Just like in the rest of the world, the urban population in Sweden is increasing each year, which means that cities are becoming increasingly densified and natural green areas are claimed and used for built environment. As a result, biodiversity in cities is often low and inhabitants risk facing losses of ecosystem services of various kinds. As a counterforce to these challenges linked to urbanization, urban agriculture has become an increasingly popular and growing phenomenon in Sweden in recent years. Researchers have begun to recognize the potential of urban agriculture to address the issues of urban green spaces, food security and social interaction between different cultures in cities.  Despite the growing interest in urban agriculture, there seems to be a lack of empirical studies examining the potential of urban agriculture to contribute ecosystem services to cities. The aim of this thesis is thus to investigate and map ecosystem services from urban agriculture systems and perform a resilience analysis to assess the opportunities and challenges associated with the management and development of ecosystem services from urban agriculture. To do this, a case study was performed on two different types of urban farms located in the Stockholm region. The study was delimited to look at regulating, provisioning, and cultural ecosystem services from urban agriculture for commercial use in Stockholm. Moreover, the study applied a qualitative and semi-quantitative research method where the collection of data material was based on a literature study, semi-structured qualitative interviews, and observations. A resilience analysis of the empirically collected data material was performed using seven principles as a framework. These principles have been presented in previous research and are shown to have important links to the management of ecosystem services.  The results of the study show that commercial urban agriculture in Stockholm has great potential to contribute with ecosystem services to the city as the two investigated cases contribute with regulating, provisioning, and cultural services of various kinds. The studied outdoor farm was shown to contribute with 26 different ecosystem services, while the studied indoor farm in greenhouse was shown to contribute with 9. Furthermore, the study indicates that the two studied cases are, at present, not independent of external systems as they, among other things, require some inputs to maintain respectively cultivation activities. From a resilience perspective, the study indicates that many activities that are currently carried out in the studied urban farms contribute to strengthening the resilience of the produced ecosystem services. Examples of this are that they actively work for knowledge development, participate in research projects, integrate systems and risk thinking and involve a varied range of actors in their businesses. However, the study also suggests that challenges to strengthen resilience exists and look different in the two different urban farms. For the outdoor farm, it is indicated that the biggest challenges are related to financial aspects, as this is an obstacle to launching more ideas related to agriculture activities and thus also an obstacle to increasing the diversity of ecosystem services. For the indoor farm in greenhouse, on the other hand, challenges related to infrastructure and the dependence on a stable electricity supply to strengthen resilience through diversity of ecosystem services are emphasized. Finally, it can be stated that cooperation between actors at different levels is an important factor for the development of urban agriculture and for the resilience of the ecosystem services produced. / Precis som i resten av världen ökar den urbana befolkningen i Sverige varje år, vilket innebär att städerna blir alltmer tätbebyggda och grönområden tas i anspråk för att ge plats åt bebyggd miljö. Till följd av detta är den biologiska mångfalden i städer oftast låg och den urbana människan riskerar att gå miste om ekosystemtjänster av olika slag. Som motkraft till dessa utmaningar kopplade till urbanisering har stadsodling kommit att bli ett alltmer populärt och växande fenomen i Sverige under de senaste åren. Forskare har börjat erkänna potentialen för stadsodling att ta itu med frågorna om urbana grönområden, livsmedelssäkerhet och social interaktion mellan olika kulturer i städerna.  Trots det ökande intresset för stadsodling tycks det finnas en brist på empiriska studier som undersöker stadsodlingens potential att bidra med ekosystemtjänster till städer. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka och kartlägga ekosystemtjänster från stadsodlingssystem samt utföra en resiliensanalys för att bedöma de möjligheter och utmaningar som är förknippade med förvaltning och utveckling av ekosystemtjänster från stadsodling. För att göra detta utfördes en fallstudie på två olika typer av stadsodlingar belägna i Stockholmsregionen. Studien avgränsades till att undersöka reglerande, försörjande och kulturella ekosystemtjänster från stadsodling för kommersiellt bruk i Stockholm. Vidare tillämpade studien en kvalitativ och semi-kvantitativ forskningsmetod där insamling av datamaterial baserades på en litteraturstudie, semistrukturerade kvalitativa intervjuer och observationer. En resiliensanalys av det empiriskt insamlade datamaterialet utfördes genom att använda sju principer som ramverk. Dessa principer har presenterats i tidigare forskning och visats ha viktiga kopplingar till förvaltning av ekosystemtjänster.  Studiens resultat visar att kommersiell stadsodling i Stockholm har stor potential att bidra med ekosystemtjänster till staden då de båda undersökta fallen bidrar med reglerande, försörjande och kulturella tjänster av olika slag. Den studerade utomhusodlingen visades bidra med 26 olika ekosystemtjänster, medan den studerade inomhusodlingen i växthus visades bidra med 9 stycken. Vidare indikerar studien att de båda undersökta fallen i dagsläget ej kan vara oberoende av externa system då de bland annat kräver en del insatsmedel för att upprätthålla respektive odlingsverksamhet. Utifrån ett resiliensperspektiv indikerar studien att många aktiviteter som idag utförs i de undersökta stadsodlingarna bidrar till att stärka resiliensen av de producerade ekosystemtjänsterna. Exempel på detta är arbete för kunskapsutveckling, deltagande i forskningsprojekt, integrerade system- och risktänkanden samt involverande av flertalet aktörer. Däremot antyder studien även att utmaningar för att stärka resiliensen dess mer finns, och ser olika ut i de två olika odlingssystemen. För utomhusodlingen indikeras att de största utmaningarna är relaterade till finansiella aspekter, då detta är ett hinder för att sjösätta fler idéer relaterade till odlingsaktiviteter och därmed även ett hinder för att öka mångfalden av ekosystemtjänster. För inomhusodlingen i växthus, å andra sidan, framhävs utmaningar relaterade till infrastruktur och beroendet av stabil elförsörjning för att stärka resiliensen genom mångfald av ekosystemtjänster. Slutligen kan konstateras att samarbete mellan aktörer på olika nivåer är en viktig faktor för utvecklingen av stadsodling och för resiliens hos de producerade ekosystemtjänsterna.