Bakgrund: Intresset kring forskning av familjeföretag har blivit allt starkare under de senaste decennierna. Bakgrunden till detta tros vara att familjeföretagande är den vanligaste företagsformen och den står för en stor andel av sysselsättningen och BNP i flera länder. Under senare år har det forskats mycket kring bolagsstyrning men inte kring bolagsstyrning i familjeföretag. Detta ger oss motiv att lämna ett bidrag till forskningen kring utomstående ledamöter i familjeföretags styrelser.   Syfte: Syftet med denna studie är att förklara förekomsten av utomstående ledamöter i familjeföretags styrelser.   Metod: Vår studie har haft en deduktiv ansats där vi utgått från teorier kring familjeföretagande, styrelsefunktioner och oberoende ledamöter. Ur dessa teorier har vi sedan härlett våra hypoteser vilka sedan undersöktes i en kvantitativ studie vilken genomfördes genom att data samlades in via en enkätundersökning. Enkätundersökningen tillsammans med teorin ligger sedan till grund för vår analys och vår slutsats.   Resultat: Den empiriska undersökning visade att storlek var den variabel som var signifikant gentemot den beroende variabeln, utomstående ledamöter.  Vi fick också fram att den främsta anledningen till att företag plockar in utomstående ledamöter var att de var i behov av erfarenheter och kompetens. Det kan tolkas som att företag tar in utomstående ledamöter när de anser sig vara i behov av detta för att de inte klarar av att hantera företaget inom familjen.

Syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse för hur lärare upplever att de formar sin roll i interaktionen med eleverna för att kunna möta dem efter individuella förutsättningar. Svenska elevers resultat i skolan blir allt sämre och allt fler går ut grundskolan utan godkända betyg. Studien berör hur läraren formar sin roll i interaktionen med eleverna, på vilket sätt relationen mellan lärare och elev påverkar lärarens roll och även ytterligare omständigheter som påverkar läraren i interaktionen med eleverna. Vi har gjort en kvalitativ studie med en hermeneutisk metodologi där vi intervjuat åtta lärare. För att förstå vår empiri har vi analyserat utifrån tre teorier; Goffmans dramaturgiska perspektiv, Foucaults medel för god dressyr samt Aspelins perspektiv på mellanmänskliga relationer. Studien ger en bild av hur lärare formar sin roll genom respektskapande, relationsbyggande samt hur läraren i interaktionen påverkas av utomstående faktorer. Faktorerna är föräldrars syn på läraren och skolan, politik som påverkar lärarens och stöd från rektor och skolledning. Respekt bygger på samspel, en ömsesidig förståelse och samarbete. Genom att läraren i sin roll bygger på relationen med eleverna bidrar det till en mer effektiv kunskapsutveckling hos eleverna.

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod. För att nå en djupare förståelse av gymnasiekuratorernas upplevelser av handlingsutrymmet har en teoretisk begreppsram bestående av formellt, informellt och reellt handlingsutrymme samt yrkesgruppens autonomi utifrån jurisdiktion och autonomi använts. Studiens resultat visar att gymnasiekuratorerna har en hög grad av autonomi, och därmed ett till synes stort handlingsutrymme. Däremot måste de förhandla fram handlingsutrymmet delvis med andra professioner inom skolan, och delvis med utomstående organisationer så som socialtjänsten och grundskolan. Bristfälliga relationer till övriga professioner och utomstående organisationer begränsar gymnasiekuratorers handlingsutrymme när det gäller generella och riktade insatser. Genom att utveckla dessa relationer ökar gymnasiekuratorernas handlingsutrymme, vilket leder till bättre tillgång till information, som i sin tur leder till möjligheter till riktade och generella insatser för elever i ett tidigt stadium. Studien visade dessutom att gymnasiekuratorer i hög utsträckning ägnar sig åt riktade insatser, trots att tidigare forskning visat att generella insatser har bättre effekt. Enligt denna studie måste gymnasiekuratorerna prioritera de riktade insatserna delvis på grund av tidsbrist, och således är deras handlingsutrymme begränsat när det gäller de generella insatserna.

Background: Achieving an abnormal return on your investment is something investors are trying to achieve. A lot of attempts have been made to try and find an investment strategy that always generates abnormal returns, although none has been proven to be absolute. Efficient Market Hypothesis (EMH) proponents argue that when it comes to public available information, one could not get an abnormal advantage of this information. Behavioural Finance (BF) proponents however argue that there may still be possible for this due to human psychology. For markets to have the best possibilities for being efficient, it must be a large and competitive market where information transfers rapidly. When analysing aspects necessary for earning abnormal return for outsiders, there are indications that these aspects does exist and it might be profitable to mimic the insiders operating in the Swedish large-cap bank sector. The large-cap bank sector contains of Svenska Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank and Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Purpose: The purpose of this thesis is to explore whether there exist an opportunity in the Swedish bank sector for outsiders to earn abnormal return based on insiders’ transactions. In the process an indirect test will be made to see if the semi-strong form of efficiency holds for the Swedish bank sector. Method: Observing the movements on the market when the information about insider trading becomes public. The results are tested for both statistical significance and economical significance. Conclusion: The purpose of this study was to try and determine whether or not outsiders could mimic the insider’s transactions in order to earn abnormal return in the Swedish bank sector. However, based on this study this seems not to be possible in the overall sector. The signs that indicated that this would be possible for the Swedish large-cap banks turned out to be false. The result that showed statistical difference from zero was negative and it was therefore concluded that the insider did not predict the future very well. This leads to the conclusion that there are stronger factors than the sign of insiders’ transactions determine the future stock price. Since the insiders could not predict the future stock prices, any attempt from outsiders to try to exploit their information would not be beneficial. This resulted in the BF assumptions of under- and overreaction in the price did not occur in this study and instead the results turned out to be in line with the EMH description of semi-strong markets. / Bakgrund: Att uppnå överavkastning på sin investering är något investerare ständigt försöker uppnå. Många försök har gjorts för att försöka hitta en investeringsstrategi som alltid genererar överavkastningen, dock har inga gjorts som visat sig vara kontinuerliga. Den Effektiva Marknads Hypotesens förespråkare hävdar att när det gäller offentligt tillgänglig information kan man inte få onormal fördel av detta. Dock hävdar förespråkare för Behavioural Finance att detta fortfarande kan vara möjligt och att detta beror delvis på mänsklig psykologi. För att marknader ska ha de bästa möjligheterna för att vara effektiv, måste de vara stora och konkurrenskraftiga där information överförs snabbt. När man analyserar vissa aspekter som är nödvändiga för att tjäna överavkastningen för utomstående, verkar det finnas tecken på att detta skulle kunna vara möjligt genom att imitera insynshandel i den Svenska large-cap bank sektorn. Sektorn består av Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Syfte: Är att undersöka om det finns en möjlighet för utomstående att få överavkastningen baserad på insynspersonernas transaktioner. I processen görs ett indirekt test för att se om den Svenska banksektorn uppnår semi-stark effektivitet. Metod: Observera rörelserna på marknaden när information om insynshandel blev allmänt. Resultatet testas för både statistisk och ekonomisk signifikans. Slutsats: Syftet med denna studie var att försöka avgöra huruvida utomstående kunde imitera insynspersonernas transaktioner för att tjäna onormal avkastning i den Svenska banksektorn. Baserat på denna studie verkar detta inte vara möjligt i den totala sektorn. De tecken som indikerade att detta skulle vara möjligt för visade sig vara falskt. Resultatet som visade statistisk skillnad från noll var negativt och därför drogs slutsatsen att insynspersonerna inte kunde förutsäga framtiden särskilt väl. Detta leder till slutsatsen att det finns starkare faktorer än insynspersoners transaktioner som avgör framtida aktiekurser. Eftersom insynspersoner inte kunde förutse de framtida aktiekurserna, skulle varje försök från en utomstående att försöka utnyttja detta inte vara fördelaktigt. Detta resulterade i fenomenet av under- och överreaktioner som BF förespråkade, inte förekom i denna studie. Istället visade resultatet sig vara i linje med EMH beskrivningen av semi-starka marknader.