Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lågutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriärmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriärmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer med lågutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lågutbildade utomeuropeiska immigranter är en utsatt grupp på svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta är att gymnasieutbildning ofta är ett minimikrav. De teoretiska begrepp som använts i analysen är samhällelig miljö, kapital och handlingshorisont. I analysen används även begreppen livsstadier och minicykel. Studien visar att immigranterna upplever sina karriärmöjligheter i Sverige som goda. Deras handlingshorisont har vidgats då den samhälleliga miljön i och med migrationen har förändrats. I Sverige har de fått nya förutsättningar för utbildning och arbete. En del av immigranternas positiva uppfattning om sina karriärmöjligheter bygger på att de anser sig ha goda utbildningsmöjligheter i Sverige. Detta möjliggör att de kan införskaffa adekvat kulturellt utbildningskapital, vilket de upplever vara av stor betydelse på arbetsmarknaden. Trots att immigranterna genom migrationen tvingats göra en minicykel, vilket innebär att de på nytt måste utforska sina karriärmöjligheter, ser de flesta detta som en positiv möjlighet att förändra och utveckla sin karriär. Dock finns bland immigranterna i denna studie upplevelsen att de har för lite kunskaper om karriärmöjligheter i Sverige. Denna okunskap kan samtidigt ha motverkat utvecklingen mot en mer vidgad handlingshorisont.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om nyanländas situation på arbetsmarknaden genom att beskriva arbetsförmedlarnas syn på deras möjlighet att erhålla ett fast arbete. Immigranterna är nyanlända i två år efter att de skrivit in sig på arbetsförmedlingen (SFS 2010:197). De omfattas av lagen (SFS 2010:197) om etableringsinsatser för vissa invandrare. Nyanlända är berättigade att ta del av aktiviteter och praktik inom ett år efter de fått uppehållstillstånd i Sverige. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod där fyra intervjuer utgör resultatet av den härstudien. Deltagarna är alla arbetsförmedlare på en arbetsförmedling i Götaland. Resultatet visar att det svenska språket är den viktigaste faktorn för att erhålla arbete, men också det största hindret för att erhålla en tillsvidareanställning. Högutbildade nyanlända har större möjlighet att få arbete inom deras yrkeskategori. Nyanlända med låga eller ingen grundutbildning har sämre möjlighet att få arbete enligt deltagarna. Lågutbildade erhåller ofta låglönejobb i större omfattning än högutbildade. Arbetslivserfarenheter kan också påverka de nyanlända positivt att lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet att nyanlända kvinnor och analfabeter är svårast att integrera i arbetslivet. Samhälleliga insatser anses förbättra de individuella förutsättningarna att både vidareutbilda sig och erhålla arbete. Resultatet visar vidare att svenska meriter ger större möjlighet att få arbete än utbildningar och kunskaper som införskaffats utanför Europa. Nyanlända som har sociala kontakter eller skaffar det har goda möjligheter att erhålla arbete. Enligt arbetsförmedlarna förekommer det könsdiskriminering på arbetsmarknaden samt diskriminering på arbetsförmedlingen. Om etisk diskriminering hindrar de nyanlända att erhålla arbete är svårt att säga, då arbetsförmedlarna upplevde ämnet känsligt att tala om. Ytterligare studier behövs inom diskriminering för att få ett perspektiv om hur vanligt förekommande det är. / The purpose of this study is to spread light on Swedish employment officer's view on the possibilities for immigrants from outside the Europe to get a job in Sweden. The study is limited to include immigrants who are covered by the Swedish law SFS 2010:197. They have the rights to take part in work related activities and internship within a year from the day they got their permanent recidence permit. They are being seen as newly arrived from two years after the day they register at a Swedish employment office. A qualitative method has been used and the results are based on four interviews with employment officers at the Swedish employment service Arbetsförmedlingen. The picture given by the employment officers show that the Swedish language is the biggest obstacle, but also the prerequisite to get a job. Highly educated immigrants have bigger chances to get a job with in their profession. Immigrants with no or low education have more difficulties to get a job and more often get low wage-jobs. Work experience is also described as increasing the chances to get a job. The group which has the hardest time finding a job is newly arrived immigrants who are women, and illiterate. Contributions from the society is described as increasing the prerequisite to get a job and keep it. Qualifications acquired in Sweden seems to increase the possibilities to get a job, rather than qualifications acquired outside the EU. If discrimination plays a role is hard to tell since the respondants chose to not get into this subject.