetats för att ge insikt i hållbarhetslänkade lån och marknadens karaktärsdrag. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån Företagens sociala ansvar (CSR) och signaleringsteori. Slutsatserna baseras på studiens empiri och diskussion. Slutsatserna som dras är att hållbarhetslänkade lån spelar en betydande roll för svenska fastighetsbolags hållbarhetsarbete genom att erbjuda ekonomiska incitament, stärka företagens strategier och öka transparensen. Banker och fastighetsbolag ser fördelar i form av bättre villkor och en starkare koppling mellan hållbarhetsinsatser och ekonomiska fördelar. Utmaningar för framtiden inkluderar transparens och risk för greenwashing. Implementeringen av EU:s CSRD och ESRS förväntas adressera dessa utmaningar. Trots detta förväntas hållbarhetslänkade lån fortsätta växa och efterfrågas av fler branscher.